SAMVERKAN. Göteborgs universitet har inrättat en ny centrumbildning – Centrum för katastrofmedicin. Detta känns extra angeläget i dessa tider när hotet mot Sverige ökar, och det finns ett fullt utvecklat krig inte långt från landets gränser.
Institutionen för kliniska vetenskaper har sedan 2019 varit värd för ett kunskapscentrum i katastrofmedicin (KcKm V). Fram till april 2022 hade detta kunskapscentrum ett ramavtal med Socialstyrelsen för forsknings- och utvecklingsprojekt inom katastrofmedicinsk traumatologi.
Det nya centrumet blir nu ett kunskapscentrum på uppdrag av Socialstyrelsen inom forskning och utvecklingsarbete kring katastrofmedicin med inriktning totalförsvar. Den nuvarande verksamhetsperioden sträcker sig fram till sommaren år 2029.
– Målet är att fortsätta den redan befintliga verksamheten, som omfattar forskning, utveckling och utbildning inom katastrofmedicin, allt inom ramarna för den nya organisationsformen, säger Yohan Robinson, docent, traumakirurg och föreståndare för centrumbildningen.
Centrumbildningen omfattar dels Sahlgrenska akademin, där flera institutioner deltar i verksamheten, dels den Samhällsvetenskapliga fakulteten, där Institutionen för globala studier medverkar.
Katastrof- och militärmedicin
Yohan Robinson har hunnit med mycket på sin karriärsstege sedan han tog sin läkarexamen i Berlin. Kontakt med Sverige fick han som Erasmus student på Karolinska Institutet 2000. Hans avhandling 2005 handlade om hur de röda blodkropparnas åldras hos manliga idrottare. I samband med detta utvecklade han även en indirekt EPO-dopningstest. Han rekryterades till Uppsala universitet och fick en docentur där. Har hunnit med både en MBA inom internationell hälso- och sjukvårdsmanagement och en europeisk master inom katastrofmedicin (EMDM), men listan är egentligen mycket längre.
Foto: Yohan Robinson
– Tjänstgöringen som traumakirurg inom Försvarsmakten, både i Afghanistan och Mali, gav mig sedan ett ytterligare perspektiv på katastrofmedicin, speciellt när det gäller krigsskador, säkerhetsaspekter, logistik, och etiska utmaningar. Den erfarenheten kunde jag ta med mig in i den katastrofmedicinska utvecklingen, säger Yohan Robinson.
Forskningen mår bäst av lagarbete
Yohan jobbar idag som Försvarsmaktens medicinska forskningsledare och är chef för tio medicinska experter och handläggare vid Försvarsmedicincentrum (FörmedC) i Göteborg.
– Jag ser forskningen som lagarbete. Det är sällan som en enda forskare löser uppgiften, på egen hand. Det är tillsammans som man blir klokast. Jag uppskattar forskningsprojekt, där forskare från flera discipliner och vetenskapliga traditioner skapar ny kunskap tillsammans. Det skapar en fantastisk flow-känsla.
Yohan gillar att jobba i stora nätverk, och har kunnat bevisa den förmågan genom att etablera Socialstyrelsens första kunskapscentrum inom katastrofmedicin i Göteborg. Nu har centrumet blivit ett universitetsövergripande centrum för katastrofmedicin.
Foto: Yohan Robinson
Många armskador bland civila vid krig
– Vi har redan lämnat vår första rapport till Socialstyrelsen – Civilt skadepanorama i krig, det är ett kunskapsunderlag över vilka skador som drabbar civilbefolkningen i krig, säger Yohan Robinson.
Den dagsfärska rapporten är en systematisk litteraturgenomgång och sammanställer det tillgängliga vetenskapliga kunskapsunderlaget inom området under de senaste 50 åren.
Rapporten visar att civila framför allt drabbas av skador på armarna, följt av skallskador, skador på bröstkorg och ben, brännskador står för 16 procent, sedan kommer buk- och bäckenskador och ryggradsskador på fyra procent. 25 procent av alla skadade var barn och deras skador var snarlika vuxnas i sin fördelning.
– Uppgifter om skadepanorama är viktigt för beredskapsplaneringen för såväl den civila som den militära sjukvården i totalförsvaret. Vi blev faktiskt förvånade över att skadepanoramat har varit så konstant de senaste 50 åren, trots många nya vapensystemen, säger Yohan.
Socialstyrelsen är sektorsansvarig beredskapsmyndighet för hälso- och sjukvården, och har regeringens uppdrag att ta fram nyckeltalsberäkningar och dimensionerande målbilder utifrån nyckeltalsberäkningarna för hälso- och sjukvårdens planering för civilt försvar.
Möjliggör ett starkare försvar
Även om skadebilden varit förhållandevis konstant, så har synen på hur sjukvården ska ledas och organiseras i höjd beredskap och krig förändrats genom åren. Sveriges säkerhetspolitiska läge har lett till bedömningen att ett väpnat angrepp på svenskt territorium är mer sannolikt nu än för tio år sedan. Därför har riksdag och regeringen beslutat att öka samhällets motståndskraft genom satsningar på ett starkare försvar. Detta inkluderar en ökad katastrofmedicinsk förmåga och en förmåga att ta emot Försvarsmaktens och allierade nationernas skadade.
Sveriges katastrofmedicinska omhändertagandeförmåga i krig ökar när personalen har en hög kunskapsnivå om; Försvarsmaktens sjukvårdskedja, Natos försvarsmedicinska doktrin, värdlandsstöd och Sveriges civilförsvar. Här ingår kunskap om folkrätt och militärmedicinsk etik, sjukvårdsledning, samt kunskap om behandling av skadade vid kemisk, biologisk, och radionukleär krigföring.
– Med det nya centrumet har katastrofmedicin fått en tydlig prioritering vid Göteborgs universitet. Jag hoppas att vi kommer att kunna bidra till både grundutbildning, vidareutbildning och forskarutbildning inom ämnet. Intresset för ämnet är stort bland studenter och forskare. Gemensamt kommer vi att skapa förutsättningar för ett Sverige som är förberedd för att kunna hantera alla typer av katastrofer – ”all-hazards”. Det är så roligt att kunna vara med på den resan.
AV: SUSANNE LJ WESTERGREN
