DOKTORAND. Doktorandrådet vill komma i kontakt med fler doktorander. Hur mycket du väljer att engagera dig är upp till dig – det går bra att bara dyka upp och fika eller sitta med i kommittéer och andra organ. En aktuell fråga för rådet är doktorandernas arbetsmiljö.
Doktorandrådet (DoR) medverkar till att säkerställa kvaliteten inom Sahlgrenska akademins forskarutbildning, bland annat i Rådet för utbildning på forskarnivå (FUR), Rådet för forskningsfrågor (FOR) och i Sahlgrenska akademins styrelse.
Avdelningen för samhällsmedicin och folkhälsa, Institutionen för medicin.
GÖR: ordförande för Doktorandrådet
AVHANDLINGSPROJEKT: om eliminering av perfluoroalkylsubstanser (PFAS) i människa, baserat på prover från en grupp människor som långtidsexponerats för PFAS i Ronneby.
HANDLEDARE: Kristina Jakobsson
– Det är viktigt att vi är med och identifierar problem och bidrar till lösningarna. Det är också väldigt roligt att vara engagerad i Doktorandrådet. Det är givande att träffa andra doktorander från andra institutioner och från andra forskargrupper och höra hur deras situation ser ut, säger Axel Andersson, som sedan några månader tillbaka tagit över som ordförande för Doktorandrådet vid Sahlgrenska akademin.
Förutom att rådets ledamöter representerar doktorander i olika organ tar presidiet också emot enskilda frågor från doktorander och ser till att de får stöd om det uppstått svårhanterliga situationer.
Vill bli fler
Totalt är det just nu cirka 40 doktorander som är engagerad i Doktorandrådets arbete på olika sätt. Fler behövs för att driva det kvalitetsutvecklande arbetet på olika nivåer.
På institutionsnivå bedrivs arbetet i doktorandkommittéer. För närvarande finns aktiva doktorandkommittéer vid Institutionen för biomedicin, Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, Institutionen för medicin, och Institutionen för neurovetenskap och fysiologi. Fakultetens minsta institution, odontologi, saknar i nuläget doktorandkommitté, liksom Institutionen för kliniska vetenskaper.
Om du är intresserad av Doktorandrådet kan du mejla dem: dor@saks.gu.se. Rådet har möte någon gång i månaden, och om du är nyfiken går det bra att bara dyka upp. Nästa möte sker måndag 7 november, 15:00-17:00 (lokal 1411, Mecicinaregatan 11).
Att det ser olika ut på olika institutioner är dock inte särskilt förvånande, konstaterar Axel Andersson:
– En doktorand som främst arbetar prekliniskt och en kliniskt verksam samverkansdoktorand har väldigt olika förutsättningar. Vi får små ögonblicksbilder från situationen för olika doktorander inom olika verksamheter, och det skiljer sig mycket.
Olika förutsättningar
De så kallade samverkansdoktoranderna har oftast sin huvudsakliga anställning inom Västra Götalandsregionen. Ett hinder för dem att engagera sig är att de inte är garanterade förlängd doktorandtid för att kompensera för den tid de lägger på förtroendeuppdrag. Alla andra doktorander som deltar i rådets arbete och tar på sig förtroendeuppdrag har rätt till kompensation i form av förlängningsdagar.
Sektionen för farmakologi, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi
GÖR: vice ordförande för Doktorandrådet
AVHANDLINGSPROJEKT: om farmakokinetiken för substansen DMT. Målet är att vägleda dosering i kommande kliniska prövningar för läkemedelskandidaten vid depression och ångest, i samarbete med Imperial College London.
HANDLEDARE: Michael Ashton
– Vi hör att detta är en viktig orsak till att få samverkansdoktorander engagerar sig, och att det skulle underlätta för dem att kunna ta uppdrag för Doktorandrådet om de var garanterade någon typ av kompensation. Den tillämpningen beslutas delvis på institutionen, och därför är det viktigt att vi kan tillsätta fungerande doktorandkommittéer på alla institutioner, säger Emma Eckernäs, vice ordförande för Doktorandrådet.
Hon fortsätter:
– Samverkansdoktorander upplever i högre grad att de inte har tid att engagera sig. Om alla institutioner skulle implementera samma rättigheter för externa doktorander som de interna skulle det jämna ut spelplanen lite, men det finns ju risk att det också finns andra trösklar för samverkansdoktorander.
Under 2021 fokuserade Doktorandrådet mycket på frågan, i FUR och på institutionerna. Först med att införa tydliga riktlinjer för hur samverkansdoktorander ska kompenseras var Institutionen för vårdvetenskap och hälsa:
– På den institutionen finns en kärna av doktorander som gör ett fantastiskt jobb och som arbetat mycket aktivt med frågan. Sedan hänger en sådan förändring förstås på institutionens intresse. Samtidigt är det viktigt att komma ihåg att förutsättningarna mellan institutionerna skiljer sig mycket åt, säger Axel Andersson.
Koll på arbetsmiljön
En återkommande och viktig fråga för Doktorandrådet är arbetsmiljön. En enkätundersökning från 2018 signalerade att det kan finnas psykosociala arbetsrelaterade problem. Den stora arbetsmiljöundersökningen som GU återkommande genomför, ARK, är inte tillräckligt anpassad för att ringa in doktoranders situation. Därför startas ett arbete med att undersöka möjligheten att göra en ny vetenskapligt validerad undersökning av arbetsmiljön bland doktorander på Sahlgrenska akademin:
– För att kunna driva frågor som rör doktoranders arbetsmiljö måste vi först veta hur den ser ut. För universitets del är det naturligtvis också viktigt att veta hur doktorander upplever sin arbetsmiljö, också för att det krävs för att kunna garantera den långsiktiga forskningsproduktionen, säger Emma Eckernäs.
– Kartläggningen av doktorandernas arbetsmiljö kommer sannolikt att ta tid, och Doktorandrådet hoppas kunna genomföra arbetet i nära samarbete med Rådet för forskarutbildningsfrågor (FUR), säger Axel Andersson.
Mer om Doktorandrådet
- Webben (SAKS): https://www.saks.se/sv/utbildningsrad/dor
- Facebook: https://www.facebook.com/PhDStudentCouncil
AV: ELIN LINDSTRÖM
