KONFERENS. När WCMTM:s årliga öppna event gick av stapeln i mitten på mars, dedikerades en dag till det senaste inom forskningen på cancer, Alzheimers sjukdom, psykisk ohälsa, diabetes och andra områden som ingår i centrets forskningssfär. Flera inbjudna gästföreläsare gav också inblick i sin forskning, och den nyligen utsedda föreståndaren för centret presenterade sig.
– Jag är jätteglad och stolt att nu få leda den här verksamheten och hoppas på många goda samarbeten, sa centrumets nytillsatte föreståndare Gustav Smith när han presenterade sig och sin forskning. Gustav är kardiolog och har sin forskning inom molekylär epidemiologi. Han har tidigare arbetat vid Lunds universitet där han bland annat varit fellow vid det motsvarande centrumet WCMM, och vid Broad Institute of Harvard and MIT i Boston.
Margit Mahlapuu, som varit centrets vice föreståndare sedan 2020, lyfte särskilt fram dialogen med centrumets medlemmar för kommande år.
– Med ytterligare finansiering till och med 2028 har vi nu tillfälle att vidareutveckla det mervärde som WCMTM erbjuder och bidra ytterligare till nyttan för samhället. Och vi vill gärna forma kommande åren i dialog med forskarna, sa Margit som också är professor i molekylär genetik vid Naturvetenskapliga fakulteten.
Samarbete – en nyckelfaktor
Göran K Hansson, eventets nyckelgästföreläsare och representant för Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse i WCMTM:s styrgrupp, gav ett anförande om hur samarbete kan bli en faktor för lyckad forskning. Göran har disputerat vid Göteborgs universitet, har varit ständig sekreterare i Kungl. Vetenskapsakademien, vice ordförande i Nobelstiftelsens styrelse och är professor i experimentell kardiovaskulär forskning vid Karolinska Institutet.
– När molekylärmedicinsk forskning lyckats, då har livet för patienterna förbättrats. Det handlar för oss forskare om att överbrygga kunskap från labb till praktisk sjukvård och vice versa, och då krävs samarbete och förståelse över gränserna, sa han och gav exempel från sin egen forskning.
Några framgångsfaktorer som Göran lyfte fram är att samarbeta över flera medicinska fält, ha gemensamma mål och visioner, men också att dela forskningsinfrastruktur och möta kollegor i korridorerna.
– För att översätta molekyler till medicinsk nytta så krävs det också att veta vad man inte vet och alltså förstå de vita fläckarna i sin egen kompetensprofil. För det krävs en balans mellan att vara pådrivande och spetsinriktad, men också ödmjuk och öppen för andras kunskaper och bidrag.
Inblick i DDLS-satsningen
Dagen bjöd också på presentationer från den nationella satsningen mellan Knut och Alice Wallenberg Stiftelse och SciLifeLab inom Data-Driven Life Science (DDLS), där två nyrekryterade fellows guidade oss genom sin forskning: Abhishek Niroula som forskar på blodcancer i relation till åldrande vid institutionen för biomedicin, och Clemens Wittenbecher från Chalmers som forskar på nutrition och risker för diabetes och kardiovaskulära sjukdomar.
Marija Cvijovic, professor i beräkningsbiologi vid Matematiska vetenskaper, berättade om DDLS Research School där hon nyligen tillträtt i rollen som föreståndare. Utbildningssatsningen har målet att tillhandahålla den kompetens som efterfrågas inom forskningsfältet. De första av totalt 185 PhD-studenter kommer att antas 2024.
– Vi vill röra oss mot en flexibel utbildning med brett ämnesinnehåll och med en form som passar olika typer av forskare. Stort fokus kommer ligga på innovation och att stärka banden mellan akademi och industri, berättade Marija som tog Göteborg som exempel där universitet, sjukhus och läkemedelsindustri befinner sig bara en spårvagnsfärd bort.
Projekt inom WCMTM fortsätter utvecklas
Michael Schöll, som rekryterades till WCMTM 2017 och nu är universitetslektor i molekylär medicin med fokus på neuroimaging, berättade om fortsättningen på sin forskning på Alzheimers sjukdom som ett exempel på ett kliniskt forskningsprojekt inom centrat. Inom ramen för ett kommande projekt ska minst 3 000 personer i 50-80 årsåldern rekryteras inom Västra götalandsregionen, vilket ska ske i nära samarbete med primärvården.
– För mig är den stora styrkan med WCMTM sammansmältningen mellan det kliniska och det experimentella, vilket har gett mig möjligheten att samarbete med många forskare och kliniker som jag annars inte hade träffat, sa Michael vid den avslutande paneldiskussionen.
AV: CHARBEL SADER