Sahlgrenska akademin uppmärksammade de nya hedersdoktorerna

AKADEMISKA HÖGTIDER. Det blev en lyckad och festlig tillställning på Medicinareberget när våra blivande hedersdoktorer Michael Treschow och Jens Nielsen gav sina föreläsningar, dagen före promotionen.  Bland de särskilt inbjudna åhörarna fanns bland annat ett flertal nuvarande hedersdoktorer.

– Att utse Michael Treschow och Jens Nielsen var inget svårt val för vår styrelse, med de avgörande insatser som de båda gjort för att stärka Sahlgrenska akademins roll inom life science. Det är en stor ära och glädje för Sahlgrenska akademin att få knyta framstående personer närmare genom att utse dem till hedersdoktorer, sade dekan Agneta Holmäng under sitt inledande anförande.

Den finaste utnämningen

Claes Gustafsson, värd för hedersdoktor Michael Treschow, konstaterade sin introduktion att utnämningen till hedersdoktor är något av det finaste man kan få från ett lärosäte utan att ha disputerat. Han uttryckte också sin glädje över att Michael Treschow accepterat utnämningen.

– Under senare år har statsmakterna delat ut allt mindre pengar till grundforskning, men samtidigt har Wallenbergstiftelserna och andra privata initiativ tagit ett stort steg framåt. Dessa medel är numera helt avgörande för universitetens liv, sade Claes Gustafsson, som också konstaterade att Michael Treschow genom styrelsearbete i Knut och Alice Wallenbergs (KAW:s) stiftelse och genom sitt intresse för forskningen bidragit till att så mycket pengar går att fördela till lärosäten och forskare i Sverige.

Inspirerande föreläsning

Michael Treschow bjöd på en hoppingivande och inspirerade föreläsning. Han konstaterade att globaliseringen, i alla fall tills pandemin slog till, varit en positiv drivkraft som gjort livet bättre för människor i hela världen. Utvecklingen från lokalt till regionalt och globalt perspektiv har möjliggjort bättre samarbeten inom alla verksamheter, från idrott och konst till forskning och företagande.

– Historien tenderar att upprepa sig. Vi som är födda i slutet av andra världskriget känner igen mönstret, sade Michael Treschow.

Just nu ligger pandemi, krig och inflation som en våt filt över världen. I många länder har politikerna gjort en nationalistisk halt, och börjat sätta det egna landets behov först. Men Michael Treschow gav ett optimistiskt budskap: globaliseringen har bara tagit en tillfällig paus.

– Forskare och företag kommer samarbeta för att fixa det som har gått sönder, och vi kommer att se till att vi får fart på det igen. Inte minst idag krävs ordentliga satsningar inom teknik och hållbarhet från oss alla för att fortsätta den positiva utvecklingen, sade Michael Treschow.

Göra skillnad

Han berättade att han under hela sin karriär drivits av en vilja att göra skillnad för klimatet och för människan, från den första anställningen som civilingenjör där han arbetade med metoder för att rena utsläpp från oljeeldade kraftverk, till styrelserummet för det multinationella företaget Unilever, där arbetet bidrog till att småbönder kunde få större skördar och därmed ett helt nytt liv. Genom sitt arbete för Wallenbergstiftelserna, som årligen donerar cirka två miljarder kronor till svenska lärosäten, har han kunnat göra avgörande insatser för forskning inom många olika fält.

– Jag har haft förmånen att få vara med i utvecklingen av flera stora projekt. Just nu håller den häftiga satsningen GoCo Health Innovation City på att växa upp ordentligt vid AstraZeneca. Oligonova är ett annat exempel där KAW kunnat spela en avgörande roll, sade Michael Treschow.

Samarbetat med många

Fredrik Bäckhed, värd för hedersdoktor Jens Nielsen, började med att konstatera att Jens liksom Michael är civilingenjör i grunden, och dessutom mikrobiolog som Fredrik. Det var ett lyckokast för Chalmers och för Göteborg när Jens Nielsen rekryterades hit 2008. Rekryteringen innebar att Area of advance Health Engineering etablerades på Chalmers, vilket förde Chalmers och Sahlgrenska akademin närmare varandra.

– Det är många forskare i den här salen som fått hjälp i samarbete med Jens. Vi är duktiga på att ta fram stora biologiska material men vi har ingen aning om hur vi ska analysera dem, sade Fredrik Bäckhed:

– Jag är glad och tacksam, och ser fram emot fortsatt interaktion med dig.

Applicerbar forskning

Jens Nielsen är systembiologen vars forskning lett till en lång rad patentansökningar och dessutom framgångsrika företag. Under hans föreläsning framträdde bilden av en forskare med många samarbeten och många idéer, men som han sade ”det är bra att ha många idéer, men också bra att veta vilka idéer man ska döda i ett tidigt skede”.

För honom är samhällsnyttan alltid närvarande. Han gillar inte att forskning ofta kategoriseras som antingen grundläggande och tillämpad forskning.

– All forskning ska gå att tillämpa. Leta alltid efter hur den forskning du gör skulle kunna appliceras, var hans medskick till publiken i salen.

När Jens Nielsen berättade hur han ofta kallats ”Mr Yeast” väcktes åhörarnas skratt. Han konstaterade att jäst är en bra modellorganism för en ingenjör som vill lära sig om biologi. Studier där han och hans kollegor förändrat signalvägar i jästceller har bland annat lett till fyndet av en liknande bevarad signalväg för metabolism i mänskliga celler, vilket nyligen ledde till en publicering i tidskriften Cell.

I sin föreläsning gav Jens Nielsen en lång rad exempel på studier där han samarbetat med olika forskare vid Sahlgrenska akademin, inom vitt skilda områden som tarmmikrobiota, alzheimer och bröstcancer. Och precis som Fredrik Bäckhed konstaterade i sin introduktion var det många av dessa samarbetspartners som lyssnade till Jens Nielsens föreläsning denna dag.

AV: ELIN LINDSTRÖM