Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Totalt 131 miljoner i forskningsbidrag från Vetenskapsrådet inom medicin och hälsa

3 november, 2022 Kommentera

BIDRAG. Totalt får 30 forskare inom medicin och hälsa vid Göteborgs universitet dela på drygt 131 miljoner kronor ur Vetenskapsrådets stora utdelning.

  • Här kan du läsa hela listan med de projekt som får finansiering från Vetenskapsrådet.
Agneta Holmäng. Foto: Stefan Bladh, SSMF.

De projekt som får medel har en stor spännvidd, och handlar bland annat om de nervceller som reglerar vår aptit, mekanismer bakom njursjukdom, nya behandlingar vid astma och utvecklingen av lungcancer.

Dekan Agneta Holmäng kommenterar:

– Jag vill gratulera alla er som just har fått reda på att ni fått anslag från Vetenskapsrådet. Vi vet alla att konkurrensen om dessa medel är mycket hård och fakulteten gläds därför med er som beviljats bidrag. Extra roligt är det att se att två av våra unga forskare lyckats få etableringsbidrag.

De unga forskare som får etableringsbidrag är Astrid von Mentzer och Erik Smedler, vilket ger dem båda sex miljoner kronor. De största projektbidragen denna gång går till Mikael Landén och Erik Larsson Lekholm: nio miljoner kronor vardera.

Ursprung för tumörer i tunntarmen

Erik Larsson Lekholm, professor i bioinformatik vid Institutionen för biomedicin, får nio miljoner kronor för att fortsätta arbetet med att förstå hur neuroendokrina tumörer bildas i tunntarmen. För ett år sedan publicerade han, tillsammans med bland andra Erik Elias och Yvonne Arvidsson, resultat som visade att flera tumörer i tarmen vid neuroendokrin cancer kan utvecklas samtidigt, men oberoende av varandra. Metastaserna tycks däremot vara tydligt besläktade och kan ofta spåras tillbaka till en specifik tarmtumör.

Erik Larsson Lekholm. Foto: Elin Lindström.

– Ett väldigt roligt besked som ger stora möjligheter att öka förståelsen för neuroendokrina tunntarmstumörer. De drivande mekanismerna är relativt okända i denna cancerform, vilket begränsar möjligheterna att utveckla riktade terapier, säger Erik Larsson Lekholm.

Samarbetet med Erik Elias kommer fortsätta i projektet, där de bland annat hoppas kunna kartlägga det tidsmässiga förlopp som leder till uppkomst av tunntarmstumörer.

– Även om de flesta som diagnostiseras är relativt gamla är det mer oklart när i livet dessa långsamväxande tumörer faktiskt uppstår. Med moderna genomiska verktyg har vi också hopp om att kunna nå nya mekanistiska insikter, säger Erik Larsson Lekholm.

Bipolär sjukdom drabbar mellan en och tre procent av befolkningen. Genrebild från Getty images.

Storsatsning på bipolär sjukdom

Två av de största bidragen går till forskargrupper som studerar bipolär sjukdom vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Sjukdomen drabbar mellan en och tre procent av befolkningen. Sjukdomen går i skov, där sinnesstämningen skiftar från mani, då hjärnan går på högvarv, till depression. Efter att sjukdomen debuterat i vuxen ålder får man leva med en sårbarhet för att insjukna under resten av livet.

Mikael Landén. Foto: Lisa Thanner, SSMF

Professor Mikael Landén får nio miljoner kronor under fem års tid till två studier om bipolär forskning som han leder. Den ena studien är en uppföljningsstudie som startades 2005 vid St Görans sjukhus i Stockholm, och nu fortsätter i Göteborg. Studien följer drygt 750 patienter med bipolär sjukdom genom livet, för att se vad det är som gör att det går bra för många men betydligt sämre för en del.

– Omkring hälften av alla som lever med bipolär sjukdom kan leva ett ganska vanligt liv, och klarar att arbeta. Vi har tidigare kunnat se att de som har flest sjukdomsskov inte nödvändigtvis är dem som det går sämst för. Istället är det kognitiva svårigheter som är kopplade till långvarig sjukskrivning, säger Mikael Landén.

Mönstringsprotokoll

Forskargruppen har tidigare kunnat visa att maniska episoder medför en minskning av grå substans i vissa delar av hjärnan. Det har förslagits att denna påverkan också är orsaken bakom de kognitiva svårigheterna, men Mikael Landén tillhör de forskare som misstänker att det kan finnas någon ytterligare underliggande orsak utöver den bipolära sjukdomen:

– Vi planerar att gå tillbaka till patienternas mönstringsprotokoll, från tiden innan de insjuknade i bipolär sjukdom för att se om de kognitiva svårigheterna kan ha förelegat innan sjukdomens debut. I så fall stärks hypotesen att kognitiv dysfunktion inte är en följd av sjukdomen utan en komplicerande faktor, säger Mikael Landén, som också arbetar med omfattande nationella och internationella genetiska studier av bipolär sjukdom.

Backar tillbaka celler

Erik Smedler. Foto: Johan Wingborg.

Erik Smedler, ST-läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset och forskare knuten till Wallenberg Centre for Molecular and Translational Medicine (WCMTM) på Göteborgs universitet, får dels ett etableringsbidrag på sex miljoner kronor och dessutom bidrag för klinisk forskartid på 5,5 miljoner kronor.

I sin forskning omprogrammerar han hudceller tagna av patienter med bipolär sjukdom, som ger honnom tillgång till inducerade pluropotenta stamceller (IPS), med bevarade genvariationer för den form av bipolär sjukdom som patienten har. I laboratoriet differentieras sedan dessa stamceller till nervceller.

– Att skapa de inducerade pluripotenta stamcellerna är förhållandevis enkelt, eftersom vi tar hjälp av ett företag som löser det åt oss. Det är utmognadsprocessen i labbet som är det besvärliga. Det tar flera månader, och måste ske med konstant övervakning, berättar Erik Smedler.

I förlängningen kan forskningen identifiera nya mekanismer för behandling av bipolär sjukdom. Proverna kommer från professor Mikael Landéns grupp, som Erik Smedler samarbetar med.

Astrid von Mentzer. Privat bild.

Farliga E. coli-bakteriers evolution

Även Astrid von Mentzer vid Institutionen för biomedicin får etableringsbidrag, vilket ger henne sex miljoner kronor. Hennes forskning handlar om bakterien Escherichia coli (E. coli), och de ytproteiner (kolonisationsfaktorer) som bakterien använder för att binda in till mänskliga celler. Escherichia coli (E. coli) orsakar en rad sjukdomar, och med ökad antibiotikaresistens, anses dessa bakterier vara ett globalt hot mot hälsa hos människor och djur.

I sitt arbete att kartlägga bakteriens evolutionära historia och beskriva hur bakterien har anpassat sig till olika värdar kombinerar hon storskaliga bioinformatikanalyser med experimentella metoder.

En ETEC-bakterie som uttrycker en kolonisationsfaktor som Astrid von Mentzer upptäckt och karakteriserat. Hon har tagit bilden med transmission electron microscopy.

– Jag ska undersöka hur kolonisationsfaktorer har evolverat, vilket också innefattar analyser för att förstå hur E. coli-bakterier, som enterotoxisk E. coli (ETEC), har anpassat sig till olika värdar som människa och gris och vilka barriärer vi kan identifiera som kan påverkar utbyte av båda virulensgener och antibiotikaresistensgener, berättar Astrid von Mentzer, som nyligen också utsågs till en av de fyra som får årets Sahlgrenska Academy International Starting Grant.

Under sin tid som postdoktor i Cambridge började hon intressera sig för hur hybridstammar uppstår. Dessa bakterier kan ha flera olika virulensfaktorer som enskilt idag används för att definiera klassiska E. coli patogener som ETEC eller EPEC.

– Det är först nu när vi har tillgång till ett så stort antal E. coli genom som vi kan undersöka hur vanligt det är med hybridstammar, vilka typer som finns och huruvida de bär på resistensgener. Dessutom vet vi väldigt lite om deras sjukdomspotential, säger Astrid von Mentzer, som samarbetar med Chalmers för att undersöka detta med hjälp av maskininlärning.

Thymus målorgan vid behandling av autoimmuna sjukdomar

Olov Ekwall. Foto: Cecilia Hedström.

Olov Ekwall, professor i pediatrisk immunologi vid Institutionen för kliniska vetenskaper, får totalt fyra miljoner till sitt projekt, som fokuserar på thymus, eller brässen som organet också kallas. Det är ett centralt organ när det gäller regleringen av immunsystemets funktion.

– Vi har projekt som handlar om thymus normala funktion, primära thymussjukdomar, vad som kan ha gått snett i thymus vid vanliga autoimmuna sjukdomar och även användandet thymus som målorgan vid behandling av autoimmuna sjukdomar.

En stor utmaning vid dessa studier är att överföra resultat från experimentella studier av specifika mekanismer till hur dessa sammantaget påverkar den övergripande funktionen av thymus, både vid dess normala funktion och vid olika sjukdomstillstånd.

– Självklart är alla bidrag välkomna eftersom de möjliggör genomförandet av vår forskning. När det gäller VR är det av lite extra betydelse eftersom det är något av en kvalitetsstämpel på vår forskning, kommenterar Olov Ekwall.

Stort anslag till osteoporosforskning

Osteoporos är en stor och allvarlig folksjukdom. Foto från Mostphotos.

Osteoporos är en stor och allvarlig folksjukdom som leder till ökad risk för frakturer. Hälften av alla kvinnor och en fjärdedel av alla män drabbas någon gång av benbrott. Sofia Movérare Skrtic, docent vid Institutionen för medicin, får sex miljoner av Vetenskapsrådet för att undersöka vilken roll enzymet B4GALNT3 spelar.

Sofia Movérare Skrtic. Foto: Jesper Ludvigsen.

– Tidigare läkemedel mot benskörhet ­bygger på principen att minska nedbrytningen av skelettet, men nyligen godkändes ett läkemedel som även har förmågan att öka nybildningen av ben. Det nya läkemedlet hämmar proteinet sklerostin, vilket har visat sig vara effektivt för att minska risken för frakturer. Sklerostinhämning har dock i vissa studier visat sig vara kopplad till ökad risk för hjärt-kärlsjukdom, säger hon.

Under de senaste tio åren har Sofia Movérare Skrtic och hennes kollegor jobbat intensivt med att identifiera genmarkörer som har betydelse för benmassan och att förstå mekanismen bakom.

– Vi har nu funnit att ett enzym, B4GALNT3, påverkar sockerstrukturer på sklerostin, vilket i sin tur reglerar nivåerna av sklerostin i blodet och risken att drabbas av benbrott. Uttrycket av B4GALNT3 är mycket högt i benvävnad men inte i kärl, vilket gör att detta enzym sannolikt kan reglera sklerostin specifikt i skelettet, säger Sofia Movérare Skrtic.

Hon och hennes forskargrupp ska nu gå vidare och studera i detalj på vilket sätt B4GALNT3 påverkar sklerostin och benmassan och om det, som de tror, inte påverkar kärlen. Förhoppningen är att deras forskning på sikt kan bidra till utvecklingen av ännu bättre osteoporosläkemedel utan risk för allvarliga biverkningar.

– På sikt kommer fler att drabbas av frakturer, eftersom befolkningen blir äldre. Det är både allvarligt för den enskilda individen och en stor utmaning för samhällsekonomin. Att bidra med kunskap som kan leda till bättre läkemedel mot osteoporos känns väldigt betydelsefullt, säger hon.

Åldrande och cancer

Volkan Sayin. Foto: Johan Wingborg.

Volkan Sayin, biträdande universitetslektor inom ämnesområdet kirurg på Institutionen för kliniska vetenskaper, får 4,8 miljoner kronor till ett projekt om betydelsen av fysiologiskt åldrande och oxidativstress för lungcancerutveckling. Bakgrunden är att cancer är starkt kopplat till åldrande, och att medianåldern för insjuknande i lungcancer är runt 70 år. Det är visat att risken för spridd sjukdomen är dubbelt så hög för patienter över 60 år.

Volkan Sayin hoppas nu hitta nya och personanpassade vägar till behandling genom att undersöka vad det är i den åldrande fysiologin som driver uppkomsten och spridningen av lungcancer.

– Utmaningarna med detta forskningsprojekt är att vi beger oss in i ett helt nytt forskningsfält. I princip all prekliniska forskning kring på lungcancer där man använt sig av djurmodeller är uteslutande utförd på unga möss. Det tar både lång tid och är kostsamt att få fram äldre möss för studierna som vi nu fått finansiering för*. Att VR nu vill satsa på denna forskning kommer göra det möjligt att bana vägen för detta nya forskningsfält, säger Volkan Sayin.

Påverka vården av patienter

Margarita Trobos. Foto: Magnus Gotander.

Margarita Trobos, docent inom ämnesområdet biomaterialvetenskap vid Institutionen för kliniska vetenskaper, får tre miljoner kronor till sitt projekt, som handlar om strategier mot antibiotikaresistenta biofilmer vid ortopedisk protesrelaterad infektion.

Genom att slå samman klinisk, preklinisk och grundläggande forskning kommer projektet att undersöka aspekter av patogena mekanismer, och påverka patientvårdspraxis genom att utvärdera nya antimikrobiella lösningar, diagnostik och behandlingar.

– Den största utmaningen är de ihärdiga bakterierna som orsakar infektionerna, och som bara kan hanteras med ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt. Dessa bakterier är ofta resistenta mot antibiotika på grund av de långvariga antibiotikabehandlingarna och eftersom de producerar en biofilm på implantatet, där de gömmer sig från antibiotika och immunsystemet. I motsats till encelliga bakterier är bakterier i biofilmer upp till 1000 gånger mer resistenta mot antibiotika. Därför behövs ofta upprepade operationer och implantatborttagning i försöket att läka infektionen, förklarar Margarita Trobos.


HELA LISTAN – FORSKARNA VID GÖTEBORGS UNIVERSITET SOM FICK MEDEL FRÅN VETENSKAPSRÅDET MEDICIN OCH HÄLSA

Tänk på att listan kan innehålla felaktigheter – för absolut säkerhet hänvisas till Vetenskapsrådet.

Kaj Blennow
Tau patologi vid Alzheimer – att förstå patofysiologin via biomarkörer i blod och likvor
4 800 000 kronor

Johan Bylund
Neutrofila subtyper och parodontal sjukdom
2 400 000 kronor

Chandrasekhar Kanduri
Långt icke-kodande RNA – Att förstå deras koppling till utveckling och hämning av cancertumörer
4 800 000 kronor

Suzanne Dickson
Söka, finna och fånga in våra aptitneuron
4 800 000 kronor

Olov Ekwall
Kliniska och experimentella studier av toleransmekanismer i thymus syftande till att använda thymus som målorgan vid behandling av autoimmuna sjukdomar
4 800 000 kronor

Huamei Forsman
G protein-kopplad receptorers funktion och bas för utveckling av antiinflammatoriska läkemedel
4 800 000 kronor

Claes Gustafsson
Mitokondriell genexpression – basala aspekter och koppling till sjukdom
4 800 000 kronor

Per-Anders Jansson
Galektin-1, fetma och typ 2 diabetes
2 400 000 kronor

Malin E.V. Johansson
En välmående tarm har ett bra fungerande slemskydd producerat av olika bägarceller
3 000 000 kronor

Hannu Kankaanranta
Nästa revolution inom astma: Mot nya terapier för T2-låg astma
4 800 000 kronor

Mikael Landén
Förbättrad prognos vid bipolär sjukdom: en multidisciplinär studie
9 000 000 kronor

Joakim D G Larsson
Underskattade riskfaktorer för mobilisering och överföring av antibotika-resistensgener från miljön till humanpatogener
2 400 000 kronor

Erik Larsson Lekholm
Bestämning av evolutionär historik för neuroendokrina tunntarmstumörer
9 000 000 kronor

Sofia Moverare Skrtic
B4GALNT3 – en specifik regulator av benmetabolism
6 000 000 kronor

Jenny Nyström
Mekanismer bakom debut och progression av kronisk njursjukdom
4 800 000 kronor

Anders Rosengren
Precisionsbehandling av typ 2-diabetes
2 400 000 kronor

Volkan Sayin
Betydelsen av fysiologiskt åldrande och oxidativstress för lungcancerutveckling
4 800 000 kronor

Ingmar Skoog
Psykisk och kognitiv hälsa i relation till funktionsförmåga och kroppslig hälsa hos äldre. Påverkan av ålder, kön, födelsekohort, genetiska, psykologiska, sociala och neurobiologiska faktorer.
4 800 000 kronor

Erik Smedler (Etableringsbidrag)
Kalciumsignalering under neural utveckling vid psykiatrisk sjukdom
6 000 000 kronor

Erik Smedler (bidrag anställning)
Kalciumsignalering under neural utveckling vid psykiatrisk sjukdom
5 550 000 kronor

Lynne Sneddon       
Användning av analgesi för att förbättra fiskexperiment
2 113 333 kronor
(Naturvetenskaplig fakultet)

Giovanni Solinas
Definiera återkopplingsslingor mellan Phosphoinositide 3-kinaser (PI3Ks) isoformer och insulin för att utnyttja den fulla potentialen hos PI3K-riktade terapier
4 800 000 kronor

Fredrik Sterky
Att Bygga en Synaps – Betydelsen av Adhesionsreceptorers Intracellulära Signaler och Reglering
4 800 000 kronor

Jan Tack
Matinducerad duodenal immunaktivering: symtomorsakande och behandlingsmål vid funktionell dyspepsi
4 800 000 kronor

Margarita Trobos
Strategier mot antibiotikaresistenta biofilmer vid ortopedisk protesrelaterad infektion
3 000 000 kronor

Astrid von Mentzer (Etableringsbidrag)
Farliga Escherichia coli-bakterier: en studie om deras evolution och uppkomsten av ny patogena varianter
6 000 000 kronor

Lars Westerberg
Autism, oxytocin och sociala interaktioner: Identifiering av neuronala mekanismer och läkemedelskandidater
2 400 000 kronor

Henrik Zetterberg
Biomarkörer för demensorsakande neurodegenerativa sjukdomar
4 800 000 kronor

Changlian Zhu
Inriktning på ferroptos och PANoptos för att förhindra hjärnskada efter intraventrikulär blödning
2 400 000 kronor

AV: ELIN LINDSTRÖM / SUSANNE LJ WESTERGREN / KARIN ALLANDER

Av: Elin Lindström
Taggat med: Bidrag och stipendier, Externa forskningsanslag, Vetenskapsrådets stora utlysning

Skriv en kommentar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Registration for supervisors – no later than April 14th

Val av dekan och prodekan – här hittar du kravprofilen när du vill nominera kandidater

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED FEB 22]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken
Avhämtning för externa gäster mellan 11.00-12.30 vardagar.

Lyktan

Mersmak Mölndal

Mersmak Sahlgrenska

Mersmak Östra

Salt & Syra

Fler nyheter

Läkemedel i kombination med livsstilsförändringar tycks positivt vid prediabetes

20 mars, 2023

NY STUDIE. En intensiv behandling som kombinerar läkemedel med livsstilsförändringar kan eventuellt motverka flera negativa sjukdomsprocesser för … [Read More...]

Regeringen tillsätter särskild utredning om ALF-avtalet

20 mars, 2023

UTREDNING. Konkurrenskraftig klinisk forskning är ett av målen för regeringen när de nu ger en särskild utredare uppdrag att utreda ALF-avtalet. U … [Read More...]

Njurforskning uppmärksammades med samtal på Kungliga Slottet

17 mars, 2023

SAMVERKAN. Professor Jenny Nyström var en av fyra njurforskare som nyligen bjöds in till Kungliga Slottet, där Prins Daniel fick ta del av nya fo … [Read More...]

Viktigt att beakta sociala och socioekonomiska aspekter i behandling av epilepsi

17 mars, 2023

AVHANDLING. Epilepsi är en grupp diagnoser av störningar i hjärnan som ger återkommande epileptiska anfall. Anfallen kan bestå av exempelvis medv … [Read More...]

För alla forskare – webbaserad utbildning om forskningsetik

16 mars, 2023

FORSKNINGSETIK. De sju medicinska fakulteterna i landet har gemensamt tagit fram en webbaserad utbildning om forskningsetik på engelska. … [Read More...]

Även lite alkohol kan vara skadligt för blodtryck och hjärta

15 mars, 2023

FORSKNINGSRAPPORT. En ny rapport av en internationell forskargrupp om alkoholens betydelse för högt blodtryck och hjärt-kärlsjukdom visar på enba … [Read More...]

Val av dekan och prodekan – nu kan du nominera kandidater

14 mars, 2023

DEKANVAL. Sahlgrenska akademins valberedning bjuder nu in alla anställda att nominera kandidater till uppdragen som dekan och prodekan för m … [Read More...]

Christopher Gillberg och Svenny Kopp prisas för artikel om adhd hos kvinnor

14 mars, 2023

UTMÄRKELSE. Christopher Gillberg och Svenny Kopp, båda knutna till Gillbergcentrum vid Göteborgs universitet, har tagit emot priset för 2022 års b … [Read More...]

Nominera till Sahlgrenska akademins pedagogiska pris 2023 – senast den 5 maj

13 mars, 2023

NOMINERA. Har du lärare i din närhet som utvecklat och genomfört en framgångsrik och innovativ pedagogisk idé i undervisningen? Eller en eller fle … [Read More...]

Lyckad dag för forskning i primär och nära vård

13 mars, 2023

SAMVERKAN. För första gången ordnade Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa vid Göteborgs universitet och Regionhälsans FoUUI-organisation … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor