PRIS. Hallå där Mikael Landén, professor och överläkare som tilldelas SSMF:s Jubileumspris för sina värdefulla forskningsresultat inom bipolär sjukdom.
Vad är målet med din forskning?
– Det övergripande målet är att förstå mer om bipolär sjukdom för att kunna göra livet bättre för dem som är drabbade. Detta försöker vi göra från många perspektiv. Till exempel: vad beror bipolär sjukdom på, i genetisk mening? Att veta det kan hjälpa oss att ta fram bättre läkemedel. Men forskningen handlar också om hur patienterna drabbas av sin sjukdom; vad är det som är mest handikappande och påverkar livskvaliteten? Jag vill kalla det vi gör för klinisk forskning; vi har förstått att den här diagnosen skapar problem och lidande och försöker på olika sätt att öka kunskapen för att kunna minska de problemen.
Varför tilldelas du priset, tror du?
– Det svarar nog SSMF bättre på, men jag är glad att de väljer att uppmärksamma det lagarbete vi sysslar med i forskargruppen. Den består av människor från flera olika specialiteter som är vetenskapliga fält i sig själva: hjärnavbildning, genetik, psykologi, epidemiologi och så vidare. Det gör att vi har kunnat samlas kring en sjukdom, och besvara olika frågor genom olika metoder. Det här utmärker oss som grupp, det breda, tvärdisciplinära anslaget.
Priset går till dig personligen, men du pratar mycket om er som forskargrupp. Har ni firat tillsammans än?
– Nej, vi har faktiskt inte firat än. Det blev ju officiellt först i förra veckan. Men det är klart att vi ska fira. Jag blev såklart mycket glad och tycker att priset är ett erkännande för den här typen av forskning, som dessutom är väldigt långsiktig. En av studierna startade 2005, vi avslutade nyligen en 14-årsuppföljning av patienterna som var med då. En del av de genetiska studierna har pågått under tio år, för att vi behövde samla in tusentals patienter. Det är en utmaning att vara så långsiktig, inte minst eftersom man oftast bara får anslag för två, tre, möjligen fyra år. Men att sådan klinisk forskning uppmärksammas och belönas tycker jag är fint, och kanske inspirerande för andra som vill starta projekt som löper över flera decennier.
Prissumman är fem miljoner kronor som ska gå till forskning. Vad tänker du göra?
– Planen är att anställa en doktorand och en postdoc. Vi har varit duktiga på att samla in data i kliniska studier, vi behöver egentligen inte fler patienter i våra studier just nu, utan vi behöver människor som sitter fokuserat och sammanställer resultaten. Det finns mycket mer att hämta i de studier vi redan gjort.
Vilken är den viktigaste frågan du vill besvara i din forskning?
– Det finns effektiva behandlingar, men det är aldrig så att en behandling hjälper för alla. Tvärtom får en del svåra biverkningar. Och eftersom bipolär sjukdom ofta innebär en mångårig eller livslång behandling, så vill vi ta reda på vilka som egentligen drar nytta av behandlingen på lång sikt, och vilka som riskerar att ta skada av det. Jag tror på att subgruppera bipolär sjukdom och skräddarsy behandlingen mer än vad som är möjligt i dag. Det enklaste vore att ha ett genetiskt test som visar vem som har störst chans att svara på ett visst läkemedel, men man kan också tänka sig att det finns grupper som behöver psykologisk tilläggsterapi eller helt andra åtgärder. Vi behöver individualisera behandlingen mer än vi gör i dag.
Mikael Landén
- Gör: Professor i klinisk psykiatri vid Göteborgs universitet. Överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
- Aktuell: Tilldelas Svenska sällskapet för medicinsk forsknings Jubileumspris 2022, och får den 21 oktober ta emot jubileumsprismedaljen av Drottning Silvia.
- Om priset: SSMF:s Jubileumspris delas ut till en forskare som börjat sin karriär med stöd från SSMF och som nått stora framgångar inom vetenskapen. Priset är på fem miljoner kronor, ett ramanslag avsatt för forskning.
- Motiveringen: ”Professor Mikael Landén prisas för sina värdefulla resultat inom psykiatriforskningen och sitt tvärvetenskapliga och visionära arbetssätt. Hans genetiska och molekylära kartläggning av patienter med bipolär sjukdom är den största i världen. Utifrån den har han identifierat biomarkörer som kan göra det möjligt att förutse risk för självmord och kunna erbjuda förebyggande behandling.”
AV:MAJA LARSSON / SAHLGRENSKALIV
