HISTORIA. Vi uppmärksammar Bo Krasse, som skulle ha fyllt hundra år den 14 september 2022. Bo Krasse var den första dekanen för dåvarande Odontologiska fakulteten. Han var en visionär och framgångsrik kariesforskare och bidrog i hög grad till den internationellt starka forskning som fakulteten kom att få.
Bo Krasse blev professor i cariologi och dekanus för den då helt nybildade Odontologiska fakulteten år 1969. Fakulteten hade då rekryterat flera framträdande forskare, och placerade sig snart bland de tio högst rankade tandläkarhögskolorna i världen. Bo Krasse hade ett omfattande internationellt nätverk, och var gästforskare bland annat vid NIH (National Institutes of Health) i Bethesda och en rad amerikanska universitet, däribland Harvard School of Dental Medicine. Bo Krasse avled den 23 november 2009.
Efter förfrågan från Bo Krasses familj gav de båda pensionerade professorerna Jan Olsson och Claes-Göran Emilson nyligen för ett 30-tal anhöriga ett föredrag om Bo Krasses roller och betydelse under tjugo år vid fakulteten. Claes-Göran Emilsson, som redan från starten av avdelningen 1969 hade rekryterats som assistentandläkare av Bo, berättade hur han och det övriga teamet byggde upp den nya grundutbildningen i cariologi samt klinik och forskning vid Göteborgs universitet. Claes-Göran målade en bild av Bo Krasse som en social, engagerad och färgstark chef. Föreläsningen bjöd också på en stor mängd tidningsurklipp som illustrerade Bo Krasses stora genomslag i medierna, där hans engagemang för att förbättra tandvård och förutsättningarna för odontologisk forskning bland annat framgår av ett stort antal debattartiklar.
Snabbrekryterad doktorand
Jan Olsson var tidigare prefekt för Institutionen för odontologi och har personligen Bo Krasse att tacka för att han började forska om karies i Göteborg. Tre veckor innan Jan hösten 1970 var färdigutbildad tandläkare i Malmö kontaktade han den då nya fakulteten i Göteborg och fick en kort pratstund med dekanus Bo Krasse. Jan Olsson nämnde då att han funderade på att bygga vidare med en läkarutbildning.
– På detta svarade Bo med sin utpräglade skånska: ”Nja du! Det tycker jag du kan slå ur hågen omedelbart. Du kommer bara att bli sittande mellan två stolar! Jag tycker du ska satsa på forskning istället!” ”Jaså – jaha – men vad tänker du då för forskning?” ”Ja, du kan ju forska på karies till exempel!” ”Jaha, men vilka är då möjligheterna till detta?” Ja, du skulle till exempel kunna undersöka förekomsten av bakterier på tungan hos patienter som sockerbelastas!” ”Jaha?” ”Ja, du kan börja på måndag!”, minns Jan Olsson.
Måndagen därpå började Jan Olsson sin forskarbana med tungprovtagning på en grupp patienter på Sahlgrenska sjukhuset.
Karies – ett enormt folkhälsoproblem
Bo Krasse tog tandläkarexamen vid Karolinska Institutet 1946 och tog sedan tjänst vid Folktandvården i Arvidsjaur, tillsammans med sin fru Märta som var barntandläkare.
Det kan idag vara svårt att förstå vilket enormt samhällsproblem som karies då utgjorde. Karies var ”vår tids största socialmedicinska problem”. Som exempel kan nämnas att omkring en tredjedel av alla rekryter vid mönstringen behövde dra ut alla tänder och ersätta dessa med helprotes på grund av kariesangrepp – unga män som inte hunnit fylla 20 än.
Bo Krasse frågade sig tidigt om den allvarliga situationen kunde förebyggas. Han flyttade till tandläkarhögskolan i Malmö, där han under sin forskarutbildning engagerades som assistent vid de stora Vipeholmsundersökningarna. Studien genomfördes 1947–1951, på beställning av den statliga Medicinalstyrelsen, på personer med utvecklingsstörning på sjukhuset Vipeholm i Lund. Resultaten fick enorm betydelse. För första gången kunde man visa att socker orsakar karies, vilket bland annat ledde till införandet av ”lördagsgodis”, den typiskt svenska familjeregeln att bara äta godis på lördagar. I modern tid har Vipeholmsundersökningarna fått stark kritik, och med dagens etiska standard hade dessa undersökningar aldrig kunnat godkännas av en forskningsetisk kommitté.
Stor samhällsgärning
Bo Krasses avhandling från 1954 undersökte betydelsen av syrabildande bakterier för kariessjukdomen, och när kariesframkallande streptokocker upptäcktes av amerikanska forskare (Fitzgerald och Keyes) sökte sig Bo Krasse dit och började arbeta i deras laboratorium. Hemma i Malmö igen isolerade han dessa bakterier hos en kariesaktiv kvinna, och började utveckla metoder att bekämpa dem.
Bo Krasse var under hela sitt liv en framsynt föregångare som stred för en mer preventiv inriktning i tandvården.
– Hans gärning var i hög grad för samhällets bästa. Han gjorde en rad försök att nyskapa svensk tandvård. Bland annat har ”Frisktandvården” – en vårdform baserad på abonnemangstandvård som Folktandvården nu erbjuder – sin grund i Bo Krasses idéer och forskning, säger Jan Olsson.
AV: ELIN LINDSTRÖM
