UTBILDNING. Nu har en ny kull sjuksköterskor med utländsk examen fått sin svenska yrkeslegitimation. Med i utbildningen finns en termin med introduktion i svenska språket, något som har visat sig vara en viktig del för att bli godkänd.
Personer med en sjuksköterskeexamen från länder utanför EU, EES eller Schweiz behöver göra ett kunskapsprov för att få bli legitimerad sjuksköterska i Sverige. Provet kräver både hög språknivå och god kännedom om det svenska hälso- och sjukvårdssystemet – kunskaper som är svåra att förvärva på egen hand och många blir underkända. Göteborgs universitet erbjuder därför en kompletterande utbildning och fredag 2 juni nyexaminerades 24 sjuksköterskor som har läst de tre terminerna.
– Jag är jätteglad! Nu söker jag jobb och hoppas att få anställning här i Göteborg, säger Anri Persson som har läst påbyggnadsutbildningen och fått sin svenska yrkeslegitimation.
Alla blev godkända
För första gången är samtliga studenter som har läst hela påbyggnadsutbildningen godkända vid kursslut. Det är också den första kullen studenter där merparten har läst en språkförberedande termin som är skräddarsydd just för sjuksköterskor. De studenter som hade bristande svenskkunskaper vid utbildningens början fick en introduktion till akademiska studier och fick lära sig grundläggande kunskaper i vårdens språk under sin första termin, något som också blir ett obligatoriskt moment i utbildningen framöver.
– Jag har läst SFI tidigare men svenskundervisningen där är inte på den nivå som krävs för att klara akademiska studier. För mig var den första språkterminen under utbildningen nyckeln till att klara de följande två terminerna och att kunna arbeta inom vården i Sverige, berättar Anri Persson.
Hur ska du fira din examen?
– Den ska jag fira med att gå ut och äta på restaurang i kväll med min man och vår son!
Språkintroduktionen banar väg för vårdkunskap
Söktrycket är högt till den kompletterande utbildningen och terminen i svenska har visat sig vara en viktig del av utbildningen. Den ges av lärare vid Institutionen för svenska, flerspråkighet och språkteknologi där Ingalill Borgenvik är kursansvarig.
– Nästan all litteratur under den första terminen har en koppling till sjuksköterskeyrket som då gör att det blir intressant och meningsfullt för studenterna. De är mycket motiverade och engagerade vilket ger en kreativ dynamik. Med svenskastudierna som bas kan studenterna sedan lättare ta till sig undervisningen i medicin och vårdvetenskap under de kommande två terminerna, berättar Ingalill Borgenvik.
Tidigare fick lärarna på Sahlgrenska ägna mycket tid åt studenternas svenskkunskaper, och eftersom det saknas språklärare där har de haft svårare att identifiera vad i studenternas språk som brister. Men tack vare ett tätt samarbete mellan flera institutioner kan studenternas kunskaper succesivt byggas upp – både i svenska språket och vårdkunskap.
– Sjuksköterskorna som examineras idag har fått rejäl färdighetsträning av oss svensklärare och det har höjt språknivån. Eftersom sjuksköterskebristen är stor i hela landet är det extra glädjande att få vara med och bidra till kompetensförsörjningen i vården, säger Ingalill Borgenvik.
AV: KARIN WENZELBERG /INSTITUTIONEN FÖR SVENSKA, FLERSPRÅKIGHET OCH SPRÅKTEKNOLOGI
