BIDRAG. Stefan Kuczera och Alessandro Camponeschi får 600 000 kronor vardera från Assar Gabrielssons fond till högkvalitativ cancerforskning. Stefan arbetar med AI för att förbättra avancerad avbildning vid prostatacancer och Alessandros forskning ska bidra till bättre behandling för barn med Burkitts lymfom.
Stefan Kuczera är forskare vid Avdelningen för radiologi på Institutionen för kliniska vetenskaper. Han utvecklar och tillämpar djupa neurala nätverksmetoder, som är en slags artificiell intelligens, för att förbättra den diagnostik för prostatacancer som görs med diffusionsviktad magnetresonanstomografi (dMRI).
– Vi har nyligen utvecklat ett ramverk för robust och reproducerbar skattning av dMRI-modellparametrar som kan fungera som avancerade biomarkörer för prostatacancergradering. Men tillvägagångssättet är än så länge inte praktiskt för större patientkohorter på grund av långa beräkningstider, säger Stefan.
Djupinlärningsmetoder förväntas komma att överträffa konventionella metoder när det gäller robusthet, bildkvalitet och beräkningsprestanda. Djupinlärningsmetoderna kommer att tillämpas på patientdata som samlas in på Sahlgrenska Universitetssjukhuset med en dedikerad förvärvssekvens.
Stefan Kuczera disputerade i magnetresonansfysik vid Victoria University of Wellington, Nya Zeeland, 2015. Efter en period som postdoktor vid Lunds universitet, kom han till Göteborgs universitet 2018.
Behövs fler behandlingsalternativ
Med sin expertis inom B-celler vill Alessandro bidra till bättre behandling för barn med Burkitts lymfom. Det är en aggressiv cancerform, där det behövs fler effektiva behandlingsalternativ. Burkitts lymfom ingår i den cancergrupp som uppstår i celler i kroppens lymfsystem.
I den aktuella studien ska Alessandro undersöka proteinet CD38, ett protein i cellmembranet som uttrycks högt i både Burkitts lymfom och i andra B-cellmaligniteter.
– Målet är att bedöma vilken terapeutisk potential det finns i att rikta in sig mot CD38 som målprotein, vilket kan leda till nya behandlingsalternativ för barn som lider av denna form av B-cellcancer, säger Alessandro.
Alessandro Camponeschi är forskare vid Avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Institutionen för medicin. Under sina doktorandstudier i Italien arbetade han med B-celler inom hälsa och olika sjukdomar på ett flertal laboratorier, bland annat när det gäller vanlig variabel immunbrist och reumatoid artrit. Som postdoktor i Göteborg började han fokusera på human B-cellsutveckling och dess kliniska konsekvenser, såsom immunbrist, autoimmunitet och cancer. För närvarande forskar han framför allt på B-cellreceptorbiologi och den roll dess signalering spelar i spridningen och överlevnaden av B-cellmaligniteter.
AV: ELIN LINDSTRÖM
