Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Rapport från årets forskarutbildningsdag om forskningsetik

19 september, 2022

FORSKARUTBILDNING. Oredlighet i forskning, tvivelaktiga tidskrifter och plagiat. Årets forskarutbildningsdag fokuserade på aspekter inom forskningsetik som är viktiga för doktorander och deras handledare att ha koll på.

Khalil Helou

Khalil Helou, som tillsammans med Thomas Carlsson är akademigemensamma studierektorer för forskarutbildningen vid Sahlgrenska akademin, inledde med att nämna några aktuella förändringar som är viktiga för doktorander och handledare vid fakulteten att känna till. Licentiatuppsatsen har nyligen gjorts om så att den nu mer liknar en mindre version av en doktorsavhandling. Det tidigare fasta betygskollegiet vid fakulteten har upphört, vilket innebär en större frihet och ökad möjlighet för handledaren i tillsättningen av betygsnämnder för disputation. När det är dags att boka disputation sker detta numera i ett digitalt bokningssystem.

Tre föreläsningar om forskningsetik stod på programmet under forskarutbildningsdagen. Här kan du ladda hem de tre presntationerna i PDF-format (Sharefile).

Etik på plats vid projektstart

Björn Rydevik, senior professor i ortopedisk kirurgi och ordförande för Rådet för forskningsetik (FER), inledde med en presentation om hur man som forskare ska tänka när det gäller god forskningssed och oredlighet i forskning, med fokus på klinisk forskning. Han gav också en snabbgenomgång av etikprövningslagen.

– Etikprövning kan inte göras i efterhand, utan måste alltid vara klart före projektstart. Etikprövningen regleras i lag. Det rör sig alltså inte om några riktlinjer som man välja att följa eller inte följa, sade Björn Rydevik, som också konstaterade att lagstiftaren ser allvarligt på förseelser som innebär brott mot etikprövningslagen.

Skärpt etikprövningslagstiftning

Björn Rydevik

För humanforskning som omfattas av etikprövningslagen krävs i princip alltid etiskt godkännande från Etikprövningsmyndigheten. Sådant godkännande kan behöva kompletteras med godkännande från Läkemedelsverket om studien är en prövning av nya material, t.ex. olika former av implantat i benvävnad, kärl- och hjärtklaffproteser m.m. Under 2021 trädde även en ny ”Medical Device Regulation” i kraft inom EU. När det gäller studier som omfattar djurförsök ansöker forskare om etiskt godkännande via Jordbruksverkets hemsida, med handläggning av Göteborgs djurförsöksetiska nämnd.

Etikprövningslagen har på senare år skärpts på flera sätt. Från tidigare sex månader har maxstraffet för brott mot etikprövningslagen höjts till två år, och preskriptionstiden har förlängts till fem år, från tidigare två.

Omfattande information i Medarbetarportalen

Rådet för forskningsetik har lanserat en omfattande webbsida med information om forskningsetik, som ligger öppen för alla att använda under Sahlgrenska akademins sidor på Medarbetarportalen. Hemsidan finns både på svenska och engelska, där informationen på engelska är en spegling av det svenska innehållet.

– Hemsidan har också en utmärkt funktion där det går att lyssna på innehållet. Den kan alltså bli ditt sällskap i lurarna så att du kan lyssna medan du är ute går, tipsade Björn Rydevik.

Svarar på specifika etikfrågor

Sedan en tid tillbaka har Rådet för forskningsetik också en rådgivningsfunktion, som ger möjlighet för forskare och forskarstuderande som är knutna till Sahlgrenska akademin på något sätt, att ställa forskningsetiska frågor till en e-brevlåda. Du mejlar din fråga till research.ethics@sahlgrenska.gu.se, varpå du får ett autosvar som bekräftar att din fråga tagits emot. Efter att frågan analyserats och beretts inom Rådet för forskningsetik och Avdelningen för forskningsstöd får du svar med råd och rekommendationer. Notera att sådant svar inte på något sätt kan ersätta prövning av Etikprövningsmyndigheten.

Björn Rydevik tipsade också om en rad andra länkar och resurser som kan vara hjälpsamma för forskare, bland annat CODEX vid Uppsala universitet, Gothia Forum och Vetenskapsrådets skrift ”God forskningssed”.

Vetenskaplig oredlighet

Från och med 2020 regleras frågor om oredlighet i forskning av en ny lag – Lag om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning (SFS 2019:504). I lagen definieras oredlighet i forskning som ”en allvarlig avvikelse från god forskningssed i form av fabricering, förfalskning eller plagiering som begås med uppsåt eller av grov oaktsamhet vid planering, genomförande eller rapportering av forskning”. Samma år inrättades också en särskild nationell nämnd som utreder misstänkt oredlighet, Nämnden för prövning av oredlighet i forskning. Nämndens utredningar omfattar oredlighet i forskning enligt lagens definition (misstänkt fabricering, förfalskning eller plagiering), medan andra allvarliga avvikelser från god forskningssed hanteras av respektive lärosäte.

Prata kontinuerligt om forskningsetik

Björn Rydevik uppmanade alla att hålla sig uppdaterade när det gäller etik vid forskning och god forskningssed, inklusive lagar och regler för etikprövning.

– Alla kan medverka till att etiska principer inom forskningen respekteras. Prata om det inom gruppen. Avsätt gärna tid på APT för att diskutera etiska aspekter av forskningen. Att upprätthålla etiska principer inom forskningen är ungefär som att upprätthålla effekten av fysisk träning – man behöver en kontinuerlig process, sade Björn Rydevik.

För mer information om oredlighet i forskning tipsade han om Kjell Asplunds bok ”Fuskarna – om Macchiarinis och andras svek mot vetenskapen” som utkom 2021.

Publiceringsetik och rovdjurstidskrifter

Eva Hessman

Presentationen som gavs av Eva Hessman och Linda Hammarbäck, båda bibliotekarier vid Biomedicinska biblioteket, handlade om hur forskare ska tänka och agera för att navigera i publiceringslandskapet. De inledde med att konstatera att begreppet ’rovdjurstidskrifter’, eller på engelska ’predatory journals’, egentligen är missvisande, eftersom det ger intryck att de forskare som samverkar med dessa tidskrifter är oskyldiga offer. I själva verket är det forskares ansvar att kontrollera de tidskrifter och konferenser de väljer att publicera i eller på annat sätt interagera med.

Trycket på forskare att publicera sig (’publish or perish’), i kombination med tidskrifternas möjligheten att tjäna pengar på APC (Article Processing Charges) har lett till etableringen av en stor mängd mindre seriösa tidskrifter. Dessa tidskrifter lämnar oriktiga uppgifter om exempelvis indexering, impactfactor, alternativa metrics, peer review och editorial board. Deras beteende är ofta aggressivt; de spammar ut inbjudningar via e-mail. Det på en glidande skala; tidskrifter kan vara allt från medvetet bedrägliga till att ”bara” hålla låg kvalitet. Och eftersom det publiceras mest artiklar inom medicineoch hälsa är det också inom dessa vetenskapsområden som de största problemen finns. En uppskattning från analysföretaget Cabells visar att det nu finns minst 15 000 rovdjurstidskrifter i världen, och att fyra procent av alla citeringar går till artiklar i dessa tidskrifter.

Som forskare ska du undvika all interaktion med tvivelaktiga förlag: ”Do not submit, Do not peer review, Do not read, Do not reference”.

Kontrollera tidskriften

Linda Hammarbäck

Hur ska då forskare göra för att undvika publicera sig i detta tvivelaktiga tidskrifter? En snabb sammanfattning av bibliotekariernas råd:

  • Prata med dina kollegor
  • Kolla om tidskriften är indexerad i PubMed, Scopus, Cinahl och PsycINFO
  • Kolla på UB:s webb. Under ’Publicera’ kan du kontrollera om tidskriften tillhör något av de förlag som universitetsbiblioteket har avtal med, som ger rabatt eller helt täcker kostanden för APC. https://www.ub.gu.se/sv/publicera
  • Googla. Har konferensen hållits tidigare? Snackas det om tidskriften?
  • Fråga en bibliotekarie genom att mejla forskarservice@ub.gu.se

I presentationen kan du se fler tips om hur du på ett strukturerat sätt kan kontrollera den tidskrift du är på väg att publicera ditt manuskript i.

Tips! Den 28 september handlar seminarieserien 20 minuter för forskare om hur du kan undvika rovdjurstidskrifter.

Forskningsetik och plagiat

Khalil Helou är en av Sahlgrenska akademins två akademigemensamma studierektorer för forskarutbildning.

Khalil Helou avslutade dagens program med en föreläsning om plagiat, som innebär att man presenterar någon annans arbete som sitt eget. Även självplagiat, där forskare kopierar formuleringar från sina egna, tidigare publicerade verk, kan ställa till stora problem.

Plagiat är ett ökande problem inom akademin och i vetenskapliga tidskrifter, och nu använder nästan alla tidskrifter olika verktyg för att detektera om ett inlämnat manuskript har innehåll som redan publicerats. Vissa tidskrifter kräver att den andel av texten i ett manuskript som matchas med tidigare publicerat text ska ligga under 20 procent. Det finns exempel på doktorander som submittat opublicerade manuskript som ingick i avhandlingen efter att de disputerat, och fick problem eftersom delar av det opublicerade manuskriptet matchades mot den publicerade  avhandlingens ram i Gupea.

– Vi har sett fall där manuskript blivit ifrågasatta eller stoppade från publicering för att diagram eller formuleringar visats vara identiska till texter i avhandlingen som har e-publicerats i Gupea, sade Khalil Helou.

Ofta skriver författare över rättigheterna till förlaget, vilket innebär att du måste be om lov att använda exempelvis dina egna figurer i en ny publicering.

– Om du publicerar data, figurer eller annat innehåll som du redan spridit i tidskrift eller annat sätt så behöver du tydligt beskriva den tidigare spridningen för både redaktörer och läsare, sade Khalil Helou.

Det finns många olika typer av plagiat, längs en långa skala med olika grad av allvar. I presentationen nedan hittar du beskrivning av de tio mest vanliga typerna av plagiat.

Plagiatgranskning av avhandlingar

Sedan drygt två år tillbaka genomförs en plagiatgranskning för alla avhandlingar, vilket är till hjälp för doktoranderna och har ökat kvaliteten på avhandlingarnas ramar.

Plagiatgranskningen innebär att verktyget iThenticate analyserar ramen i två steg. Det första steget är frivilligt. (länk https://sahlgrenskaacademy.wufoo.com/forms/ithenticate/) Då kontrolleras avhandlingen med iThenticate tre veckor innan den ska lämnas på tryck, vilket ger doktoranden och handledaren möjlighet att skriva om matchningar i texten som markeras som plagiat. Innan avhandlingen får e-spikas genomfrös en andra, obligatorisk kontroll med iThenticate. Doktoranden måste kunna visa upp ett bekräftelsemejl på att avhandlingen genomgått denna granskning för att kunna e-spika.

Tänk på att ladda upp avhandlingen utan citeringslistan, annars blir kostnaden för plagiatgranskningen onödigt hög.

Verktyget iThenticate producerar en ’similarity report’ som markerar alla ställen där formuleringar är identiska med tidigare publicerat material på webben. Rapporten måste sedan analyseras för att avgöra i vilken utsträckning texten i kappan/ramen speglar doktorandens bidrag till ny forskning.

– Man måste göra en bedömning i varje enskilt fall. Doktoranden och handledaren gör en egen bedömning av vilka delar av texten som behöver ändras. Kom också ihåg att be berörda tidskrifter om lov att använda texter, diagram och tabeller om det behövs, sade Khalil Helou.

  • Lyssna gärna på podcasten om plagiatgranskning (tillgänglig på svenska).
  • Här kan du ladda hem dagens tre presntationer i PDF-format (Sharefile).

AV: ELIN LINDSTRÖM

 

 

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: doktorand, forskarutbildning, forskningsetik, handledare, Rådet för forskningsetik (FER), Rådet för utbildning på forskarnivå (FUR)

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Exjobbs- och kandidatarbetesmässa inom hälsa och teknik

Handledare registrerar projekt senast 4 oktober, via den här länken.

Pekka Katajisto: Role of the stem cell niche in aging

NOTE DAY AND TIME: on a Friday, 14:00H.

Hybrid meeting – in Lecture Hall Arvid Carlsson or online via Zoom.

  • Hybrid webinar 14:00-15:00, Monday September 22nd.
  • Link to Zoom webinar.
  • Sahlgrenska Academy Science Seminars – see full program in the Staff Portal.

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED SEPTEMBER 20]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela höstens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Fler nyheter

Utbildningsadministratör – och extremcyklist

21 september, 2023

LIVSSTIL. Hettan i Mojaveöknen blev nästan slutet för hans solo-resa på cykel från Los Angeles till New York i somras. USA-resan är bara det senas … [Read More...]

Till minne av Hanns-Ulrich Marschall

21 september, 2023

Han hade en unik förmåga att skapa möten med människor och samarbeten med andra forskare. Hanns-Ulrich Marschall föddes 1954 in Ibbenbüren, Tyskl … [Read More...]

Lägre risk för blodcancer efter fetmakirurgi

20 september, 2023

NY STUDIE. Kirurgi mot fetma är förknippat med en 40-procentigt lägre risk för blodcancer. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Den tydl … [Read More...]

Fetma drabbar extra hårt vid bipolär sjukdom

20 september, 2023

NY STUDIE. Fetmaepidemin slår extra hårt mot personer med bipolär sjukdom. Det visar en studie vid Göteborgs universitet. Resultaten tyder på att … [Read More...]

Malin Broberg installerad som rektor

19 september, 2023

REKTOR. Fredag 15 september installerades Malin Broberg som Göteborgs universitets tjugonde rektor. – Det är ingen slump att jag står här idag. D … [Read More...]

Ny kanslichef på fakulteten: Annelie Tobin

18 september, 2023

LEDNINGSUPPDRAG. Med tjugo års erfarenhet inom framför allt utbildning och internationalisering på Sahlgrenska akademin har nu Annelie Tobin ta … [Read More...]

Pandemin en tuff tid även på apoteken

15 september, 2023

NY STUDIE. Kunder som dök upp fast de var sjuka, som inte accepterade restriktionerna, och många nya arbetsuppgifter för personalen. Det är fak … [Read More...]

Axel Wolf är ny föreståndare för Centrum för personcentrerad vård

14 september, 2023

UPPDRAG. Axel Wolf, professor vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa, har nu tagit över som föreståndare för Centrum för personcentrerad vå … [Read More...]

Två utlysningar aktuella för DDLS Fellows vid Göteborgs universitet

12 september, 2023

TJÄNSTER. Göteborgs universitet har två aktuella utlysta tjänster inom SciLifeLab & Wallenberg National Program for Data-Driven Life Science ( … [Read More...]

Gemensam forskning för utveckling av kommunal vård och omsorg

8 september, 2023

SAMVERKAN. En aktuell avsiktsförklaring mellan Göteborgs universitet och Göteborgs stad ger bättre möjligheter att arbeta tillsammans för kompe … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor