Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
Genrebild från Getty images.

Ny avhandling om hur fel på ultraljudsutrustning kan upptäckas

31 augusti, 2023 Kommentera

AVHANDLING. Många ultraljudsundersökningar görs med utrustning som har funktionsfel, utan att någon vet om det. I sin doktorsavhandling visar Robert Lorentsson att dessa fel kan påverka diagnosen i de fall defekterna är stora. Han har utvecklat en ny metod för att upptäcka defekta ultraljudsprober bara genom automatisk analys av kliniska bilder.

Robert Lorentsson  är civilingenjör inom elektroteknik och till vardags arbetar med medicinsk fysik och teknik på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Han disputerar den 15 september med sin avhandling How does the technical status of medical ultrasound equipment affect image quality? Studies based on human observer experiments and a novel method for automatic detection of defective transducers inom medicinsk strålningsvetenskap på Institutionen för kliniska vetenskaper. Huvudhandledare är Magnus Båth. Bihandledare är Nasser Hosseini och Lars Gunnar Månsson.

Robert intervjuas av Jakob Lundberg, kommunikatör på Institutionen för kliniska vetenskaper.

Bilden till vänster visar två elektriska mätningar av de piezoelektriska elementens sensitivitet hos en ultraljudsprob som har ett flertal defekta element. Till höger visas SDR-kurvorna (Systematic Dark Region) hos samma prob under en lång period där tillfällena för de elektriska mätningarna är markerade med flerfärgade linjer. SDR-kurvorna är blå där proben är defekt. Klicka för att förstora bilden.

Vad handlar din forskning om?

– Att ta reda på hur den tekniska statusen på en ultraljudsmaskin påverkar den kliniska bildkvaliteten. I en observationsstudie fick fyra erfarna radiologer bedöma ultraljudsbilder som var producerade dels med felfri utrustning, dels där ultraljudsproberna var defekta.

Vad fick er att studera prober med funktionsfel?

Robert Lorentsson. Privat bild.

– Faktum är att vid årliga kontroller av utrustningen upptäcks att upp till 27 procent av proberna är defekta. Bilderna i studien med de defekta proberna var dessutom hämtade från klinisk drift. För 75 procent av de defekta proberna bedömdes den totala bildkvaliteten vara sämre än för de felfria.

Vad kan det få för konsekvenser när ultraljudsundersökningar görs med utrustning som inte fungerar optimalt?

– Det kan ha betydelse för vilken diagnos som ställs. I observationsstudien med defekta prober var en av frågorna hur säker observatören var på att bildartefakten som uppstod på grund av defekten kunde påverka diagnosen. I 19 procent av bedömningarna av bilderna från de defekta proberna var svaret att observatören var ”säker på att artefakten skulle kunna påverka diagnosen”.

Hur kan man minimera användningen av defekt ultraljudsutrustning?

– I mitt doktorandprojekt har vi tagit fram en ny metod för tidigare upptäckt av defekta prober. Metoden går ut på att analysera kliniska ultraljudsbilder som lagras för dokumentation. När de senast producerade bilderna analyseras kan defekter upptäckas. Det är mörkare stråk i bilderna som detekteras och som är typiska för bilder producerade med defekta prober.

Hur lång tid tar det att upptäcka funktionsfel genom att analysera bilderna?

En skärmbild som visar konsolen där informationen från den egenutvecklade SDR-metoden (Systematic Dark Region) visas för många prober. Till vänster: Skanner/prob. I mitten: medianbilden av många bilder (överst) och arean under kurvan för SDR-kurvan (nederst). Höger: en enskild SDR-kurva (överst) och flera SDR-kurvor 3D över tid (nederst). Klicka för att förstora bilden.

– Det är en fördröjning på 75-150 bilder tills defekterna hittas. Det motsvarar upp till två veckor för en prob som används mycket. Metoden kan hantera både linjära och kurverade prober. Allt sköts av en dator som automatiskt importerar bilderna och analyserar dem för flera prober samtidigt. En stor fördel med metoden är att man inte behöver komma åt ultraljudsutrustningen och störa verksamheten.

Vilka är de viktigaste resultaten i avhandlingen och vilken nytta kan dessa ge?

– Insikten att defekt utrustning till och med kan påverka diagnosen i vissa fall var nog det viktigaste resultatet. Detta kan förhoppningsvis leda till tätare kontroller av utrustning, till exempel med hjälp av vår egenutvecklade metod.

Vilka har varit de största utmaningarna med doktorandprojektet?

– Ultraljudsteknik var ett nytt forskningsfält för mig och mina handledare vilket gjort det hela mer utmanande. Däremot har det funnits stor erfarenhet när det gäller observationsstudier, och det har varit en stor fördel.

AV: JAKOB LUNDBERG

Av: Elin Lindström
Taggat med: avhandling, disputation, institutionen för kliniska vetenskaper, medicinsk strålningsvetenskap, ultraljud

Skriv en kommentar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Exjobbs- och kandidatarbetesmässa inom hälsa och teknik

Handledare registrerar projekt senast 4 oktober, via den här länken.

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED SEPTEMBER 20]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela höstens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Fler nyheter

Höstens ALF-utlysningar 2023 har publicerats

25 september, 2023

BIDRAG. Utlysningen av ALF-tjänster för legitimerade läkare har nu publicerats på ALF-portalen. Ansökningsperioden är 19 oktober till 7 december, … [Read More...]

Utbildningsadministratör – och extremcyklist

21 september, 2023

LIVSSTIL. Hettan i Mojaveöknen blev nästan slutet för hans solo-resa på cykel från Los Angeles till New York i somras. USA-resan är bara det senas … [Read More...]

Till minne av Hanns-Ulrich Marschall

21 september, 2023

Han hade en unik förmåga att skapa möten med människor och samarbeten med andra forskare. Hanns-Ulrich Marschall föddes 1954 in Ibbenbüren, Tyskl … [Read More...]

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

20 september, 2023

NY STUDIE. Kirurgi mot fetma är förknippat med en 40-procentigt lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Den tydl … [Read More...]

Fetma drabbar extra hårt vid bipolär sjukdom

20 september, 2023

NY STUDIE. Fetmaepidemin slår extra hårt mot personer med bipolär sjukdom. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Resultaten tyder på att … [Read More...]

Malin Broberg installerad som rektor

19 september, 2023

REKTOR. Fredag 15 september installerades Malin Broberg som Göteborgs universitets tjugonde rektor. – Det är ingen slump att jag står här idag. D … [Read More...]

Ny kanslichef på fakulteten: Annelie Tobin

18 september, 2023

LEDNINGSUPPDRAG. Med tjugo års erfarenhet inom framför allt utbildning och internationalisering på Sahlgrenska akademin har nu Annelie Tobin ta … [Read More...]

Pandemin en tuff tid även på apoteken

15 september, 2023

NY STUDIE. Kunder som dök upp fast de var sjuka, som inte accepterade restriktionerna, och många nya arbetsuppgifter för personalen. Det är fak … [Read More...]

Axel Wolf är ny föreståndare för Centrum för personcentrerad vård

14 september, 2023

UPPDRAG. Axel Wolf, professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, har nu tagit över som föreståndare för Centrum för personcentrerad vå … [Read More...]

Två utlysningar aktuella för DDLS Fellows vid Göteborgs universitet

12 september, 2023

TJÄNSTER. Göteborgs universitet har två aktuella utlysta tjänster inom SciLifeLab & Wallenberg National Program for Data-Driven Life Science ( … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor