Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Viktigt att beakta sociala och socioekonomiska aspekter i behandling av epilepsi

17 mars, 2023 Kommentera

AVHANDLING. Epilepsi är en grupp diagnoser av störningar i hjärnan som ger återkommande epileptiska anfall. Anfallen kan bestå av exempelvis medvetandepåverkan, ryckningar i armar och ben eller andra neurologiska symtom och orsakas av övergående elektriska urladdningar i hjärnans nervceller. Nu visar en avhandling av vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa att det finns socioekonomiska skillnader inom både behandling och mående när det gäller epilepsi.

Klara Andersson är ST-läkare i neurologi och författare till doktorsavhandlingen ’Stigma and socioeconomic outcomes in epilepsy’.

– Att leva med epilepsi innebär att leva med en ökad benägenhet att drabbas av epilepsianfall, vilket kan yttra sig på väldigt olika sätt beroende på vilken del av hjärnan som påverkas och om det finns bakomliggande sjukdomar eller inte, berättar Klara Andersson.

Påverkar hela livet

De allra flesta personer med epilepsi blir anfallsfria inom några år med behandling med epilepsiläkemedel och lever helt normala liv, men så många som en tredjedel av alla personer med epilepsi har trots läkemedelsbehandling fortsatta anfall. Detta kan påverka i stort sett alla aspekter av livet såsom arbetsliv, privatliv, relationer, bilkörningsförmåga med mera.

– Det i sin tur kan påverka allt ifrån personens självbild, psykisk hälsa och livskvalitet på olika sätt säger Klara Andersson. Men det är viktigt att komma ihåg att personer med epilepsi är en heterogen grupp där behovet av vård och stöd i att leva med tillståndet varierar stort.

Epilepsi: både en sjukdom och ett symtom

Epilepsi förekommer både självständigt och som symtom vid andra sjukdomar eller syndrom, den kan vara medfödd eller uppstå till följd av en hjärnskada, som exempelvis trauma, stroke, tumörer eller infektioner, men i många fall kan utredning inte visa någon orsak och de flesta personer med epilepsi är friska i övrigt.

Medicinsk behandling av anfall är den naturliga utgångspunkten i epilepsivård men även sociala aspekter av epilepsi behöver beaktas för framgångsrika behandlingsresultatresultat visar Klara Andersson i sin doktorsavhandling.

Utbildning och inkomst spelar roll

Klara Andersson. Foto: Lovisa Aijmer.

I sitt avhandlingsarbete har Klara undersökt effekterna av stigma och socioekonomisk status vid epilepsi genom att använda data från nationella register, självrapporteringsenkäter, individuella intervjuer samt fokusgruppsintervjuer. Därmed undersöks stigma och socioekonomiska utfall vid epilepsi från både en kvantitativ befolkningsnivå och en kvalitativ, individuell erfarenhetsnivå.

–Vi fann att personer med lägre utbildnings- och inkomstnivå statistiskt sett har svårare epilepsi, men samtidigt i lägre grad har tillgång till neurolog, jämfört med personer med högre inkomst- och utbildningsnivå berättar Klara Andersson. – Det indikerar en socioekonomisk ojämlikhet inom svensk epilepsisjukvård.

Resultaten tyder på att högre utbildning och bättre inkomstnivåer inte bara är förknippade med mindre svår epilepsi utan också till ökad tillgång till en neurolog. En högre utbildningsnivå skyddar också mot låg inkomst och arbetslöshet vid epilepsi.

Utrikesfödda mår sämre

– Vi fann även att utlandsfödda skattade högre nivåer av stigma jämfört med svenskfödda personer med epilepsi, trots att det inte fanns någon signifikant skillnad i anfallsfrekvens mellan grupperna berättar Klara Andersson. Dessa skillnader försvann dock då vi justerade för skattning av psykisk hälsa och ångestsymtom. Det sistnämnda indikerar att det kan finnas skillnad i samsjuklighet i psykisk ohälsa bland svensk- och utlandsfödda personer med epilepsi, vilket vi behöver bli bättre på att upptäcka och behandla vid kliniska uppföljningar.

Inom den svenska befolkningen rapporterar utrikesfödda personer med epilepsi högre stigma jämfört med svenskfödda med epilepsi. Faktorer som förutsäger högre nivåer av stigma är anfallsfrekvens, högre nivåer av ångest och lägre nivåer av psykisk hälsa. Utrikesfödda personer med epilepsi visade sig uppleva flera stigmatiseringar som ökar risken för social isolering och därmed hindras epilepsivård.

Multidisciplinära team behövs

Sociala barriärer, stigma och komplexa medicinska situationer ökar behovet av specialiserad epilepsivård. Ett multidisciplinärt team som underlättar kommunikation, utbildning, psykologiskt stöd och samarbete med externa parter är avgörande för att stödja utsatta personer med epilepsi

Klara Anderssons avhandling bidrar till vår kunskap om stigma, stigmarelaterade faktorer och socioekonomiska skillnader inom epilepsivården i Sverige. Resultaten belyser vikten av ett individuellt förhållningssätt som erkänner patienternas sociala förhållanden och behovet av ett multidisciplinärt team för att stödja utsatta personer i specialiserad epilepsivård. De understryker behovet av riktade insatser som syftar till att förbättra organisationen av vård och stöd för utsatta personer med epilepsi.

–Forskarutbildningen har varit lärorik på många sätt. Jag är tacksam över möjligheten att ha fått arbeta med ett doktorandprojekt med delstudier av olika studiedesign och därmed lära mig om hur klinisk forskning kan bedrivas både utifrån data från nationella register, enkäter och intervjuer, avslutar Klara Andersson.

Länk till avhandlingen https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/74479

AV: LOVISA AIJMER

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: epilepsi, institutionen för vårdvetenskap och hälsa, jämlik vård, ny avhandling, socioekonomiska skillnader

Skriv en kommentar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Registration for supervisors – no later than April 14th

Val av dekan och prodekan – här hittar du kravprofilen när du vill nominera kandidater

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED FEB 22]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken
Avhämtning för externa gäster mellan 11.00-12.30 vardagar.

Lyktan

Mersmak Mölndal

Mersmak Sahlgrenska

Mersmak Östra

Salt & Syra

Fler nyheter

Effektiv behandling vid ovanlig men dödlig cancerform

21 mars, 2023

NY STUDIE. En speciell kirurgisk behandling har visat sig ge mycket god effekt för patienter med ögonmelanom som spridit sig till levern. R … [Read More...]

Läkemedel i kombination med livsstilsförändringar tycks positivt vid prediabetes

20 mars, 2023

NY STUDIE. En intensiv behandling som kombinerar läkemedel med livsstilsförändringar kan eventuellt motverka flera negativa sjukdomsprocesser för … [Read More...]

Regeringen tillsätter särskild utredning om ALF-avtalet

20 mars, 2023

UTREDNING. Konkurrenskraftig klinisk forskning är ett av målen för regeringen när de nu ger en särskild utredare uppdrag att utreda ALF-avtalet. U … [Read More...]

Njurforskning uppmärksammades med samtal på Kungliga Slottet

17 mars, 2023

SAMVERKAN. Professor Jenny Nyström var en av fyra njurforskare som nyligen bjöds in till Kungliga Slottet, där Prins Daniel fick ta del av nya fo … [Read More...]

För alla forskare – webbaserad utbildning om forskningsetik

16 mars, 2023

FORSKNINGSETIK. De sju medicinska fakulteterna i landet har gemensamt tagit fram en webbaserad utbildning om forskningsetik på engelska. … [Read More...]

Även lite alkohol kan vara skadligt för blodtryck och hjärta

15 mars, 2023

FORSKNINGSRAPPORT. En ny rapport av en internationell forskargrupp om alkoholens betydelse för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom visar på enba … [Read More...]

Val av dekan och prodekan – nu kan du nominera kandidater

14 mars, 2023

DEKANVAL. Sahlgrenska akademins valberedning bjuder nu in alla anställda att nominera kandidater till uppdragen som dekan och prodekan för m … [Read More...]

Christopher Gillberg och Svenny Kopp prisas för artikel om adhd hos kvinnor

14 mars, 2023

UTMÄRKELSE. Christopher Gillberg och Svenny Kopp, båda knutna till Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet, har tagit emot priset för 2022 års b … [Read More...]

Nominera till Sahlgrenska akademins pedagogiska pris 2023 – senast den 5 maj

13 mars, 2023

NOMINERA. Har du lärare i din närhet som utvecklat och genomfört en framgångsrik och innovativ pedagogisk idé i undervisningen? Eller en eller fle … [Read More...]

Lyckad dag för forskning i primär och nära vård

13 mars, 2023

SAMVERKAN. För första gången ordnade Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet och Regionhälsans FoUUI-organisation … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor