FORSKARUTBILDNING. Oredlighet i forskning, tvivelaktiga tidskrifter och plagiat. Årets forskarutbildningsdag fokuserade på aspekter inom forskningsetik som är viktiga för doktorander och deras handledare att ha koll på.
Khalil Helou, som tillsammans med Thomas Carlsson är akademigemensamma studierektorer för forskarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, inledde med att nämna några aktuella förändringar som är viktiga för doktorander och handledare vid fakulteten att känna till. Licentiatuppsatsen har nyligen gjorts om så att den nu mer liknar en mindre version av en doktorsavhandling. Det tidigare fasta betygskollegiet vid fakulteten har upphört, vilket innebär en större frihet och ökad möjlighet för handledaren i tillsättningen av betygsnämnder för disputation. När det är dags att boka disputation sker detta numera i ett digitalt bokningssystem.
Tre föreläsningar om forskningsetik stod på programmet under forskarutbildningsdagen. Här kan du ladda hem de tre presntationerna i PDF-format (Sharefile).
Etik på plats vid projektstart
Björn Rydevik, senior professor i ortopedisk kirurgi och ordförande för Rådet för forskningsetik (FER), inledde med en presentation om hur man som forskare ska tänka när det gäller god forskningssed och oredlighet i forskning, med fokus på klinisk forskning. Han gav också en snabbgenomgång av etikprövningslagen.
– Etikprövning kan inte göras i efterhand, utan måste alltid vara klart före projektstart. Etikprövningen regleras i lag. Det rör sig alltså inte om några riktlinjer som man välja att följa eller inte följa, sade Björn Rydevik, som också konstaterade att lagstiftaren ser allvarligt på förseelser som innebär brott mot etikprövningslagen.
Skärpt etikprövningslagstiftning
För humanforskning som omfattas av etikprövningslagen krävs i princip alltid etiskt godkännande från Etikprövningsmyndigheten. Sådant godkännande kan behöva kompletteras med godkännande från Läkemedelsverket om studien är en prövning av nya material, t.ex. olika former av implantat i benvävnad, kärl- och hjärtklaffproteser m.m. Under 2021 trädde även en ny ”Medical Device Regulation” i kraft inom EU. När det gäller studier som omfattar djurförsök ansöker forskare om etiskt godkännande via Jordbruksverkets hemsida, med handläggning av Göteborgs djurförsöksetiska nämnd.
Etikprövningslagen har på senare år skärpts på flera sätt. Från tidigare sex månader har maxstraffet för brott mot etikprövningslagen höjts till två år, och preskriptionstiden har förlängts till fem år, från tidigare två.
Omfattande information i Medarbetarportalen
Rådet för forskningsetik har lanserat en omfattande webbsida med information om forskningsetik, som ligger öppen för alla att använda under Sahlgrenska akademins sidor på Medarbetarportalen. Hemsidan finns både på svenska och engelska, där informationen på engelska är en spegling av det svenska innehållet.
– Hemsidan har också en utmärkt funktion där det går att lyssna på innehållet. Den kan alltså bli ditt sällskap i lurarna så att du kan lyssna medan du är ute går, tipsade Björn Rydevik.
Svarar på specifika etikfrågor
Sedan en tid tillbaka har Rådet för forskningsetik också en rådgivningsfunktion, som ger möjlighet för forskare och forskarstuderande som är knutna till Sahlgrenska akademin på något sätt, att ställa forskningsetiska frågor till en e-brevlåda. Du mejlar din fråga till research.ethics@sahlgrenska.gu.se, varpå du får ett autosvar som bekräftar att din fråga tagits emot. Efter att frågan analyserats och beretts inom Rådet för forskningsetik och Avdelningen för forskningsstöd får du svar med råd och rekommendationer. Notera att sådant svar inte på något sätt kan ersätta prövning av Etikprövningsmyndigheten.
Björn Rydevik tipsade också om en rad andra länkar och resurser som kan vara hjälpsamma för forskare, bland annat CODEX vid Uppsala universitet, Gothia Forum och Vetenskapsrådets skrift ”God forskningssed”.
Vetenskaplig oredlighet
Från och med 2020 regleras frågor om oredlighet i forskning av en ny lag – Lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (SFS 2019:504). I lagen definieras oredlighet i forskning som ”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”. Samma år inrättades också en särskild nationell nämnd som utreder misstänkt oredlighet, Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Nämndens utredningar omfattar oredlighet i forskning enligt lagens definition (misstänkt fabricering, förfalskning eller plagiering), medan andra allvarliga avvikelser från god forskningssed hanteras av respektive lärosäte.
Prata kontinuerligt om forskningsetik
Björn Rydevik uppmanade alla att hålla sig uppdaterade när det gäller etik vid forskning och god forskningssed, inklusive lagar och regler för etikprövning.
– Alla kan medverka till att etiska principer inom forskningen respekteras. Prata om det inom gruppen. Avsätt gärna tid på APT för att diskutera etiska aspekter av forskningen. Att upprätthålla etiska principer inom forskningen är ungefär som att upprätthålla effekten av fysisk träning – man behöver en kontinuerlig process, sade Björn Rydevik.
För mer information om oredlighet i forskning tipsade han om Kjell Asplunds bok ”Fuskarna – om Macchiarinis och andras svek mot vetenskapen” som utkom 2021.
Publiceringsetik och rovdjurstidskrifter
Presentationen som gavs av Eva Hessman och Linda Hammarbäck, båda bibliotekarier vid Biomedicinska biblioteket, handlade om hur forskare ska tänka och agera för att navigera i publiceringslandskapet. De inledde med att konstatera att begreppet ’rovdjurstidskrifter’, eller på engelska ’predatory journals’, egentligen är missvisande, eftersom det ger intryck att de forskare som samverkar med dessa tidskrifter är oskyldiga offer. I själva verket är det forskares ansvar att kontrollera de tidskrifter och konferenser de väljer att publicera i eller på annat sätt interagera med.
Trycket på forskare att publicera sig (’publish or perish’), i kombination med tidskrifternas möjligheten att tjäna pengar på APC (Article Processing Charges) har lett till etableringen av en stor mängd mindre seriösa tidskrifter. Dessa tidskrifter lämnar oriktiga uppgifter om exempelvis indexering, impactfactor, alternativa metrics, peer review och editorial board. Deras beteende är ofta aggressivt; de spammar ut inbjudningar via e-mail. Det på en glidande skala; tidskrifter kan vara allt från medvetet bedrägliga till att ”bara” hålla låg kvalitet. Och eftersom det publiceras mest artiklar inom medicineoch hälsa är det också inom dessa vetenskapsområden som de största problemen finns. En uppskattning från analysföretaget Cabells visar att det nu finns minst 15 000 rovdjurstidskrifter i världen, och att fyra procent av alla citeringar går till artiklar i dessa tidskrifter.
Som forskare ska du undvika all interaktion med tvivelaktiga förlag: ”Do not submit, Do not peer review, Do not read, Do not reference”.
Kontrollera tidskriften
Hur ska då forskare göra för att undvika publicera sig i detta tvivelaktiga tidskrifter? En snabb sammanfattning av bibliotekariernas råd:
- Prata med dina kollegor
- Kolla om tidskriften är indexerad i PubMed, Scopus, Cinahl och PsycINFO
- Kolla på UB:s webb. Under ’Publicera’ kan du kontrollera om tidskriften tillhör något av de förlag som universitetsbiblioteket har avtal med, som ger rabatt eller helt täcker kostanden för APC. https://www.ub.gu.se/sv/publicera
- Googla. Har konferensen hållits tidigare? Snackas det om tidskriften?
- Fråga en bibliotekarie genom att mejla forskarservice@ub.gu.se
I presentationen kan du se fler tips om hur du på ett strukturerat sätt kan kontrollera den tidskrift du är på väg att publicera ditt manuskript i.
Forskningsetik och plagiat
Khalil Helou avslutade dagens program med en föreläsning om plagiat, som innebär att man presenterar någon annans arbete som sitt eget. Även självplagiat, där forskare kopierar formuleringar från sina egna, tidigare publicerade verk, kan ställa till stora problem.
Plagiat är ett ökande problem inom akademin och i vetenskapliga tidskrifter, och nu använder nästan alla tidskrifter olika verktyg för att detektera om ett inlämnat manuskript har innehåll som redan publicerats. Vissa tidskrifter kräver att den andel av texten i ett manuskript som matchas med tidigare publicerat text ska ligga under 20 procent. Det finns exempel på doktorander som submittat opublicerade manuskript som ingick i avhandlingen efter att de disputerat, och fick problem eftersom delar av det opublicerade manuskriptet matchades mot den publicerade avhandlingens ram i Gupea.
– Vi har sett fall där manuskript blivit ifrågasatta eller stoppade från publicering för att diagram eller formuleringar visats vara identiska till texter i avhandlingen som har e-publicerats i Gupea, sade Khalil Helou.
Ofta skriver författare över rättigheterna till förlaget, vilket innebär att du måste be om lov att använda exempelvis dina egna figurer i en ny publicering.
– Om du publicerar data, figurer eller annat innehåll som du redan spridit i tidskrift eller annat sätt så behöver du tydligt beskriva den tidigare spridningen för både redaktörer och läsare, sade Khalil Helou.
Det finns många olika typer av plagiat, längs en långa skala med olika grad av allvar. I presentationen nedan hittar du beskrivning av de tio mest vanliga typerna av plagiat.
Plagiatgranskning av avhandlingar
Sedan drygt två år tillbaka genomförs en plagiatgranskning för alla avhandlingar, vilket är till hjälp för doktoranderna och har ökat kvaliteten på avhandlingarnas ramar.
Plagiatgranskningen innebär att verktyget iThenticate analyserar ramen i två steg. Det första steget är frivilligt. (länk https://sahlgrenskaacademy.wufoo.com/forms/ithenticate/) Då kontrolleras avhandlingen med iThenticate tre veckor innan den ska lämnas på tryck, vilket ger doktoranden och handledaren möjlighet att skriva om matchningar i texten som markeras som plagiat. Innan avhandlingen får e-spikas genomfrös en andra, obligatorisk kontroll med iThenticate. Doktoranden måste kunna visa upp ett bekräftelsemejl på att avhandlingen genomgått denna granskning för att kunna e-spika.
Tänk på att ladda upp avhandlingen utan citeringslistan, annars blir kostnaden för plagiatgranskningen onödigt hög.
Verktyget iThenticate producerar en ’similarity report’ som markerar alla ställen där formuleringar är identiska med tidigare publicerat material på webben. Rapporten måste sedan analyseras för att avgöra i vilken utsträckning texten i kappan/ramen speglar doktorandens bidrag till ny forskning.
– Man måste göra en bedömning i varje enskilt fall. Doktoranden och handledaren gör en egen bedömning av vilka delar av texten som behöver ändras. Kom också ihåg att be berörda tidskrifter om lov att använda texter, diagram och tabeller om det behövs, sade Khalil Helou.
- Lyssna gärna på podcasten om plagiatgranskning (tillgänglig på svenska).
- Här kan du ladda hem dagens tre presntationer i PDF-format (Sharefile).
AV: ELIN LINDSTRÖM
