Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
Nästan alla forskargruppsledare inom mucin- och mukusbiologi samlade i laboratoriet. Längst bak från vänster: Sjoerd van der Post, George Birchenough, Jenny Gustafsson, Thaher Pelaseyed och Gunnar C Hansson. I främre raden Ana Luis och Malin EV Johansson. Saknas på bilden gör Jesper Magnusson.

Toppläge för slemforskningen

12 september, 2022 1 kommentar

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Högst upp i Lundberglaboratoriet har Göteborgs universitet samlat den forskning som handlar om slemmet som skyddar tarmar och lungor mot infektioner. Här finns totalt åtta forskargrupper i absolut framkant inom mucin- och mukusbiologi. Följ med på ett besök i deras nya laboratoriemiljö.

Lundberglaboratoriet.

Två år har gått sedan laboratorierna flyttades från sina tidigare lokaler i källarplanet i Medicinarelängan till översta våningen i Lundberglaboratoriehuset. Här arbetar nu ett trettiotal forskare i en kreativ miljö, där de delar instrument och hjälper varandra att tackla olika svåra forskningsfrågor.

– Vanligtvis måste man sig vända sig till ett annat universitet, kanske till och med till ett annat land, för att hitta riktigt bra samarbeten. Här har vi dem samlade i samma korridor. Det är väldigt ovanligt att grupper kompletterar varandra så bra i samma forskarmiljö och det är en stor styrka för oss, säger Thaher Pelaseyed, som är en av gruppledarna.

Thahers egen internationellt unika forskning handlar om en särskild grupp av muciner som sitter fast och bekläder tarmcellernas yta. Dessa muciner utgör en skyddande barriär för tarmens bakterier under mukuslagret och deras närmare funktion är dåligt utredda.

Älskar slem

Gunnar C Hansson

Forskarmiljön har vuxit fram runt professor Gunnar C Hansson, som är en av de stora pionjärerna inom området. I över trettio år har han studerat de biologiska mekanismer som skapar och underhåller en frisk slembarriär, liksom de faktorer som bidrar till de sjukdomar vi får när barriären inte fungerar som den ska. Forskningen backas upp av de största svenska, europeiska och amerikanska forskningsfinansiärerna, och resultaten har ett antal gånger resulterat publiceringar i Science, Nature och andra tunga tidskrifter.

– Alla forskare inom fältet har koll på vad vi arbetar med, och jag blir ofta inbjuden att vara key note speaker på internationella konferenser. Efteråt händer det att åhörare kommer fram och tackar för att de inspirerats att ge sig in i forskningsområdet, ofta med orden ’I love mucus’, berättar Gunnar C Hansson och skrattar.

Under senare år har han själv bytt fokus inom området, från tarmen till luftvägarna. Nyligen fick han anslaget Proof of Concept från det europeiska forskningsrådet för att vidareutveckla fynd kring ett särskilt protein i lungans mucus; forskning som har goda möjligheter att kunna leda till ett helt nya läkemedel mot lungsjukdomen KOL.

Stor spännvidd

Idag blomstrar forskningsområdet mucin- och mukusbiologi på Sahlgrenska akademin, där forskningen spänner över biokemi, strukturbiologi, masspektrometri, cellbiologi, farmakologi och fysiologi. Framgången återspeglas av att forskningsledarna fått stora startbidrag från Vetenskapsrådet, SSMF och ALF. De leder alla självständiga forskningslinjer, där de studerar olika aspekter kring det skyddande slemlagret i tarmen. Forskningen spänner från nybildningen av tarmceller från stamceller, via de olika typer av celler och framförallt bägarcellerna som bidrar till bildande av det skyddande slemlagret, till hur celler i tarmväggen blir varnade när slemlagret fallerar, vidare till hur bakterierna i tarmen samspelar med celler i tarmväggen och dessutom hur symbiosen mellan de slambildande cellerna och mikrobiotan i tarmen upprätthålls.

Hela våningsplanet ger ett luftigt intryck. Arbetsrum ligger vägg i vägg längs en något slingrande korridor. I flera mindre rum står mikroskop och andra instrument som delas av alla forskare, som också har ett stort gemensamt våtlabb.

Lyckad flytt

Gruppledarna är eniga om att det var ett lyckokast att flytta in i den nyinredda laboratoriemiljön högst upp i Lundberglaboratoriet.

Malin Johansson vid labbets FACS (Fluorescence Activated Cell Sorter), ett instrument som används för att sortera celler.

– Det är skönt att jobba i de här ljusa och inspirerande lokalerna, där de öppna ytorna gör det lättare att interagera. Vi har också samarbeten med forskargrupper på andra våningar i Lundberglaboratoriet, och där vill vi också underlätta naturliga möten, genom en gemensam återkommande fika för hela huset, säger Malin Johansson.

Hon visade nyligen, i en publicering tidskiften Science, att de celler som bildar slemmet i skyddsbarriären, så kallade bägarceller, inte alls bara är en enda celltyp utan består av flera subtyper med olika funktion. Hon arbetar nu vidare med att undersöka de olika celltypernas roll i den inflammatoriska process som ligger bakom ulcerös kolit, både i prover tagna från patienter och i möss.

Diskussioner föder idéer

Slemmet i skyddsbarriären i tarmen är uppbyggt av mucinglykoproteiner, som har stora borstliknande sockerstrukturer. Ana Luis, som nyligen kom till gruppen efter en period som postdoktor i USA, studerar särskilt hur bakterier i tarmen samspelar och bryter ner dessa sockerstrukturer.

Ana Luis vid inkubatorn för anaerob bakterieodling.

– Mina forskarkollegor har ett annat perspektiv på den skyddande slembarriären än vad jag haft, och deras biologiska insikter har hjälpt mig att vidga min egen forskning, konstaterar hon.

Hon får medhåll av Sjoerd van der Post:

– Forskarmiljön är väldigt inspirerande, vilket jag tror beror mycket på att ingen av grupperna arbetar med samma sak, utan är specialiserade på någon aspekt av mukus och slemhinnor. Vi får ofta nya idéer när vi diskuterar forskningen med varandra, säger han.

Stamceller och symbios i tarmen

Sjoerd van der Post vid en av mucinbiologigruppernas två masspektrometrar.

Som expert inom masspektrometri och proteomik samarbetar Sjoerd van der Post med alla andra forskargrupper inom mucinbiologigrupperna. Det finns ett stort behov av att identifiera och mängdbestämma (kvantifiera) de protein som finns i celler och i slemlagret vid olika tillstånd. Hans egen forskning handlar om utmognaden av stamceller i botten av kryptorna till olika celltyper. Omsättningen av dessa tarmceller är mycket snabb – de ersätts med nya celler var tredje eller var fjärde dag. Sjoerd van der Posts forskning har bland annat relevans för utvecklingen av cancer.

Även George Birchenoughs forskning om defekter i bägarceller och slemmet som skyddsbarriär har anknytning till cancer. Han arbetar för att definiera signalvägar i bägarceller som reglerar hur barriären fungerar och undersöker hur dessa påverkar känslighet för infektioner och tjocktarmscancer. Som forskare är George Birchenough också knuten till Wallenbergs centrum för molekylär och translationell medicin (WCMTM).

Kliniska samarbeten

Trots att Jenny Gustafsson formellt är hemmahörande vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi har hon en naturlig hemvist tillsammans med de biomedicinska grupperna i Lundberglaboratoriet. Hon studerar de mekanismer som ser till att vi kan leva i symbios med mikrobiotan i tarmen, där hon bland annat kunnat visa att bägarcellerna, som bildar det skyddande slemmet i tarmen, också tar upp delar av tarminnehållet och för detta vidare till immunsystemet för att lära det att tolerera bakterie och födoämnen.

Grupperna har förstås även andra samarbeten, inom och utom universitetet. Särskilt utbytet med Sahlgrenska Universitetssjukhuset är väldigt viktigt för alla forskningsledarna.

I ett av rummen längs den långa korridoren, låst av säkerhetsskäl, finns datorer med direkt access till vårdens patientsystem, som hanteras av två forskningssjuksköterskor anställda på halvtid. Sedan länge finns ett väletablerat och välfungerande samarbete med sjukhusets gastroenterologer. Under senare tid har ett motsvarande samarbete med lungmedicin byggts upp av läkaren och docenten Jesper Magnusson, som bedriver klinisk forskning kring muciner och mukus vid lungtransplantation och andra lungsjukdomar.

AV: ELIN LINDSTRÖM

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: forskningens förutsättningar, forskningssamarbete, inflammatorisk tarmsjukdom, institutionen för biomedicin, Klinisk forskning, KOL (kroniskt obstruktiv lungsjukdom), mucinbiologi, translationell forskning

Kommentarer

  1. Karl-Anders Karlsson skriver

    19 september, 2022 vid 14:15

    En gammal handledare till Gunnar imponeras av utformningen av det breda samarbetet kring kroppens mest komplicerade molekyler som kan avläsas i sina förändringar från klinik till högteknologisk strukturbestämning. Jag önskar all framgång!

    Kacka

    Svara

Skriv en kommentar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Nyhetsbrevet tar paus för sportlovet – uppehåll onsdag 15 februari

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED JAN 24]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken
Avhämtning för externa gäster mellan 11.00-12.30 vardagar.

Lyktan

Mersmak Mölndal

Mersmak Sahlgrenska

Mersmak Östra

Salt & Syra

Fler nyheter

Ny avhandling: Högre risk för framtida tarmläckage efter sfinkterskada

27 januari, 2023

AVHANDLING. Risken för framtida läckage av tarmgas och avföring är betydligt högre bland kvinnor som fått en sfinkterskada vid förlossning, och al … [Read More...]

Depression och låg livskvalitet 30 år efter kemattack

25 januari, 2023

NY STUDIE. Senapsgas skadar syn, hud och andning – men tre decennier senare är det den psykiska ohälsan som väger tyngst. I en tid av hot om kemi … [Read More...]

Emma Eckernäs: Nu kartlägger universitetet arbetsmiljön även för doktorander

24 januari, 2023

KRÖNIKA. För första gången innehåller arbetsmiljöundersökningen vid Göteborgs universitet (ARK) en underenkät särskilt inriktad mot doktorander. N … [Read More...]

Ny lagstiftning för kliniska läkemedelsprövningar

24 januari, 2023

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Ny EU-lagstiftning för kliniska läkemedelsprövningar fasas in de närmsta åren. Inom kort måste alla nya ansökningar … [Read More...]

Färre operationer vid fotledsfraktur med tydlig behandlingsrutin

24 januari, 2023

NY AVHANDLING. Andelen fotledsfrakturer som opereras har visat sig kunna minska rejält, från drygt 30 till 10 procent vid vanligaste typen av f … [Read More...]

Kraftsamling för forskning om astma, allergi och luftvägar

24 januari, 2023

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Nu lanseras ”Breathe Sweden” - en digital plattform för forskare som samlar studier om sjukdomar som drabbar luftvä … [Read More...]

Dags att nominera till pris för Årets avhandling 2022

23 januari, 2023

PRIS. Känner du till en riktigt bra avhandling som försvarades under förra året? Fram till den 7 februari kan du nominera till Sahlgrenska aka … [Read More...]

Till minne av Bo Lundbäck

23 januari, 2023

MINNESORD: Den 6 december gick professor Bo Lundbäck bort efter en tids sjukdom, vid en ålder av 74 år. Han var seniorprofessor i lungmedicin vid … [Read More...]

Blivande rektor vill ena universitetet ännu mer

23 januari, 2023

REKTORSPROCESSEN. "Det känns omtumlande, men samtidigt spännande och otroligt hedrande. Jag är också väldigt ödmjuk inför det här svåra uppdrage … [Read More...]

Immunläkemedel testas som ny behandling vid tidig diabetes typ 1

20 januari, 2023

KLINISK FORSKNING. Nu inleds en stor klinisk studie där ett läkemedel som är godkänt som behandling för psoriasis testas på patienter med nydia … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor