FORSKNING SOM PÅVERKAR. Några förhållandevis enkla åtgärder inom graviditets- och nyföddhetsvård skulle drastiskt kunna minska antalet förtidigt födda barn i världen, och ge bättre förutsättningar för dem som ändå föds i förtid. Det är huvudbudskapet i en ny rapport från WHO och en rad andra internationella organisationer, där professor Bo Jacobsson vid Göteborgs universitet är en av huvudredaktörerna.
Rapporten “Born too soon: decade of action on preterm birth” är en uppföljning av en uppmärksammad rapport med samma tema som kom 2012. Bakom rapporten står mer än 70 organisationer och 140 experter från 46 länder. På det stora hela visar rapporten att utvecklingen avseende förtidsbörd i världen tyvärr stått still det senaste årtiondet. De insatser som gjorts har varit otillräckliga och arbetet med att förebygga förtidsbörd har misslyckats.
Hoppfull framtid
Samtidigt lyfter rapporten fram möjligheterna. Den pekar på att det finns hopp inför framtiden.
– De senaste åren har flera studier visat att det finns förhållande enkla åtgärder som drastiskt skulle kunna minska antalet barn som föds förtidigt, eller förbättra överlevnaden för barnen, säger professor Bo Jacobsson, som tillsammans med kollegan Joy E Lawn varit huvudredaktör för rapporten.
Ett exempel är att öka användningen av kängurumetoden, där en publicering 2021 visade att dödligheten för barn från ett kilos födelsevikt kan minskas med 25 procent om barnet vårdas på mammans bröst. Ett annat exempel är sen avnavling, där den enkla åtgärden att avvakta något innan man klipper navelsträngen visats vara gynnsamt för förtidigt födda barn.
Kunskap är makt
Bo Jacobsson är professor i obstetrik och gynekologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper, Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Hans grupp driver forskning om mekanismer bakom förtidsbörd, bland annat genetiska faktorer, där det kommer dröja många år innan resultaten kan få betydelse för förtidsbörd.
Den nya rapporten lägger framför allt fokus på enkla åtgärder som snabbt skulle kunna ha effekt på förtidsbörd i världen. En sådan åtgärd är att ge kvinnor bättre kontroll över sin egen reproduktion. Oönskade graviditeter och tonårsgraviditeter har visats vara riskfyllda i högre utsträckning än planerade graviditeter. Även icke-medicinska åtgärder som exempelvis kvinnors utbildning, tillgång till rent vatten och sanitet är viktiga.
– Genom att satsa allmänt på utbildning för kvinnor i världen, även här i Sverige, skulle man kunna ge fler kvinnor möjlighet att förstå sina livsval bättre och därmed också få en ökad kontroll över den egna fertiliteten, säger Bo Jacobsson.
Rapporten kan förhoppningsvis påverka debatten om reproduktiv hälsa i olika länder. Under senare år har exempelvis flera länder, bland annat Polen och USA, blivit betydligt mer restriktiva när det gäller abort, vilket riskerar öka antalet förtidsbörder i dessa länder.
Ekonomiska perspektiv
En annan aspekt på förtidsbörd är den globala ojämlikhet som råder inom perinatal vård. Vilket land barnet föds i påverkar i stor utsträckning hur utfallet blir. I Sverige räddas 90 procent av de barn som föds i vecka 28, men i andra delar av världen är samma siffra bara 10 procent. Där blir också familjers levnadskostnader ett viktigt perspektiv.
– I många länder hade familjer det svårt redan före den ekonomiska kris som drabbat världen. När sjukvården inte är skattefinansierad kan det bli helt oöverstigligt för en familj att betala för den vård som krävs för ett förtidigt fött barn. Det är en händelse som kan ruinera hela familjen, säger Bo Jacobsson.
- Här kan du ladda ned rapporten ”Born too soon: Born Too Soon: Decade of Action on Preterm Birth”.
- Här hittar du ytterligare information om rapporten: https://pmnch.who.int/resources/publications/m/item/born-too-soon-decade-of-action-on-preterm-birth
AV: ELIN LINDSTRÖM
