LIVSSTIL. Hettan i Mojaveöknen blev nästan slutet för hans solo-resa på cykel från Los Angeles till New York i somras. USA-resan är bara det senaste exemplet på hur utbildningsadministratören Erik Olsson utmanar sig själv med både ultracykling och långdistanslöpning, med målet att också inspirera andra till rörelse.
Jag träffar Erik Olsson i hans kontor på Hälsovetarbacken, där utskrivna planeringsark för termin 9 på läkarprogrammet ligger upplagda i prydliga rader över ett av borden. Sedan början av året arbetar han med utbildningsadministration för det omgjorda läkarprogrammet på Institutionen för medicin, ett jobb han trivs bra med:
– Jag hjälper lärare och kursledare med bland annat antagning och upprop. Jag sköter kurssidorna på canvas och har kontakt med studenter via funktionsmejlen. Jag bistår också med hantering av ersättning för resor och boende när studenter ska göra VFU på vårdcentraler i regionen, berättar Erik.
Arbetet som utbildningsadministratör fungerar bra att kombinera med intresset för långdistansträning och personlig utveckling, tycker Erik. Han är fortfarande också aktiv som personlig coach, för andra som vill ta sin uthållighetsträning till nästa nivå.
Omväg till New York
Han har alltid gillat att röra på sig, främst genom långa distanser löpning och cykel. Hans första långa cykelresa på egen hand, från Göteborg till Spanien 2010, gav blodad tand. Detta semesteräventyr gav smak för den fysiska och mentala utmaning som det innebär att tillryggalägga långa sträckor med lätt packning, oftast utan sällskap av andra människor.
Bakom sommarens långa utmaning, att ta sig 570 mil från Los Angeles till New York med cykel, låg månader av planering, men det visade sig att det skulle krävas en rejäl omväg för att han skulle klara av sträckan. Mitt emellan dessa städer sträcker sig Mojaveöknen ut sig, med sommarhetta på uppemot 50 grader.
– Jag ville följa delar av den klassiska Route 66, men jag missbedömde hur jag skulle påverkas av värmen i öknen. Jag fick inte den återhämtning jag behövde och efter några dagar höll min kropp på att stänga ned, berättar Erik.
Oväntat sällskap
Han tog sig en lång funderare i skuggan vid en övergiven bensinmack i öknen. Han kunde inte se hur han skulle kunna lösa sin situation.
– Då såg jag till min häpnad en annan cyklist, på väg åt samma håll som jag.
Tillsammans med den andra cyklisten, MJ från Sydkorea, fick han lift till närmsta stad, där de kunde ta en Greyhound mot Montana, en bussresa med fem byten på 35 timmar. Norr om den utbredda öknen gick det sedan bra att fortsätta cykelfärden mot New York City. Hela projektet tog fem veckor, inklusive resan till USA.
Han känner att han bara skrapat på ytan när det gäller de utmaningar han vill anta. Han siktar på att genomföra ett större äventyr varje år, kryddat med olika lopp som går snabbare att både planera och genomföra. MJ, hans oväntade cykelsällskap i USA, tipsade honom om att cykla de 360 milen genom Japan och Sydkorea.
– Det vore kul att cykla utanför västvärlden, men jag skulle också tycka om att cykla tvärs över Australien. Jag har hittat min livsstil – detta är den jag är, säger Erik.
AV: ELIN LINDSTRÖM
Skriv en kommentar