NOBEL 2022. Väldigt glad – och aningen paff. Där har ni Kerstin Johannesson, professor i marin ekologi på Göteborgs universitet, efter nyheten om att Svante Pääbo får Nobelpriset i fysiologi eller medicin. Ett välförtjänt pris, tycker även andra forskare på Göteborgs universitet.
Kerstin Johannesson framhåller att nobelpristagaren Svante Pääbo varit en pionjär när det gäller att ta fram tekniker för hur gammalt dna kan plockas fram ur skelettdelar och fortfarande avläsas flera 10 000-tals år efter det att individen dött.
− Som evolutionsbiolog blir man både väldigt glad och överraskad att priset går till vårt forskningsområde som kanske kan anses lite perifert i relation till fysiologi och medicin, säger Kerstin Johannesson.
− Samtidigt har ju Svante Pääbos forskning så tydligt visat vad vi kan lära oss av att förstå vår biologiska historia, fortsätter hon. I Pääbos fall, människans historia och biologiska arv, men samma sak gäller förstås alla andra arter också.
Ett genflöde till modern tid
SVANTE PÄÄBO
Svante Pääbo föddes 1955 i Stockholm, doktorerade 1986 vid Uppsala universitet, var postdoktor vid Zürich universitet och senare University of California, Berkeley. Han blev professor vid Münchens universitet 1990. 1999 grundade han Max Planckinstitutet för evolutionär antropologi, Leipzig, där han är fortsatt aktiv. Sedan 2020 är han även adjungerad professor vid Okinawa Institute of Science and Technology, Japan.
Källa: Karolinska Institutet
foto: Duncan Hull / Wikipedia Commons
Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2022 tilldelas Svante Pääbo för hans forskning om arvsmassan hos utdöda homininer, ofta definierat som människan och hennes förfäder men inte övriga apor, samt hans upptäckter om människans evolution.
Nobelförsamlingen vid Karolinska Institutet motiverar sitt val med att Svante Pääbo genom sin forskning gjort vad ingen trodde var möjligt: en kartläggning av arvsmassan från neandertalare, en utdöd släkting till nu levande människor.
Pääbo upptäckte även en tidigare okänd hominin, Denisova, och att det uppstått korsningar mellan neandertalare och homo sapiens efter migrationen ut ur Afrika för 70 000 år sedan. Han har också visat hur genflödet från neandertalarna lämnar spår hos nu levande människor utanför Afrika och att detta har fysiologisk betydelse, bland annat för människors försvar mot infektioner.
Pääbo pionjär på dna-teknik
Svante Pääbos upptäckter skär genom många olika forskningsområden. Kristian Kristiansen är professor i arkeologi vid Göteborgs universitet, och tycker priset är välförtjänt.
− Hans kartläggning av neandertalarnas dna är en fundamental upptäckt som avslöjar vilka relationer det finns mellan neandertalarna och oss moderna människor. Upptäckten har också haft betydelse för att ta reda på vilka egenskaper den moderna människan fick med sig från neandertalarna för att klara sig igenom istiden, säger han.
Kerstin Johannesson har marina organismer som utgångspunkt för sin forskning om biologiska mekanismer som leder till ökad biologisk mångfald och nya arter. Hon är evolutionsbiolog, professor i marin ekologi vid Göteborgs universitet och föreståndare för Tjärnö marina laboratorium.
− Pääbo har varit en pionjär när det gäller att ta fram tekniker för hur gammalt dna kan plockas fram ur skelettdelar och fortfarande avläsas flera 10 000-tals år efter det att individen dött. I dag används samma teknik för att studera utdöda både djur och växter och hjälper oss förstå hur olika livsformer utvecklats, säger hon.
AV: MARGARETA GUSTAFSSON KUBISTA
