BIDRAG. Totalt får 30 forskare inom medicin och hälsa vid Göteborgs universitet dela på drygt 131 miljoner kronor ur Vetenskapsrådets stora utdelning.
De projekt som får medel har en stor spännvidd, och handlar bland annat om de nervceller som reglerar vår aptit, mekanismer bakom njursjukdom, nya behandlingar vid astma och utvecklingen av lungcancer.
Dekan Agneta Holmäng kommenterar:
– Jag vill gratulera alla er som just har fått reda på att ni fått anslag från Vetenskapsrådet. Vi vet alla att konkurrensen om dessa medel är mycket hård och fakulteten gläds därför med er som beviljats bidrag. Extra roligt är det att se att två av våra unga forskare lyckats få etableringsbidrag.
De unga forskare som får etableringsbidrag är Astrid von Mentzer och Erik Smedler, vilket ger dem båda sex miljoner kronor. De största projektbidragen denna gång går till Mikael Landén och Erik Larsson Lekholm: nio miljoner kronor vardera.
Ursprung för tumörer i tunntarmen
Erik Larsson Lekholm, professor i bioinformatik vid Institutionen för biomedicin, får nio miljoner kronor för att fortsätta arbetet med att förstå hur neuroendokrina tumörer bildas i tunntarmen. För ett år sedan publicerade han, tillsammans med bland andra Erik Elias och Yvonne Arvidsson, resultat som visade att flera tumörer i tarmen vid neuroendokrin cancer kan utvecklas samtidigt, men oberoende av varandra. Metastaserna tycks däremot vara tydligt besläktade och kan ofta spåras tillbaka till en specifik tarmtumör.
– Ett väldigt roligt besked som ger stora möjligheter att öka förståelsen för neuroendokrina tunntarmstumörer. De drivande mekanismerna är relativt okända i denna cancerform, vilket begränsar möjligheterna att utveckla riktade terapier, säger Erik Larsson Lekholm.
Samarbetet med Erik Elias kommer fortsätta i projektet, där de bland annat hoppas kunna kartlägga det tidsmässiga förlopp som leder till uppkomst av tunntarmstumörer.
– Även om de flesta som diagnostiseras är relativt gamla är det mer oklart när i livet dessa långsamväxande tumörer faktiskt uppstår. Med moderna genomiska verktyg har vi också hopp om att kunna nå nya mekanistiska insikter, säger Erik Larsson Lekholm.
Storsatsning på bipolär sjukdom
Två av de största bidragen går till forskargrupper som studerar bipolär sjukdom vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Sjukdomen drabbar mellan en och tre procent av befolkningen. Sjukdomen går i skov, där sinnesstämningen skiftar från mani, då hjärnan går på högvarv, till depression. Efter att sjukdomen debuterat i vuxen ålder får man leva med en sårbarhet för att insjukna under resten av livet.
Professor Mikael Landén får nio miljoner kronor under fem års tid till två studier om bipolär forskning som han leder. Den ena studien är en uppföljningsstudie som startades 2005 vid St Görans sjukhus i Stockholm, och nu fortsätter i Göteborg. Studien följer drygt 750 patienter med bipolär sjukdom genom livet, för att se vad det är som gör att det går bra för många men betydligt sämre för en del.
– Omkring hälften av alla som lever med bipolär sjukdom kan leva ett ganska vanligt liv, och klarar att arbeta. Vi har tidigare kunnat se att de som har flest sjukdomsskov inte nödvändigtvis är dem som det går sämst för. Istället är det kognitiva svårigheter som är kopplade till långvarig sjukskrivning, säger Mikael Landén.
Mönstringsprotokoll
Forskargruppen har tidigare kunnat visa att maniska episoder medför en minskning av grå substans i vissa delar av hjärnan. Det har förslagits att denna påverkan också är orsaken bakom de kognitiva svårigheterna, men Mikael Landén tillhör de forskare som misstänker att det kan finnas någon ytterligare underliggande orsak utöver den bipolära sjukdomen:
– Vi planerar att gå tillbaka till patienternas mönstringsprotokoll, från tiden innan de insjuknade i bipolär sjukdom för att se om de kognitiva svårigheterna kan ha förelegat innan sjukdomens debut. I så fall stärks hypotesen att kognitiv dysfunktion inte är en följd av sjukdomen utan en komplicerande faktor, säger Mikael Landén, som också arbetar med omfattande nationella och internationella genetiska studier av bipolär sjukdom.
Backar tillbaka celler
Erik Smedler, ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare knuten till Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine (WCMTM) på Göteborgs universitet, får dels ett etableringsbidrag på sex miljoner kronor och dessutom bidrag för klinisk forskartid på 5,5 miljoner kronor.
I sin forskning omprogrammerar han hudceller tagna av patienter med bipolär sjukdom, som ger honnom tillgång till inducerade pluropotenta stamceller (IPS), med bevarade genvariationer för den form av bipolär sjukdom som patienten har. I laboratoriet differentieras sedan dessa stamceller till nervceller.
– Att skapa de inducerade pluripotenta stamcellerna är förhållandevis enkelt, eftersom vi tar hjälp av ett företag som löser det åt oss. Det är utmognadsprocessen i labbet som är det besvärliga. Det tar flera månader, och måste ske med konstant övervakning, berättar Erik Smedler.
I förlängningen kan forskningen identifiera nya mekanismer för behandling av bipolär sjukdom. Proverna kommer från professor Mikael Landéns grupp, som Erik Smedler samarbetar med.
Farliga E. coli-bakteriers evolution
Även Astrid von Mentzer vid Institutionen för biomedicin får etableringsbidrag, vilket ger henne sex miljoner kronor. Hennes forskning handlar om bakterien Escherichia coli (E. coli), och de ytproteiner (kolonisationsfaktorer) som bakterien använder för att binda in till mänskliga celler. Escherichia coli (E. coli) orsakar en rad sjukdomar, och med ökad antibiotikaresistens, anses dessa bakterier vara ett globalt hot mot hälsa hos människor och djur.
I sitt arbete att kartlägga bakteriens evolutionära historia och beskriva hur bakterien har anpassat sig till olika värdar kombinerar hon storskaliga bioinformatikanalyser med experimentella metoder.
– Jag ska undersöka hur kolonisationsfaktorer har evolverat, vilket också innefattar analyser för att förstå hur E. coli-bakterier, som enterotoxisk E. coli (ETEC), har anpassat sig till olika värdar som människa och gris och vilka barriärer vi kan identifiera som kan påverkar utbyte av båda virulensgener och antibiotikaresistensgener, berättar Astrid von Mentzer, som nyligen också utsågs till en av de fyra som får årets Sahlgrenska Academy International Starting Grant.
Under sin tid som postdoktor i Cambridge började hon intressera sig för hur hybridstammar uppstår. Dessa bakterier kan ha flera olika virulensfaktorer som enskilt idag används för att definiera klassiska E. coli patogener som ETEC eller EPEC.
– Det är först nu när vi har tillgång till ett så stort antal E. coli genom som vi kan undersöka hur vanligt det är med hybridstammar, vilka typer som finns och huruvida de bär på resistensgener. Dessutom vet vi väldigt lite om deras sjukdomspotential, säger Astrid von Mentzer, som samarbetar med Chalmers för att undersöka detta med hjälp av maskininlärning.
Thymus målorgan vid behandling av autoimmuna sjukdomar
Olov Ekwall, professor i pediatrisk immunologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper, får totalt fyra miljoner till sitt projekt, som fokuserar på thymus, eller brässen som organet också kallas. Det är ett centralt organ när det gäller regleringen av immunsystemets funktion.
– Vi har projekt som handlar om thymus normala funktion, primära thymussjukdomar, vad som kan ha gått snett i thymus vid vanliga autoimmuna sjukdomar och även användandet thymus som målorgan vid behandling av autoimmuna sjukdomar.
En stor utmaning vid dessa studier är att överföra resultat från experimentella studier av specifika mekanismer till hur dessa sammantaget påverkar den övergripande funktionen av thymus, både vid dess normala funktion och vid olika sjukdomstillstånd.
– Självklart är alla bidrag välkomna eftersom de möjliggör genomförandet av vår forskning. När det gäller VR är det av lite extra betydelse eftersom det är något av en kvalitetsstämpel på vår forskning, kommenterar Olov Ekwall.
Stort anslag till osteoporosforskning
Osteoporos är en stor och allvarlig folksjukdom som leder till ökad risk för frakturer. Hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män drabbas någon gång av benbrott. Sofia Movérare Skrtic, docent vid Institutionen för medicin, får sex miljoner av Vetenskapsrådet för att undersöka vilken roll enzymet B4GALNT3 spelar.
– Tidigare läkemedel mot benskörhet bygger på principen att minska nedbrytningen av skelettet, men nyligen godkändes ett läkemedel som även har förmågan att öka nybildningen av ben. Det nya läkemedlet hämmar proteinet sklerostin, vilket har visat sig vara effektivt för att minska risken för frakturer. Sklerostinhämning har dock i vissa studier visat sig vara kopplad till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, säger hon.
Under de senaste tio åren har Sofia Movérare Skrtic och hennes kollegor jobbat intensivt med att identifiera genmarkörer som har betydelse för benmassan och att förstå mekanismen bakom.
– Vi har nu funnit att ett enzym, B4GALNT3, påverkar sockerstrukturer på sklerostin, vilket i sin tur reglerar nivåerna av sklerostin i blodet och risken att drabbas av benbrott. Uttrycket av B4GALNT3 är mycket högt i benvävnad men inte i kärl, vilket gör att detta enzym sannolikt kan reglera sklerostin specifikt i skelettet, säger Sofia Movérare Skrtic.
Hon och hennes forskargrupp ska nu gå vidare och studera i detalj på vilket sätt B4GALNT3 påverkar sklerostin och benmassan och om det, som de tror, inte påverkar kärlen. Förhoppningen är att deras forskning på sikt kan bidra till utvecklingen av ännu bättre osteoporosläkemedel utan risk för allvarliga biverkningar.
– På sikt kommer fler att drabbas av frakturer, eftersom befolkningen blir äldre. Det är både allvarligt för den enskilda individen och en stor utmaning för samhällsekonomin. Att bidra med kunskap som kan leda till bättre läkemedel mot osteoporos känns väldigt betydelsefullt, säger hon.
Åldrande och cancer
Volkan Sayin, biträdande universitetslektor inom ämnesområdet kirurg på Institutionen för kliniska vetenskaper, får 4,8 miljoner kronor till ett projekt om betydelsen av fysiologiskt åldrande och oxidativstress för lungcancerutveckling. Bakgrunden är att cancer är starkt kopplat till åldrande, och att medianåldern för insjuknande i lungcancer är runt 70 år. Det är visat att risken för spridd sjukdomen är dubbelt så hög för patienter över 60 år.
Volkan Sayin hoppas nu hitta nya och personanpassade vägar till behandling genom att undersöka vad det är i den åldrande fysiologin som driver uppkomsten och spridningen av lungcancer.
– Utmaningarna med detta forskningsprojekt är att vi beger oss in i ett helt nytt forskningsfält. I princip all prekliniska forskning kring på lungcancer där man använt sig av djurmodeller är uteslutande utförd på unga möss. Det tar både lång tid och är kostsamt att få fram äldre möss för studierna som vi nu fått finansiering för*. Att VR nu vill satsa på denna forskning kommer göra det möjligt att bana vägen för detta nya forskningsfält, säger Volkan Sayin.
Påverka vården av patienter
Margarita Trobos, docent inom ämnesområdet biomaterialvetenskap vid Institutionen för kliniska vetenskaper, får tre miljoner kronor till sitt projekt, som handlar om strategier mot antibiotikaresistenta biofilmer vid ortopedisk protesrelaterad infektion.
Genom att slå samman klinisk, preklinisk och grundläggande forskning kommer projektet att undersöka aspekter av patogena mekanismer, och påverka patientvårdspraxis genom att utvärdera nya antimikrobiella lösningar, diagnostik och behandlingar.
– Den största utmaningen är de ihärdiga bakterierna som orsakar infektionerna, och som bara kan hanteras med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt. Dessa bakterier är ofta resistenta mot antibiotika på grund av de långvariga antibiotikabehandlingarna och eftersom de producerar en biofilm på implantatet, där de gömmer sig från antibiotika och immunsystemet. I motsats till encelliga bakterier är bakterier i biofilmer upp till 1000 gånger mer resistenta mot antibiotika. Därför behövs ofta upprepade operationer och implantatborttagning i försöket att läka infektionen, förklarar Margarita Trobos.
HELA LISTAN – FORSKARNA VID GÖTEBORGS UNIVERSITET SOM FICK MEDEL FRÅN VETENSKAPSRÅDET MEDICIN OCH HÄLSA
Tänk på att listan kan innehålla felaktigheter – för absolut säkerhet hänvisas till Vetenskapsrådet.
Kaj Blennow
Tau patologi vid Alzheimer – att förstå patofysiologin via biomarkörer i blod och likvor
4 800 000 kronor
Johan Bylund
Neutrofila subtyper och parodontal sjukdom
2 400 000 kronor
Chandrasekhar Kanduri
Långt icke-kodande RNA – Att förstå deras koppling till utveckling och hämning av cancertumörer
4 800 000 kronor
Suzanne Dickson
Söka, finna och fånga in våra aptitneuron
4 800 000 kronor
Olov Ekwall
Kliniska och experimentella studier av toleransmekanismer i thymus syftande till att använda thymus som målorgan vid behandling av autoimmuna sjukdomar
4 800 000 kronor
Huamei Forsman
G protein-kopplad receptorers funktion och bas för utveckling av antiinflammatoriska läkemedel
4 800 000 kronor
Claes Gustafsson
Mitokondriell genexpression – basala aspekter och koppling till sjukdom
4 800 000 kronor
Per-Anders Jansson
Galektin-1, fetma och typ 2 diabetes
2 400 000 kronor
Malin E.V. Johansson
En välmående tarm har ett bra fungerande slemskydd producerat av olika bägarceller
3 000 000 kronor
Hannu Kankaanranta
Nästa revolution inom astma: Mot nya terapier för T2-låg astma
4 800 000 kronor
Mikael Landén
Förbättrad prognos vid bipolär sjukdom: en multidisciplinär studie
9 000 000 kronor
Joakim D G Larsson
Underskattade riskfaktorer för mobilisering och överföring av antibotika-resistensgener från miljön till humanpatogener
2 400 000 kronor
Erik Larsson Lekholm
Bestämning av evolutionär historik för neuroendokrina tunntarmstumörer
9 000 000 kronor
Sofia Moverare Skrtic
B4GALNT3 – en specifik regulator av benmetabolism
6 000 000 kronor
Jenny Nyström
Mekanismer bakom debut och progression av kronisk njursjukdom
4 800 000 kronor
Anders Rosengren
Precisionsbehandling av typ 2-diabetes
2 400 000 kronor
Volkan Sayin
Betydelsen av fysiologiskt åldrande och oxidativstress för lungcancerutveckling
4 800 000 kronor
Ingmar Skoog
Psykisk och kognitiv hälsa i relation till funktionsförmåga och kroppslig hälsa hos äldre. Påverkan av ålder, kön, födelsekohort, genetiska, psykologiska, sociala och neurobiologiska faktorer.
4 800 000 kronor
Erik Smedler (Etableringsbidrag)
Kalciumsignalering under neural utveckling vid psykiatrisk sjukdom
6 000 000 kronor
Erik Smedler (bidrag anställning)
Kalciumsignalering under neural utveckling vid psykiatrisk sjukdom
5 550 000 kronor
Lynne Sneddon
Användning av analgesi för att förbättra fiskexperiment
2 113 333 kronor
(Naturvetenskaplig fakultet)
Giovanni Solinas
Definiera återkopplingsslingor mellan Phosphoinositide 3-kinaser (PI3Ks) isoformer och insulin för att utnyttja den fulla potentialen hos PI3K-riktade terapier
4 800 000 kronor
Fredrik Sterky
Att Bygga en Synaps – Betydelsen av Adhesionsreceptorers Intracellulära Signaler och Reglering
4 800 000 kronor
Jan Tack
Matinducerad duodenal immunaktivering: symtomorsakande och behandlingsmål vid funktionell dyspepsi
4 800 000 kronor
Margarita Trobos
Strategier mot antibiotikaresistenta biofilmer vid ortopedisk protesrelaterad infektion
3 000 000 kronor
Astrid von Mentzer (Etableringsbidrag)
Farliga Escherichia coli-bakterier: en studie om deras evolution och uppkomsten av ny patogena varianter
6 000 000 kronor
Lars Westerberg
Autism, oxytocin och sociala interaktioner: Identifiering av neuronala mekanismer och läkemedelskandidater
2 400 000 kronor
Henrik Zetterberg
Biomarkörer för demensorsakande neurodegenerativa sjukdomar
4 800 000 kronor
Changlian Zhu
Inriktning på ferroptos och PANoptos för att förhindra hjärnskada efter intraventrikulär blödning
2 400 000 kronor
AV: ELIN LINDSTRÖM / SUSANNE LJ WESTERGREN / KARIN ALLANDER
