BIDRAG. Sex forskare vid Sahlgrenska akademin delar på nära totalt 30 miljoner kronor från Forte – Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd.
En av de sex forskarna som fått gehör för sina ansökningar är Annelie Gutke, docent i fysioterapi vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Projektet handlar om bäckenledssmärta, eller foglossning som det ofta kallas. Denna form av smärta är mycket vanlig, och upplevs av hälften av alla gravida kvinnor.
– Projektet innebär att många kvinnor äntligen ska kunna få evidensbaserad förebyggande och behandlande åtgärder för att hantera smärta relativt sett tidigt i livet. Det ger oss möjlighet att utveckla och beforska något som vi länge sett behov av för att förbättra vardagen för gravida kvinnor, säger Annelie Gutke.
Evidensbaserad plattform
Projektet får drygt 4,6 miljoner kronor för utvecklingen av en digital plattform. Forskarna ska sedan även studera hur bra den fungerar i en randomiserad multicenterstudie. Tillsammans med forskarkollegor har Annelie Gutke tagit fram den kunskap som nu blir grunden i den tekniska plattformen.
– Kvinnor som använder plattformen ska få kunskap och verktyg för livet att hantera smärta. Projektet stödjer egenvård vilket ligger väl i linje med God och nära vårdreformen, likväl i linje med ett nationellt mål att Sverige ska vara världsledande på digitalisering, säger Annelie Gutke.
Den plattform som utvecklas och valideras ska alltså relativt tidigt i livet ge kvinnor verktyg att förebygga och hantera smärta, och öka möjligheter för hälsofrämjande fysiska aktiviteter.
– Förebyggande insatser för att människor ska kunna vara i rörelse och fysiskt aktiva utifrån sina förutsättningar, har varit något jag önskat fokusera på under hela mitt yrkesliv, säger Annelie Gutke.
Framgång för Vårdvetenskap och hälsa
Inte mindre än tre av de projekt som får medel leds av forskare vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Andreas Fors, docent i vårdvetenskap, får 4,5 miljoner till en studie som kallas PCC@Work. Studien handlar om personcentrerat arbetssätt och hälso- och sjukvårdspersonals arbetshälsa och arbetsmiljö. Etisk stress, hög arbetsbelastning och missnöje med arbetssituationen kan leda till svårigheter med att rekrytera och behålla hälso- och sjukvårdspersonal handlar om tillämpning av ett personcentrerat arbetssätt vilket innebär en omstrukturering av arbetsmiljön, vilket kan förbättra arbetstillfredsställelsen och minska upplevd stress.
– Det är glädjande och inspirerande att Forte i och med det beviljade anslaget ger oss möjlighet att generera ny kunskap om och hur ett personcentrerat arbetssätt påverkar den arbetsrelaterade hälsan hos hälso- och sjukvårdspersonal säger Andreas Fors, som också lyfter fram sina medsökande Gunnel Hensing, Malin Axelsson, Inger Ekman, Monica Bertilsson, Cornelia van Diepen, Hanna Gyllensten och Susanne Bernhardsson.
Mindre social isolering bland äldre
Ett annat projekt som finansieras med 4,9 miljoner från Forte leds av Axel Wolf, docent vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa. Projektet handlar om hur ofrivillig ensamhet bland äldre kan minskas, och genomförs i ett konsortium med forskare från Göteborgsregionens kommunförbund (GR), Göteborgs universitet, IT universitetet i Köpenhamn samt representanter för användare av äldreomsorg och äldre medborgare.
Axel Wolfs forskargrupp har länge forskat kring social isolering, informell vård och hur äldre personer ger stöd till varandra. Sedan flera år samarbetar gruppen med SOM institutets medborgarpanel, som har fler än 80 000 respondenter årligen.
– Vårt nya Forte anslag möjliggör att vi kan utveckla och testa metoder för att kombinera lokala learning labs med äldre, anhöriga och personal samt den digitala infrastrukturen för nationellt medborgardeltagande, säger Axel Wolf.
Projektet ska utveckla metoder för samproduktion av äldreomsorg och utforska potentialen hos nationella digitala medborgarpaneler och lokala rum för lärande (learning labs) för att stödja effektiv, jämlik och tillgänglig delaktighet av äldre personer i utveckling av välfärdstjänster.
Förutom att hitta nya vägar för att minska och förebygga ensamhet och social isolering ska projektet också utveckla metoder som kombinera större digitala medborgarpaneler med kunskapen i den lokala kontexten.
– Svårast blir nog att kunna hitta personer med social isolering eller ensamhet som vill medverka i projektet. Därför är förankring och samverkan med flera organisationer otroligt viktigt, bland annat med patient- och brukarorganisationer, säger Axel Wolf.
Etisk stress inom förlossningsvården
Karolina Lindén, barnmorska och docent, får 5 miljoner kronor för en del inom projektet COPE Staff, som är en öppen, longitudinell kohortstudie som startades under pandemin. Denna delstudie handlar om etisk stress, som uppstår när externa faktorer hindrar sjukvårdspersonal från att arbeta på det sätt de anser vara bäst för patienten. Forskarna ska studera förekomst av etsik stress och dess samband med ohälsa hos sjukvårdpersonal som arbetar med graviditets-, förlossnings- och nyföddhets/neonatalvård samt de organisatoriska förutsättningarna på arbetsplatsen.
– Tidigare studier om etisk stress har haft små populationer och ofta ensidigt fokuserat på individen eller professionen säger Karolina Lindén.
Projektet har ett brett perspektiv och hoppas kunna besvara vilka organisatoriska arbetsmiljöfaktorer som påverkar nivån av etisk stress över tid. COPE Staff är en tvärprofessionell forskningsansats med flera olika forskningskompetenser representerade som vrider och vänder på frågeställningar i forskargruppen.
– Personligen är jag glad över att kunna utreda eventuella samband mellan förekomst av etisk stress och avsikt att lämna yrket, ohälsa hos sjukvårdpersonalen och försämrad patientsäkerhet säger Karolina Lindén och fortsätter:
– Anslaget kommer att leda till att Magnus Åkerström, docent vid avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa och forskningsledare vid Institutet för Stressmedicin och jag kan fördjupa vårt samarbete och anta doktorander tillsammans.
[Texten uppdateras med information om de återstående två projketen som fick medel i utlysningen.]
DESSA SEX PROJEKT VID SAHLGRENSKA AKADEMIN FICK MEDEL I UTLYSNINGEN
Natalia Vincens
4 954 000 kronor
Ojämlikhet i arbetsrelaterad bullerexponering och kardiometabol sjukdom, identifiering av mekanismer och interagerande risker (SCAPIS yrke)
Annelie Gutke
4 678 000 kronor
Kvinnor i rörelse – en interventionsmodell av bäckenledssmärta för hälsobefrämjande vanor under graviditet som prevention av kronisk smärta hos kvinnor
Karolina Lindén
4 971 000 kronor
Etisk stress hos hälso- och sjukvårdspersonal som arbetar med gravida, födande och nyfödda barn – en delstudie i COPE Staff kohortstudien
Andreas Fors
4 445 000 kronor
PCC@Work – Personcentrerat arbetssätt och hälso- och sjukvårdspersonalens arbetshälsa och arbetsmiljö. En prospektiv longitudinell kohortstudie kombinerat med en grundad teoristudie
Maria Bygdell
4 945 000 kronor
En grundlig, bred och detaljerad registerbaserad analys av patientpopulationen diagnosticerad med postcovid
Axel Wolf
4 914 000 kronor
Hög tid att minska social isolering bland äldre personer: En cirkulär modell för medborgar- och brukarmedverkan på nationell och lokal nivå inom vård och omsorg
Hela listan finns på Fortes webb: https://forte.se/app/uploads/2022/10/projektbidrag-2022-10-13.pdf
AV: ELIN LINDSTRÖM & LOVISA AIMER
