FAKULTETSMÖTE. Sahlgrenska akademin planerar att föra fram ett profilområde i det universitetsgemensamma arbete som ska utmynna i totalt fem områden som Göteborgs universitet får ansöka om. Det föreslagna området för vår fakultet är ”åldrandets sjukdomar och terapiutveckling”. På det allmänna akademimötet på torsdag eftermiddag öppnade fakultetsledningen upp för en bred diskussion.
I vårpropositionen 2021 föreslog regeringen ett nytt kvalitetsbaserat system för att fördela forskningsanslag. Systemet baseras på att alla universitet och högskolor i Sverige ansöker om ett antal profilområden, som fastställs efter bedömning av externa sakkunniga. Vid alla lärosäten pågår nu arbete för att definiera de profilområden som ska föreslås. Det är lärosätena, och inte enskilda fakulteter, som lämnar in ansökan.
Nästan en omöjlig uppgift
Göteborgs universitet får totalt ansöka om fem sådan profilområden, och för Sahlgrenska akademin är det aktuellt att föra fram ett gemensamt område: ”åldrandets sjukdomar och terapiutveckling”.
– Att peka ut vissa områden som särskilt viktiga och värda att prioritera är för en fakultet av Sahlgrenska akademins bredd och storlek är en i det närmaste omöjlig uppgift. Vi har mycket bra forskning inom stora områden och dessutom kompletta akademiska miljöer med högkvalitet på undervisningen, bland annat tack vare forskande lärare, sade dekan Agneta Holmäng, när hon inledde det allmänna akademimötet.
– Alla som har engagerats i detta arbete har haft en gemensam ambition att det är önskvärt att ta fram en ansökan, som inte bara är slagkraftig och trovärdig, utan också så bred som möjligt, så att så många som möjligt av akademins forskare i högre eller mindre grad kan inkluderas, sade Agneta Holmäng vidare.
Ett område för många
Professor Anders Rosengren fortsatte med en presentation om hur fakultetens arbete med frågan om profilområden hanterats, och hur ansökan enligt plan ska utformas. Det föreslagna profilområdet kommer att bestå av tre spår: 1) identifiera fenotypiska egenskaper och biomarkörer för åldersrelaterad sjukdomsprogression i longitudinella kohorter och register, 2) undersöka gemensamma patofysiologiska mekanismer och molekylära mål för att möjliggöra mer exakt prevention och behandling, och 3) kliniskt utvärdera och implementera nya metoder för prevention och specifik behandling i samhället.
Anders Rosengren konstaterade att det förslagna området täcker in en mycket stor del av den forskning som pågår vid Sahlgrenska akademin, exempelvis naturligt åldrande, accelererat åldrande, metabola förändringar som är den gemensamma nämnaren för många av våra stora folksjukdomar och de degenerativa förändringar och biomarkörer som utmärker forskningen inom neurovetenskap. Eftersom ådrande kan kopplas till så många sjukdomar inkluderas stora delar av Sahlgrenska akademins forskning i det föreslagna profilområdet.
– Vi kan använda de enormt rika och stora kohorter som finns vid Sahlgrenska akademin och utveckla dem vidare med exempelvis utökad fenotypning och omics-analyser och följa dessa kohorter longitudinellt, sade Anders Rosengren under sin presentation.
Arbetsgrupp med bred representation
Anders Rosengren har varit sammankallande för den arbetsgrupp som tillsatts, med representanter av forskare från alla institutioner, med fokus på nästa generations forskningsledare. Medlemmarna har nominerats av verksamheterna och tillsatts kollegialt: Lars Ny, Lars Palmqvist, Gustav Smith, Fredrik Bäckhed, Henrik Zetterberg, Linda Johansson, Per-Arne Svensson, Jan Derks och John Pauli. Även AstraZeneca är representerade i arbetsgruppen (Cecilia Karlsson), och vicedekan Lena Carlsson Ekander är också adjungerad till gruppen.
Under arbetets gång har diskussion och förankring kontinuerligt förts i fakultetsstyrelsen, prefektrådet och Rådet för forskningsfrågor (FOR). Gruppens arbete följer en mall, som styrs av externa direktiv från Vetenskapsrådet och interna instruktioner från universitetets Forskningsnämnd. Ansökan ska utformas som en fem sidor lång forskningsplan, där 30 utvalda publikationer ska visa på kapaciteten inom det område som föreslås. Denna ansökan ska vara klar den 19 september, varpå universitetets gemensamma process tar vid.
Egen ansökan
– Jag tror att det kommer att komma in ett tiotal förslag från fakulteterna som ska rankas och diskuteras i forskningsnämnden, varpå rektor beslutar vilka fem profilområden som universiteten ska gå vidare med. Forskningsnämnden kommer att göra en sammantagen bedömning. Vi är den enda fakulteten som går fram ensamma med en ansökan, medan de övriga arbetar med mer fakultetsöverskridande förslag, berättade Lena Carlsson Ekander, vicedekan för forskningsfrågor.
– För oss är det mycket viktigt att få höra tankar om förslaget, även om vi nu är i slutskedet, sade Anders Rosengren som också uppmuntrade medarbetare som har frågor att höra av sig till honom eller Lena Carlsson Ekander.
Ett tydligt budskap under mötet var att lärosäten inte ska tävla mot varandra med sina profilområden, utan att alla kommer att bedömas individuellt inom de valda områdena, av externa sakkunniga. Två kvalitetsaspekter kommer att bedömas: vetenskaplig kvalitet och kvalitet i samverkan.
Inga invändningar
Av de närvarande var det flera som framförde att de tyckte att förslaget såg mycket bra ut. Eric Hanse var en av dem som konstaterade att Sahlgrenska akademin borde ha goda chanser att få igenom sitt förslag inom GU. Sannolikt kommer de medel som fördelas baserat på profilområden inte att öka jämfört med dagens prestationsbaserade anslag, vilket Eric Hanse beskrev som en katastrof, men förklarade att han förstod att det nu bara var att laga efter läge.
Bo Söderpalm lyfte att det kan finnas en risk med att välja ett så brett område – att detta kanske skickar signal om att vi inte vågar identifiera ett mer avgränsat område. Arbetsgruppen har tänkt mycket på den risken, och resonerat mycket kring avväganden kring spets och bredd, svarade Anders Rosengren. Gruppens resonemang har landat i att även det breda profilområde som föreslås kan bli nydanande, där bred forskning vid fakulteten får en ny ingång och en konceptuell riktning som gynnas av vår tradition att arbeta gränsöverskridande inom Sahlgrenska akademin.
– Vi ska göra vårt bästa för att detta ska bli så bra som möjligt. Det är roligt att vi kan inkludera hela fakulteten och se nya gemensamma kopplingar mellan forskningsområden, avslutade Anders Rosengren.
AV: ELIN LINDSTRÖM
