Hannu Kankaanranta undersöker okänd astma bland vuxna

FORSKNING. Var tionde svensk har astma, men många får inte kontroll över sin sjukdom trots medicinering. Ny forskning visar att personer med så kallad T2-låg astma inte får tillräcklig hjälp av dagens behandling och att hälften av alla astmapatienter kan tillhöra denna grupp. Hannu Kankaanranta, professor vid Institutionen för medicin, ska ta reda på mer.

Allergisk astma är den mest studerade astmagruppen. Den kännetecknas en typ 2 inflammation (T2-hög astma), som innebär att patienten har en ökad förekomst av eosinofila granulocyter (en typ av vita blodkroppar) i luftvägarna. Det finns dock en stor andel patienter som utvecklar astma i vuxen ålder utan att ha allergi eller eosinofila celler i luftvägarna, så kallad T2-låg astma.

Målet med Hannu Kankaanrantas forskningsprojekt är att undersöka hur stor del andel patienter som har T2-låg astma, vilka som drabbas och vilka inflammatoriska mekanismer som styr sjukdomen.

– Vi hoppas också ta fram nya metoder för att hitta dessa patienter och på längre sikt att identifiera möjliga mål för nya läkemedel, säger Hannu Kankaanranta.

Forskningsprojektet ingår i den stora populationsstudien West Sweden Asthma Study som innehåller enkätsvar från 42 000 svenskar och kliniska undersökningar av över 3 000 personer.

Kan beröra 400 000 svenskar

Mycket astma går i dag att behandla på ett effektivt sätt med hjälp av luftrörsvidgande mediciner och glukokortikoider som minskar inflammationen, till exempel kortison. Men det finns en stor patientgrupp som inte får tillräcklig hjälp av dagens behandling. En orsak kan vara att de har så kallad T2-låg astma.

Det är en ny undergrupp astma som nyligen har upptäckts, men fortfarande saknas kunskap om hur vården ska hitta dessa patienter och vilken behandling som kan ge bättre hjälp.

– Vi vet att T2-låg astma debuterar senare i vuxen ålder, ger fler symtom och svarar sämre på behandling med kortisonpreparat. Vi vet inte hur många som har denna astmaform, men det kan röra sig om så mycket som varannan astmapatient. I Sverige har mellan 800 000 och en miljon personer astma, så detta berör många människor, säger Hannu Kankaanranta.

En osynlig patientgrupp

Hälso- och sjukvården kan idag hitta patienter med T2-hög astma, bland annat genom att mäta mängden eosinofiler i blodet och genom att mäta halten av kväveoxid i utandningsluften.

– Om en patient har höga värden i dessa tester vi vet att det är T2-hög astma. Om värdena däremot är normala eller låga innebär det inte automatiskt att patienten har T2-låg astma, eftersom kortisonbehandling sänker inflammationsmarkörerna. Det betyder att T2-låg astma inte syns och vi har idag inga verktyg för att hitta dessa patienter, säger han.

Astma är en komplex sjukdom med många undergrupper. En astmaattack kan triggas av bland annat allergener, virusinfektioner och fysisk ansträngning, beroende på vilken typ av astma det är. Astmans svårighetsgrad delas in i fem nivåer, beroende på hur allvarliga symtomen är och i vilken mån man uppnår sjukdomskontroll med att hjälp av behandling.

Koppling till rökning och samsjuklighet

På senare år har det utvecklats flera nya biologiska läkemedel och antikroppsbehandlingar som kan ge god hjälp till patienter med svår astma, men dessa fungerar bara för patienter med T2-hög astma. För patienter med T2-låg astma finns idag ingen bra behandling och det är särskilt allvarligt för patienter med en svår form av T2-låg astma.

– Det nuvarande paradigmet är att svår astma oftast är T2-hög, men våra data och data från flera andra forskargrupper visar att T2-låg astma är vanligare bland patienter med svår astma än man tidigare har trott, säger Hannu Kankaanranta.

Forskning visar också att T2-låg astma har en koppling till rökning, övervikt och samsjuklighet i bland annat diabetes, hjärt-kärlsjukdom och depression.

Enligt Hannu Kankaanranta är kunskapen om patienter som både har astma och andra sjukdomar låg. Detsamma gäller personer som har astma och är eller länge har varit rökare.

– Dessa personer exkluderas ofta i astmastudier, eftersom man vill ha ”renodlade” astmapatienter, så att man med säkerhet kan säga att de sjukdomsmekanismer man hittar beror på astma och inte någon annan faktor. Det gör också att kunskapen om samspelet mellan astma och andra sjukdomar är låg, säger han.

Behövs nya riktlinjer för behandling

T2-låg astma kan dessutom innehålla ytterligare undergrupper, där en tros vara kopplad till rökning. Det gör att man kan behöva hitta flera mål för nya mediciner. Att ta fram nya läkemedel är en lång process, något Hannu Kankaanranta själv har erfarenhet av. Han är läkare i grunden och började sin kliniska specialisering inom klinisk farmakologi och läkemedelsbehandling och sin forskarkarriär inom farmakologi.

Från början forskade han på reumatoid artrit som också är en inflammatorisk sjukdom, men efter sin disputation började han intressera sig för inflammatoriska processer kopplade till lungmedicin. Idag är han även specialistläkare i lungmedicin och allergologi och professor i lungmedicin vid Tampere University i Finland. Han rekryterades till Göteborgs Universitet 2020.

– Att utveckla nya läkemedel tar lång tid. I bästa fall har vi nya mediciner mot T2-låg astma om tio år. Men om vi kan hjälpa vården med verktyg att hitta dessa patienter och ta fram bättre behandlingsriktlinjer, så har vi kommit en bra bit på vägen, säger han.

Verksam vid Krefting Research Centre

Hannu Kankaanranta är verksam vid Krefting Research Centre som är Göteborgs Universitets centrum för astma och allergiforskning. Forskningscentret finansieras till stor del av Herman Kreftings Stiftelse för Allergi- och Astmaforskning.

Forskningsprojektet om T2-låg astma genomförs av flera medarbetare vid Krefting Research Centre och finansieras av Vetenskapsrådet, Hjärt-Lungfonden, Astma- och allergiförbundet och ALF Västra Götaland.

Läs mer om Hannu Kankaanranta här. 

TEXT OCH FOTO: KARIN ALLANDER