Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Studerar stamcellers mikromiljö och beteende med ny unik metod

15 november, 2022

Foto: Magnuys Gotander.

BIDRAG. Benskörhet och artros är globala folksjukdomar. Stamcellerna i benmärgen spelar en viktig roll i varför de uppstår. En ny banbrytande metod i kombination med teknik i framkant, finansierad av 4,2 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse, gör det möjligt för professor Andrei Chagin och hans team att skapa ny kunskap om vad som påverkar stamcellernas beteende. ”Det vi kan se nu har ingen annan sett,” säger han.

Andrei Chagin, professor vid Institutionen för medicin på Göteborgs universitet, är fascinerad av skelettets biologi. Enligt honom skiljer sig människans skelett från 90 procent av alla andra varelsers. Han är nyfiken på hur skillnaden uppstod i evolutionen, och varför. Den nyfikenheten har bland annat lett till forskning om stamcellerna i skelettet och deras roll i uppkomsten av sjukdomar som benskörhet och artros liksom tillväxproblematik hos barn.

Mikromiljöns betydelse

Människans stamceller skapar ständigt nya celler. Dels när kroppen växer, dels när celler skadats och behöver ersättas. I benmärgen finns till exempel de hemapoetiska stamcellerna som producerar upp till 50 olika typer av blodceller. Nu vet man att stamcellernas närmaste omgivning eller mikromiljö, det forskarna kallar för stamcellernas nisch, spelar stor roll för hur de uppför sig. Varje stamcellspopulation har sin egen specifika nisch. Forskarna har länge kunnat studera enskilda celler men för att förstå nischernas betydelse är det viktigt att kunna studera även dem.

– I nischen är varje cell i ständig kommunikation med andra celler, blodkärl, nerver och annan vävnad, och de känner av syrenivå och andra värden. Om stamcellerna mår bra i sin nisch kan de utföra sina viktiga uppgifter väl. Men klimatet i nischen kan förändras och det tror vi påverkar stamcellernas beteende och ger upphov till sjukdomar som benskörhet och artros, säger Andrei Chagin.

Gör benvävnad genomskinlig

Bild från mikroskopet av olika typer av celler i benvävnad.

Skelettets ben är ett utmanande material för forskarna att arbeta med – det är hårt och går inte att se igenom. Andrei Chagins forskargrupp har utvecklat en ny banbrytande metod för att studera benvävnad. Enkelt beskrivet går den ut på att forskarna har lyckats göra vävnad från mänskligt ben genomskinlig. Den blir som glas och därmed kan ljuset från mikroskopet nå djupare. Forskarna kan se längre in i benvävnaden och med hjälp av infärgning identifiera och särskilja osteoblaster*, fettceller, blodkärl och andra celltyper.

Parallellt använder Andrei Chagin och hans team en annan ny metod; spatial sekvensering. Singel-cell sekvensering är en etablerad metod för att avläsa RNA och ta reda på vilka gener som är aktiva i enskilda celler. Med spatial sekvensering utökas sekvenseringen till att också omfatta cellernas nischer.

– En nisch är ju en miljö, en omgivning, med en tredimensionell struktur. Därför behöver vi kunna studera den i 3D och det kan vi nu.

Ny teknik gör skillnad

Ett anslag om 4,2 miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse betyder att Andrei Chagin och hans kollegor kan fortsätta utveckla de två metoderna och skapa ny kunskap om förändringar i mänsklig benvävnad. Merparten av stödet har använts till inköp av ett avancerat och väldigt snabbt så kallat spinning disk-mikroskop som kan skanna den genomskinliga benvävnaden i 3D och automatisera den komplexa processen att särskilja och färga de olika typerna av celler.

– Vi vet sedan tidigare att stamcellerna ändrar sitt beteende i takt med åldrandet och att det leder till benskörhet. Det syns tydligt i 3D-bilderna som vi nu får fram. Hos unga patienter finns ett stort antal osteoblaster och hos de äldre ser vi mängder av fettceller och mycket få osteoblaster. Vi vill ta reda på varför det händer. Vad får stamcellerna att tro att nu behövs fettceller i stället för osteoblaster? Varför gör de fel? Vår hypotes är att det har med stamcellernas nisch att göra och att den kan påverkas av olika faktorer, till exempel stress. Med det nya mikroskopet kan vi se mycket djupare in i benet och dessutom arbeta snabbare. Det vi kan se nu har ingen annan sett förut, det tar vår forskning till en helt ny nivå.

AV: LUNDBERGS FORSKNINGSSTIFTELSE
FOTO: MAGNUS GOTANDER

Av: Elin Lindström
Taggat med: Bidrag och stipendier, externa bidrag, IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse, institutionen för medicin

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Johan Reutfors: Risk factors and consequences in difficult-to-treat depression – results from Swedish registry studies

Hybrid meeting – in Assembly Room Birgit Thilander (NOTE the venue!) or online via Zoom.

  • Hybrid webinar 15:00-16:00, Thursday June 8th.
  • Link to Zoom webinar.
  • Sahlgrenska Academy Science Seminars – see full program in the Staff Portal.

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED MAY 23]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Akademistatistik hjälper dig med statistiken

Akademistatistik erbjuder statistisk och hälsoekonomisk expertis till forskare och doktorander som arbetar vid Sahlgrenska akademin och i Västra Götalandsregionen. Här får du råd inom alla aspekter, från projektformulering till de analyser som krävs för tidskriftspublicering.

  • Om du vill boka tid, använd deras onlinebokningssystem.
  • Mer information om Akademistatistik finns på deras hemsida.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken
Avhämtning för externa gäster mellan 11.00-12.30 vardagar.

Lyktan

Mersmak Mölndal

Mersmak Sahlgrenska

Mersmak Östra

Salt & Syra

Fler nyheter

Så påverkar klimatförändringarna vår hälsa – se filmad föreläsning

2 juni, 2023

SAMVERKAN. Fler fall av astma och hjärt-kärlsjukdomar, en värre situation för pollenallergiker och fler som dör i värmeböljor. Det är några hälsok … [Read More...]

Fin utmärkelse till forskning inom reumatologi

2 juni, 2023

UTMÄRKELSE. Avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Institutionen för medicin har utsetts till EULAR Centre of Excellence in Rh … [Read More...]

Två topprankade anslag till Joan Camuñas-Solers forskningsgrupp

1 juni, 2023

BIDRAG. Joan Camuñas-Soler fick tidigare i våras Swedish Foundations’ Starting Grant, riktat till projekt som fått A-betyg i European Research Cou … [Read More...]

Fem frågor till Cecilia Engström om hennes STINT-utbyte i Hongkong

1 juni, 2023

LÄRARE. Cecilia Engström  kom nyligen hem från ett fyra månader långt lärarutbyte i Hongkong, finansierat av STINT. Hon är adjungerad univers … [Read More...]

Apotekarprogrammet fördjupar samarbete med AstraZeneca

1 juni, 2023

UTBILDNING. Med examen från apotekarprogrammet är studenterna som klippta och skurna för att arbeta med forskning och läkemedelsutveckling. Pro … [Read More...]

Onyttig mat dominerade matbutikers reklamblad

31 maj, 2023

NY STUDIE. Det var ohälsosam mat som dominerade i mataffärernas veckoblad. Hela två tredjedelar av utrymmet upptogs av detta. Det framgår av en st … [Read More...]

Magnus Gisslén blir statsepidemiolog

30 maj, 2023

NYTT JOBB. Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, blir ny statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten. Han ti … [Read More...]

Blodprov kan visa hjärnpåverkan efter neurokirurgi

30 maj, 2023

NY STUDIE. Det går att bedöma hjärnpåverkan hos patienter som opererats för hjärntumör genom att mäta biomarkörer i blodet före och efter operatio … [Read More...]

Ny metod sprider ljus över samspel mellan proteiner och DNA

29 maj, 2023

NY STUDIE. En forskargrupp vid Göteborgs universitet har utvecklat en metod som gör det möjligt att se exakt var i genomet särskilda protein bin … [Read More...]

Grattis Kaj Blennow – högt rankad i världen inom neurovetenskap

29 maj, 2023

UTMÄRKELSE. Hallå där, Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Göteborgs universitet, som rankas på plats 17 i världen av alla forskare ino … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor