NY PUBLICERING. Det är stört omöjligt för vårdpersonal att hinna genomföra alla de insatser som rekommenderas för olika sjukdomar och tillstånd. Forskare, bland annat vid Göteborgs universitet, föreslår nu en enkel lösning, där den tid som vårdpersonalen måste använda för att genomföra riktlinjerna vägs in när dessa tas fram.
Forskarna kallar sitt koncept Time Needed to Treat (TNT), och presenterar en metod för att mäta hur stor del av vårdpersonalens tid som varje rekommendation tar. Metoden beskrivs i en analys i tidskriften British Medical Journal, The BMJ. En av forskarna bakom det nya konceptet är Minna Johansson, adjungerad lektor vid Göteborgs universitet och allmänläkare på Herrestads Vårdcentral i Uddevalla.
– Jag möter patienter varje dag och upplever ofta en stor frustration över att det inte är möjligt att genomföra alla de medicinska åtgärder som rekommenderas. Det finns helt enkelt inte tillräcklig tid. Det här nya konceptet kan bidra till en bättre prioritering av hur min tid används – det kommer bli mer tid för de insatser som gör störst nytta för mina patienter, vilket kommer förbättra den vård mina patienter får, kanske redan inom något år, säger Minna Johansson.
Konceptet kan också minska risken att patienter drabbas av undanträngningseffekter, som innebär att patienter med lägre prioritet får vård före sådana som har ett större medicinskt behov. På individnivå riskerar en patient att gå miste om effektiva interventioner för att vårdpersonalens tid i stället läggs på interventioner med mindre nytta för den enskilde.
27 timmars arbetsdag
Enligt en aktuell studie skulle allmänläkare behöva arbeta 27 timmar per dygn för att följa alla de rekommendationer och riktlinjer som idag gäller för deras patienter. Dagens rekommendationer tar hänsyn till hur stor kostnaden blir i förhållande till insatsens nytta, men vare sig vårdpersonalens tid eller undanträngningseffekter ingår i dessa beräkningar.
– För närvarande har läkare inget annat val än att prioritera vilka riktlinjer som ska följas och vilka de ska ignorera – och för vilka patienter. Under tidspress kan dessa prioriteringar i slutändan orsaka skada, säger Victor Montori, professor vid Mayo Clinic, USA, som tillsammans med professor Gordon Guyat (McMaster University, Canada) också är upphovsman bakom det föreslagna konceptet.
Ett exempel som forskarna lyfter fram i analysen gäller riktlinjer för fysisk aktivitet i Storbritannien, som säger att alla besökare på vårdcentral ska screenas för att se om de behöver genomgå en kort intervention (cirka tio minuter) som kan motivera dem att röra på sig mer. Eftersom så många som 40 procent av befolkningen beräknas behöva interventionen skulle 15 procent av allmänläkares arbetstid behöva användas för att följa den.
– Den arbetstid som krävs står inte i rimlig proportion mot den osäkra och ringa effekt som setts i studier av interventionen. De interventioner som patienterna går miste om är högst sannolikt betydligt mer värda än nyttan de skulle få om rekommendationen följdes, säger Minna Johansson.
Redan stort intresse
TNT-konceptet kan alltså ge en lösning på ett stort och konkret problem i vården över hela världen. Flera internationella organisationer som arbetar med rekommendationer och riktlinjer för behandling av olika sjukdomar och tillstånd har redan visat stort intresse för idén.
– Grunden för metoden är att räkna ut hur lång tid varje intervention tar, multiplicera med det antal patienter som uppfyller kriterier för interventionen och dividera med den tid vårdpersonal som skulle utföra interventionen har tillgänglig. Vi har medvetet skapat en enkel metod, utan för mycket finlir, för att den ska vara lätt att använda, säger Minna Johansson.
För att inspirera genomförande och underlätta implementeringen av metoden i nya riktlinjer och rekommendationer har forskarna bakom TNT-förslaget etablerat Global Center for Sustainable Healthcare, som är en icke-vinstdrivande organisation där Minna Johansson är föreståndare.
Titel: Guidelines should consider clinicians’ time needed to treat; BMJ. https://doi.org/10.1136/bmj-2022-072953
- TNT Resources: https://globalsustainablehealthcare.org/projects/tnt/
AV: ELIN LINDSTRÖM
Först läste jag detta som en version av budget impact analys som fokuserar på tid snarare än kostnader för den tiden och andra resurser, men är det här alltså snarare ett förslag att gå från den etiska pattformen för prioriteringar i vården och istället för kostnadseffektivitet som beslutsgrund för ensklida patienter utgå från tidsåtgång för vårdpersonal, eller lägga in det som en etisk princip som ligger över kostnadseffektivitet? Eller närmar det sig den där värdeblomman som föreslagits på vissa håll, med tidsåtgång som ett av flera utfall som behöver diskuteras och värderas när man beslutar om insatser? Kunde inte läsa ut det här eller i referensen.
Tack för din kommentar! Vi tänker att time needed to treat framförallt platsar under domänen ”feasibility” i GRADEs Evidence-to-Decision framework (alltså inte under samma domän som hälsoekonomiska aspekter). Jag vet inte om jag missförstår dig – men vi ser ingen motsättning i att det stora gapet mellan vad som rekommenderas/förväntas å ena sidan – och vad det finns tid för vårdpersonalen att utföra å andra sidan – angrips från olika håll samtidigt. Jag vet att det sedan länge pågått mycket diskussioner och initiativ i hälsoekonomiska kretsar om hur man ska kunna förbättra nuvarande metoder och processer för att angripa detta problemet. Men dels verkar dessa initiativ inte ha fått så stort genomslag, och i väldigt många riktlinjer görs det ju inga hälsoekonomiska analyser alls (som tex i stora delar av SKRs kunskapsstöd). Vi menar att TNT skulle kunna vara ett enkelt sätt att beräkna och få upp till diskussion undanträngningseffekterna i form av vårdpersonalens tid även i processer där det saknas hälsoekonomisk metod-kompetens (och under feasibility-domänen även för riktlinjer där det görs hälsoekonomiska analyser, som jag skrev ovan). Jag har också blivit kontaktad av forskare som vill inkludera TNT som utfallsmått i primärstudier av tex digitalisering – så det finns kanske ytterligare användningsområden. Var det svar på din fråga? Hur tänker du?