KLINISK FORSKNING. Nu inleds en stor klinisk studie där ett läkemedel som är godkänt som behandling för psoriasis testas på patienter med nydiagnostiserad diabetes typ 1. Teorin är att läkemedlet kan bevara den insulinproduktion patienten fortfarande har kvar.
Ett stort antal sjukhus i hela landet ingår i det stora projektet, som finansieras av Vetenskapsrådet inom klinisk behandlingsforskning.
Projektet leds av Marcus Lind, professor i diabetologi vid Göteborgs universitet, samt överläkare och ansvarig för klinisk diabetesforskning inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra och NU-sjukvården. Han konstaterar att studien kan innebära en stor förändring för behandlingen av diabetes typ 1:
– Av de mekanismer som nu undersöks för immunologisk behandling av diabetes typ 1 är det denna jag tror mest på, men jag är ödmjuk inför att det kommer vara svårt att lyckas, säger han.
En immunologisk sjukdom
Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn, men sjukdomen kan också utvecklas hos vuxna. Sjukdomen innebär att det egna immunsvaret förstör betacellerna i bukspottskörteln så att kroppen inte längre kan tillverka insulin. Personer med diabetes typ 1 behöver ta injektioner med insulin eller insulinpump och strikt kontrollera sitt blodsockervärde under resten av livet, vilket kräver stora ansträngningar.
Processen där betacellerna dör sker långsamt, och under de första åren av sjukdomen har därför alla med nyutvecklad diabetes typ 1 fortfarande egen produktion av insulin.
– De har då väldigt stor nytta av den egna insulinproduktion som finns kvar. Skulle man bara kunna behålla den så skulle det vara mycket enklare att behandla typ 1-diabetes. Hittills har vi inte haft någon bra behandling för att hindra förstörelsen av betacellerna, men vi har anledning att tro att ett läkemedel som idag är godkänt för patienter med psoriasis skulle kunna ha en skyddande effekt för patienter med diabetes typ 1, säger Marcus Lind.
Tester visar sjukdomens två steg
Baserat på immunologiska mönster i blodet kan forskarna idag med hög sannolikhet säga vem som inom några år kommer insjukna i typ 1 diabetes (steg 1 av typ 1 diabetes). Något år innan sjukdomsdebuten kan de sedan se störningar i blodsockermönstret med så kallade belastningstester även om kriterier för diabetes inter är uppfyllda (steg 2 av sjukdomen). När klinisk debut sker klassificeras det som steg 3.
– Om vi lyckas identifiera den immunologiska mekanismen som är central i förstörande av betaceller kommer vi även kunna screena barn och vuxna i framtiden och behandla redan innan sjukdomsdebut. Sjukdomen kommer då kunna förhindras bryta ut eller motverkas så att den debuterar först långt senare i livet, säger Marcus Lind.
Psoriasis och diabetes typ 1
Det läkemedel som ska testas påverkar immunsvaret i kroppen genom att hämma proteinet interleukin-17, som tycks vara en viktig signalmolekyl i den process som förstör betacellerna. Sedan några år tillbaka används läkemedlet som behandling för psoriasis, där en specifik typ av vita blodkroppar, så kallade TRM-celler, spelar en nyckelroll i sjukdomsutvecklingen, precis som dessa celler verkar göra vid diabetes typ 1. Dessa celler verkar bland annat via IL-17 som den aktuella behandlingen påverkar.
Egentligen har forskningen om typ 1 diabetes och IL-17 pågått i nästan 20 år. Tidigare forskning i djurförsök har visat att sjukdomsutvecklingen av typ 1 diabetes skyndades på när denna signalväg stimulerades. Andra studier har visat att denna signalväg vanligtvis är överaktiverad hos människor med typ 1 diabetes.
– Det blir extra intressant att utvärdera om behandlingen kan skydda de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln sett i ljuset av senare års forskning om TRM-celler vid nydiagnostiserad typ 1 diabetes precis som vid psoriasis, säger Marcus Lind.
Nu har rekryteringen av patienter till en omfattande multicenterstudie inletts. Studien ska inkludera vuxna patienter, mellan 18 och 35 år gamla, som diagnostiserats med diabetes typ 1 under de senaste tre månaderna, där ett blodprov visat att de har en pågående immunologisk process som påverkar betacellerna. Totalt ska 127 patienter inkluderas, där hälften lottas till att få IL-17-hämmare och hälften till placebo i kontrollgrupp.
Mot precisionsmedicin
Eftersom så många olika sjukhus är med i studien bidrar flera hundra personer på olika sätt till projektets genomförande. Förutom Marcus Lind gör doktoranden Shilan Ahmadi ett stort arbete. Andra viktiga samarbetspartners för forskningen är professorerna Olle Korsgren och Per-Anders Jansson.
Parallellt med den svenska studie som nu leds från Göteborgs universitet pågår flera andra studier på andra håll i världen, som också söker efter sätt att behandla den immunologiska orsaken bakom diabetes typ1, och inte bara symtomen, som hittills varit enda behandlingsmöjligheten.
Precis som för många andra sjukdomar gläntar forskare inom diabetes typ 1 nu på dörren mot precisionsmedicin. Arbetet att kartlägga olika subgrupper inom diabetes typ 1 har just startat, där en viss genvariation exempelvis gör att en viss typ av ö-cellsantikroppar först uppträder.
– Det är sannolikt att behandlingen med IL-17-hämmare kan vara mer effektivt för vissa subgrupper. Om vi får positiva resultat från vår studie kan vi med tiden undersöka vissa immunologiska mönster eller celltyper i blodet som kan användas för att identifiera patientgrupper som svarar bäst på behandlingen, säger Marcus Lind.
AV: ELIN LINDSTRÖM
