Han hade en unik förmåga att skapa möten med människor och samarbeten med andra forskare.
Hanns-Ulrich Marschall föddes 1954 in Ibbenbüren, Tyskland och under den senare delen av sitt liv bodde han i Sverige och pendlade mellan Göteborg och Stockholm. Han blev 69 år och efterlevs av hustrun Susanne, döttrarna Andrea och Hannah från tidigare äktenskap, barnbarnet Inez och systern Sabine.
Hanns-Ulrich utbildade sig till läkare i Tyskland och erhöll sin läkarexamen 1981 vid Rheinisch-Westfälische Technische Hochschule, Aachen. Året därpå tog han även civilingenjörsexamen i kemi vid samma lärosäte.
Hanns-Ulrich arbetade som läkare i Tyskland, först i Tübingen och därefter i Aachen samtidigt som han påbörjade sin forskarutbildning. 1986 flyttade Hanns-Ulrich till Sverige och doktorerade under handledning av professor Jan Sjövall vid Institutionen för medicinsk biokemi, Karolinska Institutet, Stockholm. Den 6:e maj 1994 försvarade han sin avhandlig ”Conjugation of Bile Acids with N-Acetylglucosamine”. Hanns-Ulrich arbetade även som överläkare på Gastrocentrum, Karolinska Universitetssjukhuset, Huddinge.
2010 flyttade Hanns-Ulrich till Göteborg och började arbeta som överläkare på Medicinkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och kombinerade sitt kliniska arbete med forskning som professor i klinisk hepatologi på Wallenberglaboratoriet, Institutionen för medicin, Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet. Hanns-Ulrich hade hela tiden patientens bästa i fokus och strävade efter att bli en så bra och skicklig läkare som möjligt och kopplingen mellan klinik och forskning var central då han ville förstå patofysiologin och orsaken till sjukdomarna. Han var framförallt verksam inom kolestatiska och kroniska leversjukdomar och studerade hur en rubbad gallsyrametabolism och tarmbakterier kunde bidra till dessa sjukdomar.
Hanns-Ulrich var en världsledande expert inom hepatologi och gallsyrametabolism och framför allt inom graviditetskolestas. Han hade en unik förmåga att skapa möten med människor och samarbeten med andra forskare. Han gästforskade i USA, Nederländerna, Schweiz, Österrike och Storbritannien. Under sin verksamma tid som forskare producerade Hanns-Ulrich en mängd framstående artiklar vilka har bidragit till ovärderlig kunskap och förståelse inom forskningsfältet samt klinisk tillämpning.
För Hanns-Ulrich var arbetet ett kall och han arbetade hårt och dedikerat och var en stor inspirationskälla för sina kollegor. Han var en mycket karismatisk personlighet med en sprudlande energi och positivitet som smittade av sig. Som läkare var han ytterst skicklig och visade stor empati.
Hanns-Ulrich lämnar ett stort tomrum efter sig som läkare, forskare, kollega och vän.
Kollegorna på Wallenberglaboratoriet vid Institutionen för medicin och Medicinkliniken vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset
Andrea Marschall skriver
Jag förstod aldrig din akademiska storhet, det var din grekiska för mig, din äldsta dotter som inriktade mig mot näringslivet. Vad jag däremot förstod var att du hade ett inte kall som du ville följa. Och det var att hjälpa andra människor. Att inte kunna vara nära min lillasyster och mig och se oss växa upp var svårt för dig men möjligheterna fanns i Stockholm. Du missade aldrig ett godnatt samtal, eller ett godmorgon samtal när vi ville det. Du var på distans men aldrig frånvarande. Så otroligt stolt över vad du åstadkommit men mest stolt över de värderingar fu efterlämnar mig och min syster. Att se alla människor, för dess lika värde. Alltid. Att inte döma människor. Och din nyfikenhet och öppna sinne. Att alltid vilja lära sig saker. Du fattas oss.