Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Modell förklarar hur autism uppstår

28 december, 2022

NY AVHANDLING. Nu kan det bli lättare att förstå hur autism uppstår, tack vare en förklaringsmodell som presenteras i en avhandling från Göteborgs universitet. Modellen ger nya insikter om hur olika riskfaktorer ger upphov till autism och varför variationen inom autism är så stor.

Autism är en utvecklingsrelaterad funktionsavvikelse som påverkar hur en person uppfattar omvärlden och hur hen samspelar och kommunicerar med andra. Det finns stora skillnader mellan individer med autism, både personliga egenskaper och hur autismen visar sig. Autism brukar därför beskrivas som ett spektrum, med många olika nyanser.

Den nya förklaringsmodellen är teoretisk, men samtidigt konkret eftersom dess olika delar går att mäta med exempelvis frågeformulär, genetisk kartläggning och psykologiska tester. Modellen beskriver olika bidragande faktorer och hur dessa samverkar för att ge upphov till en autismdiagnos, och även andra utvecklingsneurologiska funktionsavvikelser.

Tre bidragande faktorer

Modellen kopplar samman tre bidragande faktorer som tillsammans leder till ett sådant beteendemönster att en person uppfyller kriterierna för att diagnostiseras med autism:

  1. Autistisk personlighet; vanliga och ärftliga genetiska varianter som ger upphov till autistiska personlighetsdrag.
  2. Kognitiv kompensation; intelligens och exekutiva funktioner, exempelvis förmåga att lära sig, förstå omgivningen och anpassa sig till sociala interaktioner.
  3. Exponering för riskfaktorer; exempelvis skadliga genetiska varianter, infektioner och andra slumpartade händelser under graviditet och tidig barndom som har en negativ påverkan på kognitiv förmåga.
Darko Sarovic (foto Max Thorsson).

– Den autistiska personligheten är associerad med både kognitiva styrkor och svårigheter, men leder inte till uppfyllande av diagnoskriterier av sig själv. Exponering för riskfaktorer som hämmar den kognitiva förmågan kan dock påverka förmågan att hantera svårigheterna, vilket bidrar till att en individ får diagnosen autism, säger Darko Sarovic, läkare och disputerad forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, som skrivit avhandlingen.

Modellen tydliggör hur samspelet mellan alla tre faktorer tillsammans leder till diagnos, och föreslår att det framförallt är exponering för olika riskfaktorer som leder till de stora skillnaderna mellan individer inom spektrat. De olika delarna i modellen har stöd i resultat från tidigare forskning. Att ärftlighet har stor betydelse för om en person uppfyller diagnoskriterier för autism är känt sedan tidigare.

De tre faktorerna har olika tyngd, och bygger gemensamt upp till diagnosen autism.

Förmåga till anpassning

En person med hög exekutiv förmåga kan kompensera för funktionsnedsättningen så att symtomen mildras, vilket minskar risken att uppfylla diagnoskriterier för autism. Detta kan förklara varför forskare på gruppnivå ser en lägre nivå av intelligens bland personer som diagnostiserats med såväl autism som andra utvecklingsneurologiska tillstånd. Det ger också förståelse för varför intellektuell funktionsnedsättning är vanligare bland dessa grupper. Modellen pekar alltså på att låg kognitiv förmåga inte är en del av den autistiska personligheten, utan en riskfaktor som leder till att diagnoskriterier uppfylls.

– Den autistiska personligheten är associerad med diverse styrkor. Exempelvis är föräldrar till barn med autism överrepresenterade bland ingenjörer och matematiker. Sannolikt har föräldrarna då själva kunnat kompensera för sin egen autistiska personlighet och därmed inte uppfyllt kriterierna för autismdiagnos. Genomslaget har sedan blivit mer påtagligt för deras barn, exempelvis på grund av exponering för riskfaktorer och en relativt lägre kognitiv förmåga, säger Darko Sarovic.

Skillnad mellan flickor och pojkar

Diagnosen autism är vanligare bland pojkar än flickor, och flickor får ofta sin diagnos senare i livet. En del flickor hinner bli vuxna innan de diagnostiseras, efter många år av diffusa personliga svårigheter.

– Flickors symtom är ofta mindre iögonfallande för omgivningen. Det är välkänt att flickor överlag har högre kompetens inom sociala funktioner, som sannolikt innebär att de är bättre på att kompensera för sina svårigheter. Flickor tenderar också att ha färre autistiska drag och vara mindre känsliga för effekterna av riskfaktorer. Modellen kan alltså bidra till svar om könsskillnaden, säger Darko Sarovic.

Forskning och diagnostik

Modellen föreslår också sätt att uppskatta och mäta de tre faktorerna (autistisk personlighet, kognitiv kompensation och riskfaktorer), vilket innebär att modellen kan vara användbar vid planering av forskningsstudier och tolkning av dess resultat.

Även diagnostik är ett tänkbart användningsområde. I en pilotstudie med 24 personer diagnostiserade med autism och 22 kontrollpersoner utan autism kunde man med hjälp av att mäta modellens tre faktorer korrekt placera över 93 procent i rätt kategori. Den kan även användas för att förklara uppkomsten av andra utvecklingsneurologiska tillstånd, exempelvis schizofreni.

Darko Sarovic har nu en forskartjänst vid Harvard Medical School i Boston, USA, och är samtidigt fortsatt knuten till Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet.

Avhandling: A Multimodal Approach toward the Biological Categorization of Autism – Development of Theoretical Models, Classification Methods, and Biomarkers; https://hdl.handle.net/2077/73553

Modellen beskrivs också i en vetenskaplig publikation i tidskriften Frontiers in Psychiatry.
Titel: A Unifying Theory for Autism: The Pathogenetic Triad as a Theoretical Framework; https://doi.org/10.3389/fpsyt.2021.767075

AV: ELIN LINDSTRÖM

Av: Elin Lindström

GLAD SOMMAR!

Akademilivs nyhetsbrev är tillbaka onsdag 21 augusti.

Kontakta din institution för att lägga in din händelse i Medarbetarportalens kalendarium

  • Biomedicin: Kristian Kvint: kalender@biomedicine.gu.se
  • Core Facilities: Amelie Karlsson: amelie.karlsson.2@gu.se
  • Kliniska vetenskaper: Katarina Olinder Eriksson: klinvet@gu.se
  • Medicin: Nina Raun; kommunikation@medicine.gu.se
  • Neurovetenskap och fysiologi: Josefin Bergenholtz; kommunikation@neuro.gu.se
  • Odontologi: Johan Thompson; info@odontologi.gu.se
  • Sahlgrenska akademins kansli: och fakultetsgemensamma kalenderhändelser Åsa Ekvall; info@sahlgrenska.gu.se
  • Vårdvetenskap och hälsa: Karin Mossberg; vardvetenskap@fhs.gu.se

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED JUNE 2024]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated on a monthly basis.
Current and previous newsletters are also available in the Staff Portal.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Fler nyheter

Nyheter på sajten har inte uppdaterats sedan maj månad – utlysningar fortsätter samlas på akademiliv.se

13 juni, 2024

NYHETER. Efter den omfattande kraschen av Akademilivs sajt i maj månad har sajtens nyhetsdel inte uppdaterats. Sajten är nu uppe igen, och det f … [Read More...]

En personlig död – chans att vinna Björn Fagerbergs nya bok

27 maj, 2024

NY BOK. Under sitt liv som invärtesmedicinare har Björn Fagerberg varit med om många dödsfall som han alltid hanterat professionellt i sin yrk … [Read More...]

Alba Corell ger rapport från ett hjärntumörmöte på hög nivå 

20 maj, 2024

KRÖNIKA. Nyligen avslutades den Skandinaviska Neuro-onkologiska gruppens (SNOG) sammankomst i Göteborg. Professor Asgeir Jakola stod som värd och … [Read More...]

Gudmundur Johannsson prisad med europeisk medalj

20 maj, 2024

UTMÄRKELSE. Professor Gudmundur Johannsson fick nyligen ta emot 2024 års European Hormone Medal under mötet European Congress of Endocrinolgy i St … [Read More...]

Från Sydafrika till Sverige: forskningssamverkan för att förbättra gravida kvinnors hälsa

17 maj, 2024

GLOBAL HÄLSA. På det dynamiska universitetssjukhuset Tygerberg Hospital i Kapstaden arbetar ett hängivet forskarteam under ledning av Lina Be … [Read More...]

Sara Bjursten och Anna Wenger får Assar Gabrielssons pris 2024

17 maj, 2024

UTMÄRKELSE. Stiftelsen Assar Gabrielssons Fond har utsett Anna Wenger till pristagare i kategorin basvetenskaplig forskning och Sara Bjursten … [Read More...]

Hon gör residency i USA med läkarexamen från Göteborg

17 maj, 2024

STUDENT. Att få göra sin ”residency” inom ortopedi i USA är en ouppnåelig dröm för många nyutbildade amerikanska läkare. Nu har Janina Kaarre, med … [Read More...]

En heldag för doktorander med fokus på mental hälsa

16 maj, 2024

DOKTORAND. För sjätte gången har Sahlgrenska akademins doktorander bjudits in till PhD Day, organiserad av Doktorandrådet. Dagen gav bland annat k … [Read More...]

Kaj Blennow rankas högst i Sverige  inom neurovetenskap

16 maj, 2024

UTMÄRKELSE. I årets upplaga av forskarrankningen från Research.com inom ämnet neurovetenskap placeras Kaj Blennow på plats 17 på den inter … [Read More...]

Linda Wass gör postdok vid Stanford med ALF-medel

14 maj, 2024

ALF-MEDEL. Den biomedicinska analytikern Linda Wass har just installerat sig i Stanford i Kalifornien där hon ska göra en två år lång period som p … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor