FORSKNING. Starkare än stål, superlätt, genomskinligt och med en extremt god förmåga att leda elektricitet, det är några av de egenskaper som gör grafen till ett så intressant material. Men kan det innebära hälsorisker? Det är något yrkeshygienikern Håkan Tinnerberg forskar om.
Varje år dör 30–50 personer av olyckor på jobbet.
– Det är förstås oerhört allvarligt. Men mindre uppmärksammat är att många fler, cirka 3 000 personer, årligen dör i förtid av arbetsrelaterade sjukdomar, förklarar Håkan Tinnerberg. Han är civilingenjör och yrkeshygieniker på GU och på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskar bland annat om exponering för farliga partiklar i luften.
Bland de projekt han är engagerad i handlar ett om sotares exponering, ett annat om mätning av elementärt kol och sotpartiklar i dieselavgaser och ett tredje om isocyansyra, som bland annat finns i cigarettrök.
I samarbete med det strategiska innovationsprogrammet SIO Grafen forskar han också om risker med det nya och spännande materialet grafen. Materialet saknar tjocklek eftersom det består av ett enda lager kolatomer, ordnade i ett hönsnätsmönster. Det är därför det brukar kallas tvådimensionellt, förklarar Håkan Tinnerberg.
– Användningsområdena är många. Eftersom grafen leder ström kan det stoppas in i smarta textilier som på ett skonsamt sätt övervakar patienter. Det kan användas i papper som inte ska släppa igenom fukt och i batterier och kondensatorer. Det kan också tillsättas i lim och för att göra bildäck mer hållbara.
Utvecklar undersökningsmetoder
Det Håkan Tinnerberg undersöker är när man andas in partiklar av grafen.
– Jag mäter förekomst av nanopartiklar i luften och försöker också utveckla bättre metoder att göra den typen av undersökningar. Vi kan också mäta tidig påverkan på luftvägarna och sedan bedöma om det kan finnas ett samband mellan exponering och luftvägssjukdom. Vanliga yrkesrelaterade yrkessjukdomar är exempelvis astma och KOL. Riskerna för luftburen exponering är störst för grafen i pulverform och mycket mindre när den finns i en lösning. Men eftersom grafen egentligen inte är ett enda material, utan kan komma i många olika former, gäller det att använda flera olika metoder för att undersöka om exponering förekommer eller inte.
För att undersöka luftkvaliteten använder Håkan Tinnerberg flera olika instrument, bland annat en aethelometer som mäter svarta partiklar, nanopartikelräknare som mäter var nanopartiklarna finns och en Organic Carbon/Elemental Carbon Analyzer (OCEC) som mäter elementärt kol. Grafen är rent elementärt kol.
– De platser där exponering för grafen kan förekomma är mer inom industrin än i slutna labbmiljöer och det är just där som svensk grafenindustri är idag. Man håller på att lämna labbmiljöerna och träder in i pilotanläggningar där man hanterar mycket större volymer. Att hjälpa de små startup-företagen att göra rätt från början, när de går från labb till industriell tillverkning är centralt för att minimera exponeringen. I samarbete med SIO Grafen har vi mätt på tre företag och visst har vi identifierat exponering av grafen. Men för att förstå om det är farligt behövs mer forskning.
Håkan Tinnerberg menar att arbetsrelaterade sjukdomar behöver uppmärksammas mycket mer än idag.
– Ofta inträffar sjukdoms- och dödsfall långt efter att personen varit på den ohälsosamma arbetsplatsen, vilket förstås gör det mindre dramatiskt än exempelvis en dödsolycka. Men att människor inte ska bli sjuka av sitt arbete borde vara en självklart prioritering i arbetslivet, oavsett när sjukdomen inträffar.
AV: EVA LUNDGREN / GU-JOURNALEN
FOTO: JOHAN WINGBORG
