UTMÄRKELSE. Hallå där, Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Göteborgs universitet, som rankas på plats 17 i världen av alla forskare inom neurovetenskap, och på plats 1 i Sverige. Bakom rankningen står företaget Research.com. Rankningen baseras på D-index (Discipline H-index), vilket inkluderar artiklar och citeringsdata för ämnesområdet.
Hur känns det att få detta fina besked?
Det känns väldigt roligt att nu ligga nummer 1 i Sverige och så pass högt som nummer 17 i världen. Det blir ju också ett erkännande av min forskning, och att den har relevans då den citeras mycket. Antal citeringar är ju ett mått på hur många gånger som andra forskare ansett att resultaten ligger till grund för ny kunskap eller olika slutsatser. D-index blir mer ett mått på att det inte bara är några få artiklar som citerats jättemånga gånger, utan att det finns en bredd med många högciterade artiklar.
Internationellt domineras topplistan av amerikanska och brittiska forskare inom neurovetenskap – vad beror det på tror du?
Jag vet inte, men givetvis måste det peka på att det finns ett positivt forskningsklimat i USA och att det finns stora både statliga och andra anslag som kan finansiera forskningen inom neurovetenskap. En sak som möjligen också kan bidra är förstås att USA har 30 gånger fler invånare än Sverige, och därmed sannolikt många gånger fler forskare.
En forskare på listan som jag känner väl är John Trojanowski, som ligger på plats 3 i världen. Han arbetade på University of Pennsylvania med kliniska studier avseende molekylära mekanismer vid neurodegenerativa sjukdomar och som gjort fantastiskt viktiga upptäckter avseende de proteiner som är centrala vid de sjukdomsmekanismerna för dessa sjukdomar. Jag känner också John Morris, plats 13, från Washington University in St. Louis som är en mycket framgångsrik klinisk alzheimerforskare.
Vad tycker du känns roligast just nu, i ditt jobb som alzheimerforskare?
Det är absolut att hela fältet gått så enormt mycket framåt så att vi nu står inför att vi har blodtester för screening av patienter som söker för minnesproblem, diagnostiska metoder i form av PET-scanning och likvortester för att kunna ställa en säker diagnos, och inte minst läkemedel som påverkar de centrala sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom genom att rensa bort amyloidplacken samtidigt som man ser en tydlig minskning av den kliniska progressen av symtom. Det är en helt fantastisk utveckling.
Ert labb inom klinisk neurokemi är världsledande inom markörer för alzheimer i ryggvätska och i blod. Vad är er vision inför framtiden?
Det är att göra dessa biomarkörer tillgängliga för våra kliniska kolleger och förstå hur de används på optimalt sätt för att hjälpa patienterna, men även att arbeta vidare med att finna och utveckla ytterligare metoder för att via kliniskt biokemiska studier kunna förstå sjukdomsmekanismerna vid Alzheimers sjukdom och andra hjärnsjukdomar bättre.
AV: ELIN LINDSTRÖM
