SAMVERKAN. En aktuell avsiktsförklaring mellan Göteborgs universitet och Göteborgs stad ger bättre möjligheter att arbeta tillsammans för kompetensförsörjning, utbildning och forskning. Det gemensamma målet är att stå bättre rustade för framtidens utmaningar, bland annat den åldrande befolkningen och den minskade tillgången till arbetskraft.

Babbs Edberg, direktör för Äldre samt vård- och omsorgsförvaltningen i Göteborgs stad berättar:

– Det vi kommit fram till nu är väldigt mycket bredare än det samarbete vi hade tidigare som ju handlade mer om studenter och praktik och mindre om forskning och utveckling. Via avsiktsförklaringen blev det så mycket tydligare att vi kan kraftsamla tillsammans.

Helle Wijk, viceprefekt för samverkan vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet konstaterar att det under många år har pågått ett arbete för att det ska vara samma förutsättningar när det gäller verksamhetsförlagd utbildning, VFU, i kommunen som i regionen.

– Med avsiktsförklaringen mellan Staden, Chalmers och GU som skrevs under 2020 har vi fått i gång mycket aktivitet. Välfärden är ett område där vi hittat varandra och vi har lagt fokus på äldreområdet, säger hon.

Kommunens behov i fokus

Ramona Schenell, utvecklingsledare inom forskning och utveckling vid Äldre samt vård-och omsorgsförvaltningen, menar att frågan  om vad vill universitetet och kommunen ska samverka kring har blivit alltmer central:

– Studenterna är en sak: vad behöver de lära sig om de ska jobba i kommunal hälso-sjukvård och omsorg? Men en väldigt viktig fråga är ju också vad kommunen har för behov. Vi kan vara med nu och påverka vilka utbildningar som behövs, säger Ramona.

– Vi har nog inte varit så duktiga tidigare på att tala om vad vi behöver i kommunen, men vi möts i detta nu och det är en enorm framgång. Den stora utmaningen är ju förstås den demografiska utvecklingen, för hur kommer välfärden se ut när vi troligen inte har den arbetskraften som behövs? Vi måste hjälpa varandra för att hitta lösningar. Om vi ska klara detta som samhälle så är samverkan mellan forskning och verksamheterna så otroligt viktig och allt som händer i de gränssnitten, säger Babbs Edberg.

Omställning kräver forskning och utbildning

Merparten av vården ska flyttas ut i primär- och kommunal vård genom den så kallade Nära vårdreformen. Den statliga utredning som gjorts om övergången till Nära vård har konstaterat att kommunerna behöver satsa på forskning.

– Det är omställning i vården som gäller nu, säger Helle Wijk:

– Vi behöver kunskaperna! Ingen vet hur den här omställningen ska gå till men det måste vi ta reda på, vi har nyckelroller. Vi vill att det ska finnas kompetens och en vilja att arbeta i kommunerna. Att komma dit sker lättare när vi samarbetar.

– Det får inte bli så att man sitter på varsin kammare. Att medarbetare från kommunen deltar i undervisningen på sjuksköterskeutbildningen och att forskare befinner sig i verksamheterna gör att man kommer framåt. Det är ett jätteviktigt utbyte, säger Ramona Schenell, som också är adjungerad universitetslektor inom Livsbejakande sammanhang och hälsofrämjande vård på Institutionen för vårdvetenskap och hälsa.

Ramona fortsätter:

– Vi är just nu två forskare anställda vid Äldre samt vård-och omsorgsförvaltningen med anknytning till Institutionen för vårdvetenskap och hälsa med ambitionen att bygga upp en forskningsinfrastruktur här.

Tillsammans med en kollega har Ramona också ett uppdrag att se hur man kan starta ett kompetenscentrum för Göteborgs stad som omfattar både forskning utbildning och samverkan.

– När jag hörde om det så kände jag direkt att det här måste vi göra! utropar Babbs Edberg:

– Nu arbetar vi med att se över strukturerna för hur vi kan arbeta och stötta verksamheterna med verktyg för utveckling.  Och vi kan inte göra detta själva. Vi är så glada att nyfikenhet och intresse finns från universitetet.

Doktorander gynnar utvecklingen

Ramona Schenell berättar om ett lyckat exempel på forskning i kommunal kontext:

– Just nu har vi en distriktssköterska i förvaltningen som är doktorand på halvtid och forskar om svårläkta så.  De som drabbas har ett stort lidande och här såg distriktssköterskan en möjlighet att förbättra kvaliteten i ett projekt som har direkt nytta för patienterna och som höjer kompetensen hos medarbetarna.  Vi ser gärna denna modell där doktoranden kan stanna kvar i sin anställning hos oss och samtidigt bedriva forskning. På så sätt kommer kunskaperna kommunen till gagn direkt och det är så positivt att kunna fånga upp medarbetare som är villiga att driva utvecklingen.

Ramona fortsätter:

– Vi vill bygga strukturer för detta så att det inte blir beroende av enskilda chefers välvilja utan det ska finnas systematik för att integrera forskningen. Med vårt fördjupade samarbete kan vi dessutom koppla externa forskargrupper till oss samtidigt som vi bygger den interna strukturen.

Akademiskt äldreboende

Ett annat exempel på samverkan är det akademiska vård-och omsorgsboendet Silvergruvan som utvecklats i samarbete mellan kommunen och universitetet. Detta är ett vård- och omsorgsboende som utgör en plats där många möts, både hyresgäster, anhöriga, personal, studenter och forskare.

– Det är en testbädd kan man säga. Här pågår det forskning och utveckling som sedan kan tas vidare till andra verksamheter. Vi arbetar till exempel redan med ett projekt om kontaktpersonskap och till hösten kommer vi titta på om vi kan starta en utbildningsmodul för studenter och ta fram en modell för att enkelt driva förbättringsarbeten, berättar Ramona Schenell.

– Detta samarbete är viktigt i både det stora och det lilla perspektivet, säger Babbs Edberg och fortsätter: De boende på Silvergruvan märker det genom att forskning och utveckling implementeras men det är också en del av lösningen för framtidens välfärd. Förutsättningarna när vi gör det tillsammans blir så mycket bättre!

AV: LOVISA AIJMER