LIKABEHANDLING. Betydligt fler kliniskt verksamma kvinnor än män disputerar vid Institutionen för medicin, men efter disputationen lämnar många kvinnor akademin. Det är en av flera intressanta iakttagelser i en ny jämställdhetsrapport, som också väckt intresse utanför institutionen.
Utredningen har genomförts under det senaste året på uppdrag av prefekt Jan Borén, som en av de åtgärder som beslutades efter RED19-rapporten.
– Vi ville nu ha en fullständig genomlysning av alla kategorier anställda inom forskning och undervisning vad gäller jämställdhetsaspekten, det vill säga skillnader mellan kvinnor och män. Det är självklart att män och kvinnor ska ha samma möjligheter, och det är viktigt att vi har ett faktaunderlag som vi kan agera utifrån. Det är inte minst en kvalitetsfråga. Vi ska stödja de bästa lärarna och forskarna – oavsett kön, kommenterar Jan Borén, prefekt vid Institutionen för medicin.
Arbetsgruppen bakom rapporten har bestått av Kristina Eriksson (sammankallande), Magnus Simrén, Anna Winkvist och Maria Åberg.
Lång tid att nå professur
Ett tydligt problem som lyfts fram i rapporten är att kvinnliga läkare i högre utsträckning överger den akademiska banan efter disputationen. Bland de kliniska doktoranderna är två tredjedelar (2/3) kvinnor, men på professorsnivå är förhållandet omvänt: bara en av tre (1/3) kliniska professorer är kvinnor.
– Det är en tydlig trend att vi tappar kvinnliga kliniska forskare. Ju högre upp på den akademiska stegen desto mer sjunker andelen kvinnor. Vi kan inte se vad detta beror på, men det är något som vi lyfter i rapporten som något som behöver åtgärdas, konstaterar Kristina Eriksson.
En annat tydligt resultat från kartläggningen är att den akademiska karriären går betydligt långsammare för kvinnor jämfört med män. Kvinnor är i genomsnitt sex år äldre än män när de blir professor. Att nå docentur tar i snitt två år längre tid för en kvinna, och från disputationen tar det tre år längre tid att nå professur.
– Vi har flera yngre professorer under 50 år på institutionen, men bara en enda av dem är kvinna. Det bekräftar bilden av andra kartläggningar som gjorts, bland annat av Vetenskapsrådet på nationell nivå, som visat att det tar längre tid för kvinnor att bli professor. Kvinnor fastnar betydligt längre på lektorsnivån, säger Kristina Eriksson.
Det var redan känt att kvinnor är underrepresenterade i gruppen adjungerade professorer, vilket bekräftas i rapporten. Av de kvinnliga adjungerade professorerna på institutionen är tre av fyra i realiteten dessutom pensionärer. Även bland kombinationsanställda professorer i samarbete med hälso- och sjukvården är kvinnor underrepresenterade.
Likartad lönespridning
Utredningen är pragmatiskt genomförd, med målet att ge en snabb överblick över problem som kan behöva åtgärdas. Med stöd från bland annat den administrativa chefen Göran Liljedahl och fakultetens ekonomichef Kristina Johansson har arbetsgruppen inventerat jämställdheten vid Institutionen för medicin. De undersökta variablerna är kön, avdelning, grundprofession, forskningsanslag, internationell post-dok samt om doktorandperioden utfördes på heltid eller deltid. I analysen inkluderades också uppgifter om aktuell tjänst, lön, tid från disputation till docentur, tid från disputation till professur, schemalagd undervisning samt administrativa uppdrag.
Bland lektorer har män signifikant högre lön, jämfört med kvinnorna, men i övriga grupper ser lönebildningen ut att vara jämlik, konstaterar rapporten. Kartläggningen visar att det finns ganska stora löneskillnader inom olika grupper, men kvinnors och mäns löner har generellt likartad spridning över hela spektrat. Hur stora anslag en forskare drar in, eller hur mycket undervisning hen har, verkar inte påverka hur hög lön en person har.
Kan inspirera större kartläggning
Nyligen presenterade Kristina Eriksson också resultaten från institutionens kartläggning för Medi-sam forskning, där rapporten väckte stort intresse. Prodekan Henrik Hagberg anser att resultaten inte bara pekar på intressanta faktorer när det gäller likabehandling baserat på kön, utan att den dessutom lyfter fram värdet av att genomföra en period som internationell post-dok. Forskare vid Institutionen för medicin som varit utomlands på post-dok drar in tio gånger så mycket externa medel till sin forskning.
– Vi vet inte om resultaten är representativa även för andra discipliner, eftersom underlaget i utredningen tyvärr är för litet för att kunna göra jämförelser i subanalyser. Det skulle vara intressant att göra en motsvarande utredning för hela Sahlgrenska akademin. Detta skulle ge möjlighet att bättre förstå vilka forskare som behöver speciellt stöd och inte minst utgöra ett utmärkt underlag inför nästa VR-utvärdering av den kliniska forskningen, kommenterar prodekan Henrik Hagberg.
Rapporten har lästs och diskuterats av ledningen för Institutionen för medicin och av samtliga avdelningschefer. Institutionsledningen och avdelningscheferna arbetar nu med att ta fram en handlingsplan och åtgärdsförslag, som ska presenteras vid ett lärarkollegium under våren.
Här kan du läsa Institutionen för medicins jämställdhetsutredning (PDF).
AV: ELIN LINDSTRÖM
Maria skriver
Mycket intressant läsning! Så roligt att inst för medicin lagt ned resurser på att undersöka detta!
Eva skriver
Instämmer!