UTBILDNING. Nyligen samlades kursledare, handledare, tidigare studenter med flera för att fira att kursen Tidig yrkeskontakt (TYK) bedrivits i tjugo år. Kursen återuppstår i delvis ny form i det nya läkarprogrammet, där allmänmedicin och primärvård till och med ges större utrymme av läkarstudenternas verksamhetsförlagda utbildning.
Mycket tid, kärlek och engagemang ligger bakom kursen Tidig Yrkeskontakt som startades hösten 2001. Det blev tydligt under det seminarium som gavs torsdag den 23 februari, som firade kursens tjugoårsjubileum. Seminariet följdes av festligt mingel i Allmänmedicins festpyntade lokaler.
Kursen Tidig yrkeskontakt (TYK) är en strimma under det gamla läkarprogrammets fyra första terminer. Där har kursen nu just givits för sista gången. I det nya läkarprogrammet minskar utrymmet visserligen för TYK, men allmänmedicin och primärvård får ändå ett större fokus. Vi återkommer till hur det hänger ihop.
Studenterna ville uppleva vården
Kursen arbetades fram i slutet av 1990-talet av en lärargrupp på den dåvarande institutionen för samhällsmedicin. Högskoleverket hade då genomfört en nationell utvärdering av landets läkarutbildningar som pekat svagheter, och även Socialstyrelsens utredning om vårdens villkor hade lyft fram brister i utbildningens allmänna mål. Läkarprogrammet i Göteborg vilar på en lång tradition där naturvetenskap givits stor tyngd. När TYK-kursen utvecklades var de första åren av programmet helt inriktade på att studenterna skulle få en stadig grund inom basvetenskapliga ämnen. Många av studenterna ville dock gärna få tidigare erfarenhet av arbete i vården, så som många andra medicinska utbildningar i landet redan infört.
Uppdraget att leda arbetet med att utveckla den nya kursen gick till Gunilla Hellqvist, specialist i allmänmedicin, som tog sig an uppgiften med stort engagemang.
– Jag kände att det var min kallelse. Jag tyckte att det var otroligt viktigt att få till kursen på ett bra sätt, både baserat på mina egna erfarenheter från min egen tid som läkarstudent, och med utgångspunkt från berättelser från de studenter som fick sitt första möte med vården under sin femte termin, vilket ibland kunde vara chockartat, säger Gunilla.
Arbetsgruppen lade stor vikt vid att hitta engagerade och kliniskt erfarna läkare på vårdcentraler och inom slutenvård, och ge dem en riktigt gedigen handledarutbildning. En av de handledare som tidigt engagerade sig i TYK är Sven Johansson, pensionerad specialistläkare i allmänmedicin, tidigare distriktsläkare på vårdcentralen Askim, som gästade jubileumsseminariet:
– Det har betytt mycket för möjligheten att bredda arbetet som distriktsläkare att få överföra erfarenheter och kunskaper till nästa generation. Det var ju tydligt att det var väldigt motiverande för studenterna att få komma ut till det kliniska arbetet och möta patienter, berättar Sven.
Ökad acceptans
Gunilla Hellqvist blev också TYK:s första kursledare. Hon berättar att den nya kursen inledningsvis möttes av motstånd på Medicinareberget:
– Världsledande biomedicinska forskare ifrågasatte vad studenterna skulle göra i vården så tidigt i utbildningen. Det kunde ju bara bli enkla studiebesök, eftersom studenterna ännu inte kunde så mycket om sjukdomslära. Framför allt var många av lärarna oroade över att studenterna skulle tappa koncentrationen för de grundvetenskapliga studierna, minns Gunilla.
– Det var naturligtvis inte tanken att studenterna skulle ställa diagnoser, men det är viktigt för dem att tidigt få möta patienter, att få fråga om deras upplevelse av att ligga på sjukhus och hur de påverkas av sin sjukdom, säger Bernhard von Below, specialist i allmänmedicin, tidigare distriktsläkare på Floda vårdcentral, och en av TYK:s tidiga kursledare.
När kursen startades inleddes flera vetenskapliga och pedagogiska studier om dess effekt och mottagande, där resultat publicerades bland annat Läkartidningen och presenterades på flera konferenser.
– En av studierna visade att den tidiga yrkeskontakten faktiskt ökade studenternas motivation och intresse för att ta till sig av den grundvetenskapliga undervisningen. Det blev en vändpunkt för motståndet mot kursen, minns Bernhard von Below.
Studenterna genomförde sin verksamhetsförlagda utbildning inom TYK i smågrupper – fyra studenter i varje grupp. Halva kursen började inom slutenvård, och andra halvan inom primärvård.
Till den första kursen rekryterades handledare från allmänmedicin, internmedicin, geriatrik, medicinsk rehabilitering och kirurgi. Senare inkluderades även gynekologer, ortopeder, ögonläkare och läkare inom barn- och ungdomspsykiatri. Samtliga läkare fick fyra dagars utbildning om kursens syfte, upplägg, kunskaps- och värdegrund, innehåll, pedagogik samt gruppdynamik.
Kreativt skrivande ger perspektiv
Kursen bygger också på en humanistisk människosyn, där människan och hela hennes livssituation har betydelse för insjuknande och tillfrisknande. Författaren Merete Mazarella, tidigare professor emerita i Nordisk litteratur vid Helsingfors universitet och tidigare verksam vid Uppsala universitet (där hon också utsetts till hedersdoktor i medicin), undervisade läkarstudenterna i kreativt skrivande. Hennes mål var att ge de blivande läkarna tillgång till ett annat språk än det strikt medicinska, vilket ökar möjligheten att se saker och ting i nya perspektiv.
– Det geniala med humaniora är att motsatta sanningar kan vara lika sanna, konstaterade hon bland annat under sitt korta anförande:
– Jag hoppas verkligen att möjligheten att diskutera och tolka texter i grupp ska få finnas kvar inom läkarutbildningen. Behovet är egentligen ännu större på högre terminer, där trycket på studenterna ökat och humaniora ger en välkommen möjlighet att få ge sin åsikt.
Återuppstår i nya läkarprogrammet
Kursen baserades från start på medvetna pedagogiska principer som passade för kursens målsättning och innehåll. Studentcentrering var och är fortfarande ett viktigt ledord. Denna princip fortsätter att prägla undervisningen i TYK. Även om omfattningen av kursen Tidig yrkeskontakt minskas till de första två terminerna tar dess systerkurs vid, Kunsultationskunskap (KiKK).
Omställningen mot Nära vård har lett till ett ökat fokus på primärvård och allmänmedicin i det nya läkarprogrammet. Totalt innehåller nu det nya läkarprogrammet 68 dagars verksamhetsförlagd utbildning i primärvården, varav 35 dagar (sju veckor) under den tolfte och sista terminen.
Här kan du läsa artikeln i Läkartidningen (september 2005): https://lakartidningen.se/klinik-och-vetenskap-1/2005/09/tidig-yrkeskontakt-starker-brstudenternas-professionella-utveckling/
AV: ELIN LINDSTRÖM
