NY STUDIE. Nya cancerläkemedel lanseras i snabb takt, innan deras långsiktiga effekt för patienterna hunnit utvärderas. Flera år senare saknar de flesta fortfarande vetenskapligt stöd för att de faktiskt ger ökad överlevnad eller förbättrad livskvalitet. Det visar en studie från Göteborgs universitet.
Cancerläkemedel är ett dominerande område inom läkemedelsindustrin, som ständigt utvecklar och lanserar nya behandlingar. Läkemedel för cancer godkänns centralt av Europeiska Läkemedelsmyndigheten (EMA) och introduceras ofta därefter i Sverige.
För att snabbare nå patienter har det blivit allt vanligare att cancerläkemedel godkänns baserat på studier som visar en effekt på biomarkörer, men utan att det finns tydlig evidens för att de förlänger livslängd eller förbättrar livskvaliteten för patienter. Forskare inom hälsoekonomi vid Göteborgs universitet visar nu i en studie att det fortsatt saknas sådan evidens för många av de nya cancerläkemedlen, flera år efter att de introducerats.
Oklar effekt för viktiga utfall
Studien omfattar fleråriga uppföljningsdata för 22 cancerläkemedel som introducerats i Sverige de senaste tio åren. Den genomsnittliga uppföljningstiden för de 22 läkemedlen var 6,6 år.
För sju av dessa 22 läkemedel fanns åtminstone en studie som tydligt visade att behandlingen gett antingen bättre livskvalitet eller ökad livslängd. För de övriga 15 läkemedlen hade randomiserade kontrollerade studier inte kunnat visa på någon sådan effekt, eller så saknades resultat från sådana prövningar. Bara för ett av läkemedlen fanns vetenskaplig evidens för att både överlevnad och livskvalitet förbättrades.
Begränsade resurser
– Vi visar att en majoritet av de läkemedel som införs med begränsad evidens fortsatt saknar tydlig evidens för hur de faktiskt påverkar överlevnad och livskvalitet hos patienter, säger Gabriella Chauca Strand, doktorand på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet som är försteförfattare till den vetenskapliga publiceringen.
I ljuset av att cancerbehandling tar alltmer i anspråk av hälso- och sjukvårdssystemens begränsade resurser krävs fortsatta diskussioner om vilka läkemedel som bör godkännas för ersättning, menar forskarna.
– Bristen på bekräftande evidens för viktiga patientutfall är problematisk och skapar osäkerheter kring hur dessa läkemedel faktiskt bidrar till meningsfull patientnytta, och i längden även hur effektivt dessa resurser används inom sjukvården, säger Gabriella Chauca Strand.
Resultaten publiceras i den vetenskapliga tidskriften Clinical Drug Investigation.
AV: ELIN LINDSTRÖM
Viktig artikel! VGR har sedan många år en kommitté för prioritering av introduktionsfinansiering till nya, dyra läkemedel och jag har där varit GU-representant. Vi har som regel varit rätt hårda vad gäller effekter på relevanta utfallsmått som mortalitet och livskvalitet, inte bara ”oförändrad röntgenbild”.
Studien talar för att vi tänkt rätt, det måste finnas en rimlig balans mellan kostnad och förväntad (verklig) patientnytta!