NY STUDIE. Forskare vid Göteborgs universitet och Sahlgrenska Universitetssjukhuset har tagit ett kliv framåt mot målet att kunna individanpassa behandlingen vid ändtarmscancer. Genom analyser av tumörprover har immunologer och kirurger tillsammans identifierat en biomarkör som skulle kunna bli ett nytt sätt att förutse vilka patienter som har mest nytta av strålning och cellgifter innan de opereras.
Ändtarmscancer är en av de vanligare cancerformerna, och tumören sitter i de nedersta 15 centimetrarna av tarmen. De flesta behöver opereras för att bli av med sjukdomen. Ofta föregås operationen av behandling med cytostatika och strålbehandling med syfte att göra tumören mindre och minska risken för återfall.
Rätt dos till rätt patient
Eftersom förbehandling kan ge biverkningar försöker vi välja de patienter ut som blir mest hjälpta av den. De metoder som står tillbuds för att göra det urvalet är dock trubbiga. Idag används framför allt MR-avbildning för att avgöra vilka som ska få cytostatika eller strålbehandling. Att försöka förbättra dessa urvalsmetoder ligger högt på agendan för forskare inom området världen över. Målet är att kunna ge rätt dos till rätt patient vid rätt tillfälle.
– Resultaten från vårt samarbete innebär att vi kommit en bit på väg mot att i en framtid kunna erbjuda en skräddarsydd behandling för ändtarmscancer, men vi behöver arbeta vidare med markören för att kunna validera den i en större population för att så småningom förhoppningsvis kunna föra in den i kliniken, säger Eva Angenete, professor i kirurgi på Institutionen för kliniska vetenskaper och kirurg på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
På datorskärmarna ses de flerfärgsmikroskopibilder som Azar infärgat och som sedan använts för att räkna flera olika celltyper samtidigt.
Tumörprover från 130 patienter ligger till grund för den aktuella studien. Sex olika markörer undersöktes. En av dessa markörer, ett fotavtryck av signalsubstansen interferon typ 1, i kombination med räkning av immuncellerna CD8+ T-celler, visas kunna användas för att förutse vilka patienter som svara bäst på förbehandlingen. Resultaten publiceras i tidskriften OncoImmunology.
Specifik biomarkör
Försteförfattare till artikeln är Azar Rezapour, doktorand i professor Ulf Yrlids grupp på Institutionen för biomedicin. Hon har gjort en stor del av labbarbetet bakom resultaten, och även bidragit i analyser och skrivande.
– Jag är stolt över att vi kunnat identifiera en specifik biomarkör i tumörproverna. Vi har kunnat se att förhöjda nivåer som korrelerar med hög aktivitet i patientens immunceller, vilket innebär att de med stor sannolikhet kommer svara bra på förbehandlingen, säger Azar Rezapour.
Samarbetet går nu vidare i försök att hitta biomarkörer som också kan hjälpa till att identifiera de patienter som inte kommer svara på förbehandlingen.
– Vår plan är att komplettera den immunohistologiska bilden med genetiska uttryck och RNA-markörer i samma vävnad. Genom att göra en multianalys kan vi se andra egenskaper som uttrycks i tumörvävnaden som tillsammans med den biomarkör vi nu identifierat skulle kunna bli en metod att tidigt se vilka patienter som inte kommer svara på förbehandlingen, säger Ulf Yrlid, professor i slemhinnors immun- och mikrobiologi vid Göteborgs universitet.
Samarbetet är ett fint exempel där basvetenskapliga forskare och kliniska forskare samarbetar för att hitta svar på kliniskt relevanta problem, det som kallas translationell forskning. Detta angreppssätt i forskningen har bidragit till det fina betyg som Göteborgs universitet och Västra Götalandsregionen har fått i Vetenskapsrådets utvärderingar av ALF-systemet.
Titel: A type I interferon footprint in pre-operative biopsies is an independent biomarker that in combination with CD8+ T cell quantification can improve the prediction of response to neoadjuvant treatment of rectal adenocarcinoma; OncoImmunology; https://doi.org/10.1080/2162402X.2023.2209473
AV: ELIN LINDSTRÖM
