KONFERENS. Förra veckan avslutades EDAR6 (6th International Conference on the Environmental Dimension of Antibiotic Resistance) vid Wallenbergs konferenscentrum. Mötet varade i sex dagar och hade 325 deltagare från 41 länder. På grund av osäkerheter kring covid-situationen arrangerades mötet som en hybridkonferens, vilket föll ut väl.
Joakim Larsson, föreståndare för Centrum för Antibiotikaresistens vid GU, tillika konferensgeneral pustar ut:
– Det har varit en lång resa som startades för mer än tre år sedan, och på grund av pandemin har vi fått skjuta på mötet två gånger. Men när konferensen nu äntligen kom till stånd, utan varken lokala covid-nedstängningar eller flygstrejker, så känns det riktigt bra.
CARe stod som värd för mötet, Meetx hade rollen som professionell mötesarrangör, och de i sin tur tog hjälp av företagen Nöjesvärdarna och Trippus. Mötesservice vid GU ansvarade för lokaler och måltider. Hybridformatet gjorde det möjligt för online-deltagare att hålla föredrag, ställa frågor och interagera kring digitala posters, vilket utnyttjades av omkring 75 deltagare, inte minst från Kina där en ganska lång karantän fortfarande krävs efter utlandsresa.
– Jag har fått många positiva kommentarer om hur smidigt allt fungerade, inte minst den tekniska plattformen, berättar Joakim. Även om det kostar en del extra med hybridmöten så tror jag många blev inspirerade av formatet, säger Joakim Larsson.
Miljöns roll för antibiotikaresistens
Över en miljon människor per år dör som en direkt orsak av antibiotikaresistens. Samtidigt har inte en enda ny klass av antibiotika som är verksam mot så kallade gramnegativa bakterier nått marknaden på flera årtionden.
– Misslyckandena med att ta fram nya antibiotika gör arbetet med att förhindra uppkomst och spridning av resistens än viktigare, säger Joakim Larsson och fortsätter:
– Miljön utgör en enorm källa för resistensgener som en efter en lyckas förflytta sig från ofarliga miljöbakterier till bakterier som orsakar sjukdom. Dessutom utgör miljön en spridningsväg för många resistenta bakterier, förklarar han. Att förstå miljöns roll i både evolution och spridning av resistens är därför en nyckel till att ta fram långsiktiga, effektiva åtgärder mot denna globala samhällsutmaning.
Bidrar till internationell forskningsagenda
Riktade forskningssatsningar kring antibiotikaresistens koordineras av Joint Programming Initiative on Antimicrobial Resistance (JPIAMR) som idag består av finansiärer från 29 medlemsländer, framför allt från Europa. Vid EDAR6 anordnades en workshop med stöd av Vetenskapsrådet för att ge direkt input på det utkast till ny forskningsagenda för det kommande decenniet som just tagits fram. Joakim Larsson är ledamot av JPIAMRs vetenskapliga råd och var initiativtagare också till workshopen:
– Jag såg EDAR6 som en unik möjlighet att engagera världens främsta forskare i fältet i att identifiera kritiska kunskapsluckor som behöver stängas och som rör just miljöaspekterna kring resistens, berättar Joakim.
- Konferensens hemsida: https://www.gu.se/en/care/edar6-gothenburg-2022
- Joakim Larssons hemsida: https://www.gu.se/en/biomedicine/about-us/department-of-infectious-diseases/joakim-larsson-group
- Rekommenderad läsning: Larsson DGJ, Flach C-F. (2022). Antibiotic resistance in the environment. Nature Reviews Microbiology. https://doi.org/10.1038/s41579-021-00649-x
- Read-only link: https://rdcu.be/cAQBC.
Skriv en kommentar