NY STUDIE. Nivåerna av ångest bland barn under pandemin i Sverige var förhållandevis låg. Bland barn som fick avstå aktiviteter eller som bodde i hushåll med krympande inkomster ökade dock ångestnivån. Det visar en enkätstudie från Göteborgs universitet.
När WHO utlyste pandemiläge den 11 mars 2020 beslutade över 200 länder i världen att stänga ner stora delar av samhället för att stävja smittspridningen. Flera internationella studier har visat att både vuxna och barn farit illa under dessa nedstängningar och att de orsakat både fysiska och mentala påfrestningar. I Sverige hölls skolor och förskolor i stället öppna. Nu har forskare vid Göteborgs universitet undersökt hur det har påverkat barnen som bor här.
Under COVID 19-pandemin var Sverige ett av mycket få länder i världen där man höll skolor och förskolor öppna under hela tidsperioden som smittan ansågs samhällsfarlig. I stället för totala nedstängningar tillämpades rekommendationer om social distansering och god handhygien vilket medförde ett relativt öppet samhälle.
Barn i Sverige mådde relativt bra
Nu visar en studie vid Göteborgs universitet att barn mellan 6 och 14 år generellt haft en låg ångestnivå under pandemin. Detta kan exempelvis jämföras med en tidigare studie på brasilianska barn som fick erfara hårdare restriktioner och där ångestnivån var åtta gånger högre hos de undersökta barnen.
– De flesta barnen i vårt svenska urval upplevde låga nivåer av ångest. Detta står i kontrast till många andra studier. För barnen var det viktigt med den sociala kontakten och bibehålla fysiska aktiviteter och uteaktiviteter för att bevara deras psykiska hälsa, säger Margaretha Jenholt Nolbris, docent i vårdvetenskap och en av författarna till studien.
Enkätstudie
Studien som publiceras i tidskriften Scandinavian Journal of Public Health bygger på enkätsvar från 744 barn i Sverige i åldern 6-14 år och deras vårdnadshavare, i flertalet fall var det mamma till barnet som deltog. Datainsamlingen skedde under juli-november år 2020.
För att klassa ångestnivå användes två etablerade skalor: Children’s Anxiety Questionnaire (CAQ) och Numerical Rating Scale (NRS). Resultaten visar generellt låga nivåer av ångest, vilket forskarna kopplar till det faktum att grundskolorna var igång som vanligt. Forskarna fann att många barn kunde se fördelar med livet under pandemin. Bland annat i form av att det frigjorde mer tid med föräldrarna och att vänskaper fördjupats när man smalnade av sitt umgänge. Barnen framförde också att det var positivt att vistas mer utomhus.
Aktiviteter och inkomster
De barn som helt eller delvis avstod från vanliga sociala aktiviteter eller gruppaktiviteter, ungefär hälften av barnen, hade dock signifikant mer ångest. I gruppen som avstod aktiviteter noterades intensiv ångest hos 4,5 procent, jämfört med 0,5 procent i gruppen som inte avstod aktiviteter.
Barnens ångest kunde också kopplas till hushållets eventuella inkomstförändringar. Barn med vårdnadshavare vars inkomster sjönk kopplat till pandemin drabbades i högre utsträckning av ångest. Intensiv ångest noterades hos 6,6 procent av barnen vid sänkta inkomster, mot 1,9 procent i hushåll utan inkomstförändringar. Klassningarna gjordes enligt CAQ-skalan.
Utöver detta uttrycktes en rädsla för själva sjukdomen, både hur det kunde drabba dem själva och anhöriga. Att COVID 19 kunde vara allvarligt och att pandemin kunde pågå en lång tid var orosmoment för många barn. De vittnade också om saknad och sorg över att behöva avstå från att träffa äldre och sköra släktingar. – Detta visar att vi behöver ha en barnanpassad information med bilder för de yngre barnen, för att de skall förstå och inte bli rädda i onödan menar Margaretha Jenholt Nolbris.
Normalt liv en fördel
Även om barnen begränsades av pandemin så rapporterade de alltså positiva aspekter. Att hålla livet så normalt som möjligt kan därmed vara en viktig faktor för att förhindra högre ångest- och depressionsnivåer hos barn under en pandemi menar forskarna. Länk till artikeln https://journals.sagepub.com/doi/10.1177/14034948221108250
AV: LOVISA AIMER