BIDRAG. Professor Eva Angenete och hennes forskargrupp vill bidra till ökad livskvalitet och längre överlevnad för patienter som behandlas för tjock- och ändtarmscancer. Ett nytt mikroskop, inköpt med medel från Lundbergs Forskningsstiftelse, bidrar till att forskarna snabbare kan få fram kunskap som möjliggör mer individualiserade och därmed bättre behandlingar.
I Sverige får 2 000 personer om året diagnosen ändtarmscancer. Drygt 60 procent av dem lever efter fem år. Den vanligaste botande behandlingen är kirurgi, det vill säga att tumören opereras bort. Kirurgin kombineras ofta med en förbehandling i form av strålning och cellgifter som gör tumören mer behandlingsbar och ökar möjligheten för framgångsrik kirurgi. Därtill kan förbehandlingen minska risken för återfall. För upp till 20 procent av de patienter som får förbehandling medför den att tumören helt försvinner och man slipper att operera. Men det finns också patienter som inte alls svarar på förbehandling och skulle vara mer hjälpta av att opereras direkt.
Eva Angenete, tarmkirurg och professor i kirurgi på institutionen för kliniska vetenskaper vid Göteborgs universitet, vill förbättra selekteringen av patienterna och kunna ge mer individualiserad behandling än vad som är möjligt idag.
– För mig är det främsta syftet med forskningen att öka livskvaliteten för de patienter som behandlas för tjock- och ändtarmscancer. Dels genom att vi med bättre kirurgi och bättre behandlingar kan göra att de får leva längre, dels genom att minska risken för biverkningar och problem efter behandlingen.
Testar på vävnadsprover
Samtidigt som förbehandlingen har flera positiva effekter ökar den risken för biverkningar vid kirurgi. Därför vore det värdefullt att kunna identifiera både de patienter som genom rätt förbehandling helt kan undvika operation och de patienter som inte svarar på förbehandling och som därför bör opereras direkt.
För att nå dit arbetar Eva Angenete och hennes forskargrupp bland annat med att ta vävnadsprover från tumör och från frisk vävnad från patienter innan någon behandling har påbörjats. Vävnadsproverna odlas i laboratorium och sedan testar forskarna olika behandlingsmetoder på dem. Parallellt genomgår patienten, som proverna tagits från, sitt behandlingsschema.
– Samtidigt som vi gör experiment med olika behandlingsmetoder på patientens celler utanför patientens kropp följer vi patienten och kan jämföra skeendet i de odlade cellerna med hur patienten och tumören reagerar på den genomförda kliniska behandlingen, förklarar Eva Angenete.
Flera vinster med mer individualiserad behandling
Forskargruppen kartlägger vilka indikationer, till exempel vissa mutationer eller mRNA-strukturer, som finns hos de patienter som svarar respektive inte svarar på förbehandlingen. Förhoppningen är att man i en framtid ska kunna se varje patients unika förutsättningar genom relativt enkel provtagning och analys och anpassa behandlingen därefter.
Ändtarmscancer drabbar främst personer som är 75–85 år gamla. Sjukdomen är ovanlig bland unga men både tjock- och ändtarmscancer har börjat öka, om än långsamt, i yngre grupper.
– De yngre patienterna ska leva länge med effekterna av sin behandling. För dem, liksom för många andra patientgrupper, är mer individualiserade behandlingar av stor betydelse. Individualiseringen kan också bidra till att behandlande läkare får möjlighet att ge patienten en mer nyanserad bild av hens sjukdom och tydligare besked om varför den valda behandlingen är den bästa, säger Eva Angenete.
Snabbare framåt med ny teknik
Tack vare 1,1 miljoner kronor i anslag från Lundbergs Forskningsstiftelse har forskargruppen kunnat uppdatera sin tekniska utrustning genom inköp av ett nytt mikroskop. Det har både en anpassad inkubator i vilken vävnadscellerna odlas och avancerad hård- och mjukvara för kvantifiering och studier av cellerna.
AV: LUNDBERGS FORSKNINGSSTIFTELSE
FOTO: BO HÅKANSSON
