Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Immunläkemedel testas som ny behandling vid tidig diabetes typ 1

20 januari, 2023 Kommentera

KLINISK FORSKNING. Nu inleds en stor klinisk studie där ett läkemedel som är godkänt som behandling för psoriasis testas på patienter med nydiagnostiserad diabetes typ 1. Teorin är att läkemedlet kan bevara den insulinproduktion patienten fortfarande har kvar. 

Ett stort antal sjukhus i hela landet ingår i det stora projektet, som finansieras av Vetenskapsrådet inom klinisk behandlingsforskning.

Projektet leds av Marcus Lind, professor i diabetologi vid Göteborgs universitet, samt överläkare och ansvarig för klinisk diabetesforskning inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra och NU-sjukvården. Han konstaterar att studien kan innebära en stor förändring för behandlingen av diabetes typ 1:

– Av de mekanismer som nu undersöks för immunologisk behandling av diabetes typ 1 är det denna jag tror mest på, men jag är ödmjuk inför att det kommer vara svårt att lyckas, säger han.

En immunologisk sjukdom

Diabetes typ 1 är en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos barn, men sjukdomen kan också utvecklas hos vuxna. Sjukdomen innebär att det egna immunsvaret förstör betacellerna i bukspottskörteln så att kroppen inte längre kan tillverka insulin. Personer med diabetes typ 1 behöver ta injektioner med insulin eller insulinpump och strikt kontrollera sitt blodsockervärde under resten av livet, vilket kräver stora ansträngningar.

Processen där betacellerna dör sker långsamt, och under de första åren av sjukdomen har därför alla med nyutvecklad diabetes typ 1 fortfarande egen produktion av insulin.

Marcus Lind. Foto: Anette Juhlin.

– De har då väldigt stor nytta av den egna insulinproduktion som finns kvar. Skulle man bara kunna behålla den så skulle det vara mycket enklare att behandla typ 1-diabetes. Hittills har vi inte haft någon bra behandling för att hindra förstörelsen av betacellerna, men vi har anledning att tro att ett läkemedel som idag är godkänt för patienter med psoriasis skulle kunna ha en skyddande effekt för patienter med diabetes typ 1, säger Marcus Lind.

Tester visar sjukdomens två steg

Baserat på immunologiska mönster i blodet kan forskarna idag med hög sannolikhet säga vem som inom några år kommer insjukna i typ 1 diabetes (steg 1 av typ 1 diabetes). Något år innan sjukdomsdebuten kan de sedan se störningar i blodsockermönstret med så kallade belastningstester även om kriterier för diabetes inter är uppfyllda (steg 2 av sjukdomen). När klinisk debut sker klassificeras det som steg 3.

– Om vi lyckas identifiera den immunologiska mekanismen som är central i förstörande av betaceller kommer vi även kunna screena barn och vuxna i framtiden och behandla redan innan sjukdomsdebut. Sjukdomen kommer då kunna förhindras bryta ut eller motverkas så att den debuterar först långt senare i livet, säger Marcus Lind.

Psoriasis och diabetes typ 1

Det läkemedel som ska testas påverkar immunsvaret i kroppen genom att hämma proteinet interleukin-17, som tycks vara en viktig signalmolekyl i den process som förstör betacellerna. Sedan några år tillbaka används läkemedlet som behandling för psoriasis, där en specifik typ av vita blodkroppar, så kallade TRM-celler, spelar en nyckelroll i sjukdomsutvecklingen, precis som dessa celler verkar göra vid diabetes typ 1. Dessa celler verkar bland annat via IL-17 som den aktuella behandlingen påverkar.

Doktoranden och diabetssjuksköterskan Arndís Ólafsdóttir i diskussion med Marcus Lind, som är en av hennes handledare. I hennes avhandlingsprojekt leder hon en randomiserad norsk-svensk multicenterstudie. Projektet utvärderar effekten av systematisk intensivterapi. I studien skickas glukosdata elektroniskt från patienter med diabetes typ 1 med en sensor under huden för regelbundet stöd om insulindoseringar och andra åtgärder för at stabilisera blodsockret i vardagen för patienter med typ 1 diabetes. I studien ingår cirka 120 patienter i Sverige och Norge.

Egentligen har forskningen om typ 1 diabetes och IL-17 pågått i nästan 20 år. Tidigare forskning i djurförsök  har visat att sjukdomsutvecklingen av typ 1 diabetes skyndades på när denna signalväg stimulerades. Andra studier har visat att denna signalväg vanligtvis är överaktiverad hos människor med typ 1 diabetes.

– Det blir extra intressant att utvärdera om behandlingen kan skydda de insulinproducerande cellerna i bukspottskörteln sett i ljuset av senare års forskning om TRM-celler vid nydiagnostiserad typ 1 diabetes precis som vid psoriasis, säger Marcus Lind.

Nu har rekryteringen av patienter till en omfattande multicenterstudie inletts. Studien ska inkludera vuxna patienter, mellan 18 och 35 år gamla, som diagnostiserats med diabetes typ 1 under de senaste tre månaderna, där ett blodprov visat att de har en pågående immunologisk process som påverkar betacellerna. Totalt ska 127 patienter inkluderas, där hälften lottas till att få IL-17-hämmare och hälften till placebo i kontrollgrupp.

Mot precisionsmedicin

Eftersom så många olika sjukhus är med i studien bidrar flera hundra personer på olika sätt till projektets genomförande. Förutom Marcus Lind gör doktoranden Shilan Ahmadi ett stort arbete. Andra viktiga samarbetspartners för forskningen är professorerna Olle Korsgren och Per-Anders Jansson.

Parallellt med den svenska studie som nu leds från Göteborgs universitet pågår flera andra studier på andra håll i världen, som också söker efter sätt att behandla den immunologiska orsaken bakom diabetes typ1, och inte bara symtomen, som hittills varit enda behandlingsmöjligheten.

Precis som för många andra sjukdomar gläntar forskare inom diabetes typ 1 nu på dörren mot precisionsmedicin. Arbetet att kartlägga olika subgrupper inom diabetes typ 1 har just startat, där en viss genvariation exempelvis gör att en viss typ av ö-cellsantikroppar först uppträder.

– Det är sannolikt att behandlingen med IL-17-hämmare kan vara mer effektivt för vissa subgrupper. Om vi får positiva resultat från vår studie kan vi med tiden undersöka vissa immunologiska mönster eller celltyper i blodet som kan användas för att identifiera patientgrupper som svarar bäst på behandlingen, säger Marcus Lind.

AV: ELIN LINDSTRÖM

Av: Elin Lindström
Taggat med: diabetes typ 1, institutionen för medicin, klinisk behandlingsforskning, NU-sjukvården, SU/Östra, Vetenskapsrådet

Skriv en kommentar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Nyhetsbrevet tar paus för sportlovet – uppehåll onsdag 15 februari

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED JAN 24]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken
Avhämtning för externa gäster mellan 11.00-12.30 vardagar.

Lyktan

Mersmak Mölndal

Mersmak Sahlgrenska

Mersmak Östra

Salt & Syra

Fler nyheter

Nytt ansökningsförfarande för SSMF Starting och Consolidator Grant

7 februari, 2023

UTLYSNINGAR. Från och med i år inför SSMF ett nytt ansökningsförfarande för sina utlysningar Starting och Consolidator Grant. Dessa kommer nu geno … [Read More...]

Läkemedlet metotrexat kopplas till förhöjd risk för hudcancer

7 februari, 2023

NY STUDIE. Det immundämpande läkemedlet metotrexat kan på befolkningsnivå kopplas till en ökad risk för tre olika former av hudcancer, visar forsk … [Read More...]

Centrumbildningar i fokus för årets Forskningsdag

6 februari, 2023

SAMVERKAN. För åttonde året i rad bjöd Sahlgrenska akademin och Sahlgrenska Universitetssjukhuset in till Forskningsdagen. 2023 års upplaga lyfte … [Read More...]

Masterprogrammet i folkhälsa banade väg för samarbete i Sri Lanka och Indien

6 februari, 2023

RESEBERÄTTELSE. I början av november förra året reste Solveig Lövestad, Monica Hunsberger (ansvarig för masterprogrammet i folkhälsa) och Evelina … [Read More...]

Tydliga genusnormer när långvarig smärta beskrivs

6 februari, 2023

AVHANDLING. Känsliga kvinnor och tåliga män. Det är en rådande bild av personer med långvarig smärta. Följden kan bli omotiverade skillnader i den … [Read More...]

Ny metod för diagnostik av ligamentskador i knäleden på gång

3 februari, 2023

HÄLSA OCH TEKNIK. En ny metod att diagnostisera skador i knäets ligament har tagits fram av forskare vid Sahlgrenska akademin och Chalmers. M … [Read More...]

Nu kan du nominera 2023 års hedersdoktorer

2 februari, 2023

HEDERSDOKTOR. Alla anställda inom Sahlgrenska akademin kan nominera hedersdoktorer. Utnämningarna är ett bevis på fakultetens uppskattning, och et … [Read More...]

Högtidlig ceremoni för lång och trogen tjänst

30 januari, 2023

AKADEMISKA HÖGTIDER. Onsdagen den 25 januari bjöd universitetet in totalt 68 medarbetare till högtidlig utdelning av utmärkelsen Nit och red … [Read More...]

Ny avhandling: Högre risk för framtida tarmläckage efter sfinkterskada

27 januari, 2023

AVHANDLING. Risken för framtida läckage av tarmgas och avföring är betydligt högre bland kvinnor som fått en sfinkterskada vid förlossning, och al … [Read More...]

Depression och låg livskvalitet 30 år efter kemattack

25 januari, 2023

NY STUDIE. Senapsgas skadar syn, hud och andning – men tre decennier senare är det den psykiska ohälsan som väger tyngst. I en tid av hot om kemi … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor