SAMVERKAN. Fler fall av astma och hjärt-kärlsjukdomar, en värre situation för pollenallergiker och fler som dör i värmeböljor. Det är några hälsokonsekvenser som väntar i takt med att klimatet blir varmare. Men än finns det tid att stoppa utvecklingen – och du kan påverka.
Det var några av huvudbudskapen på föreläsningen Klimatet förändras – vad betyder det för vår hälsa? som hölls på Stadsbiblioteket i Göteborg tidigare i vår och som du nu kan se i efterhand.
– Om vi kan hålla jordens uppvärmning till 1,5 grader så kommer vi att spara mer än en miljon liv varje år i världen fram till år 2050, bara av minskade luftföroreningar. Forskare har räknat ut att värdet av hälsovinsterna är ungefär dubbelt så stora som kostnaden för politiken att genomföra en klimatomställning, berättade Sofia Hammarstrand som var en av tre föreläsare under kvällen.
Planetens hälsa och vår hälsa hänger ihop
Sofia Hammarstrand är läkare, doktorand i arbets- och miljömedicin vid Institutionen för medicin, och ordförande i Sjukhusläkarnas klimatgrupp vid Sveriges läkarförbund. Hon har tidigare vunnit pris för sitt engagemang i klimatfrågan och för en hållbar hälso- och sjukvård.
– Klimatförändringarna får många konsekvenser redan nu, både globalt och i Sverige. Sommaren 2018 dog runt 700 personer i Sverige till följd av höga temperaturer och akutmottagningarna tog emot fler patienter med värmerelaterade sjukdomsfall. Vi har också sett en ökning av fästingburna sjukdomar och badårsfeber, säger Sofia Hammarstrand.
Badårsfeber orsakas av en bakterie som finns i söt, salt och bräckt vatten och som växer till när vattnet är över 20 grader under en längre tid. Bakterien kan infektera sår och i värsta fall orsaka blodförgiftning.
– Ett varmt och torrare klimat leder också till en högre andel luftburna partiklar. Vi vet att ökade luftföroreningar leder till fler hjärt-kärlsjukdomar och lungsjukdomar. Det finns också tecken till samband med effekter på fosterutveckling och barnallergier. Barn är en av de grupper som påverkas mest av klimatförändringarna. Samtidigt har de gjort minst för att skapa den här situationen, säger hon.
Artdöd och extrema väderhändelser
Även Deliang Chen, professor i fysikalisk meteorologi och samordnande huvudförfattare till FN:s klimatrapport föreläste. Han berättade om forskningen som ligger till grund för att vi vet att klimatet förändras – och att det beror på mänsklig påverkan. Han talade också om arbetet i FN:s klimatpanel IPCC.
– Klimatpanelen bedriver inte egen forskning, utan har till uppgift att sammanställa kunskapsläget. I den senaste rapporten deltog ett författarteam på 234 forskare och experter, som fick ta ställning till över 78 000 kommentarer från regeringar, forskare och experter runt om i världen. Så det är ett otroligt omfattande arbete som ligger bakom, säger Deliang Chen.
Han berättade även om konsekvenserna klimatförändringarna kommer att få – som ökad risk för vattenbrist, översvämningar och problem med livsmedelsförsörjning. Om uppvärmningen når 3 grader räknar man med att 25–50 procent av alla växt- och djurarter i Sverige kommer att försvinna.
Uppvärmningen kommer också att leda till fler extrema väderhändelser. Extrem nederbörd, värme och torka som idag inträffar var tionde år kommer att inträffa allt oftare, i takt med att klimatet blir varmare.
– Det påverkar människor i fattiga delar av världen värst, samtidigt som de har bidragit minst till problemet. Mycket görs idag för att skapa en förändring, men det är för lite och det går för långsamt. De närmaste tio åren är avgörande för att kunna nå 1,5-graders målet, säger Deliang Chen.
Så påverkar din kost klimatet
Alla kan påverka klimatförändringarna genom de val vi gör i vardagen, till exempel hur vi reser, konsumerar och vilken mat vi äter. Anna Winkvist är professor i näringslära vid Institutionen för medicin och forskar om hur vi kan äta nyttigare och mer klimatsmart.
– Globalt står produktion och konsumtion av livsmedel för cirka en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Som vi svenskar producerar och konsumerar mat idag, så överskrider vid planetens resurser 3–6 gånger, beroende på vilken parameter man tittar på, säger Anna Winkvist.
Vilken mat vi äter och hur mycket mat vi slänger har alltså en enorm påverkan. Baserat på hur vi äter i Sverige, så har rött kött har störst miljöpåverkan, följt av mejeriprodukter och icke alkoholhaltiga drycker. Den som vill äta nyttigt och mer klimatsmart bör dra ner på mängden kött, särskilt rött kött.
– Det är också bra att äta mer baljväxter och frukt och grönsaker efter säsong, att äta måttliga mängder ägg och mejeriprodukter och att välja vatten som måltidsdryck, säger Anna Winkvist.
Alla kan bidra
Under sin föreläsning presenterade Anna Winkvist också spännande forskning om hur nyttig och klimatsmart mat påverkar vår livslängd och det banbrytande initiativet EAT Lancet Commission on Food, Planet, Health, som har undersökt hur vi måste äta för att hålla oss inom planetens gränser.
– Tidigare har man sagt att det är svårt för oss människor att ändra oss, men efter pandemin och elkrisen, så tycker jag inte att vi kan hävda det längre. I Sverige minskade vi elkonsumtionen under vintern genom att alla bidrog. Jag tycker att man kan se det här på samma sätt. Om många gör små förändringar som de tycker känns okej, så blir det en stor påverkan för oss alla, säger Anna Winkvist.
TEXT: KARIN ALLANDER
Se filmerna
- Deliang Chen: Vad vet vi om framtidens klimat? (14:52)
- Sofia Hammarstrand: Hur påverkar klimatförändringarna vår hälsa? (18:51)
- Anna Winkvist: Hur kan jag äta mer nyttigt och klimatsmart (25:30)
- Hela föreläsningen Klimatet förändras – vad betyder det för din hälsa? (1:10:12)
