NY STUDIE. Forskare vid Göteborgs universitet visar att instrument som bland annat används för att utvärdera läkemedelsbehandling hos äldre inte ger medicinskt meningsfulla resultat. I studien manar forskarna till försiktighet vid tolkning av resultat som baserats på sådana instrument.
Det rör sig om instrument för att identifiera PIMs (potential inappropriate medications) och PPOs (potential prescribing omissions). Instrumenten har tagits fram dels för att mäta kvalitet på äldre personers läkemedelsbehandling, och även som stöd för läkare vid behandling av äldre patienter. Här ingår till exempel Socialstyrelsens indikatorer för god läkemedelsbehandling hos äldre. Instrumenten bygger på samlade synpunkter från expertpaneler och har kommit att användas framför allt för att utvärdera läkemedelsbehandlingens kvalitet, både inom forskning och för att följa upp den sjukvård som bedrivs. I Sverige har delar av Socialstyrelsens instrument tidigare även använts som underlag för fördelning av resurser till vårdcentraler.
Gick igenom journaler
I en aktuell studie visar forskare på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet att instrumentens kliniska relevans kan ifrågasättas. För studien har två specialistläkare i allmänmedicin gått igenom journaler för 302 äldre patienter vid två vårdcentraler i Västra Götalandsregionen och bedömt deras läkemedelsbehandling.
– Först identifierade vi dem som hade ”potentiellt olämplig läkemedelsbehandling”, PIM, och ”potentiellt saknad behandling”, PPO, med hjälp av tre kriterielistor som ska avspegla behandlingens kvalitet, varav Socialstyrelsens indikatorer var en. Sedan bedömde vi om dessa PIMs och PPOs var kliniskt relevanta för den enskilde patienten ur ett medicinskt helhetsperspektiv, berättar Naldy Parodi López, som är doktorand vid Sahlgrenska akademin och en av de allmänläkare som genomförde bedömningarna i studien.
Sällan kliniskt relevant
Studien visar att endast en av sju PIMs/PPOs som identifierats med instrumenten var kliniskt relevant för den specifika patienten, och av dessa var häften inte av en sådan karaktär att de behövde prioriteras av vården.
– Eftersom få av de ”potentiellt olämpliga” eller ”saknade” läkemedel som identifierades med kriterielistorna faktiskt bedömdes vara kliniskt relevanta, är det tveksamt om instrumenten verkligen kan sägas avspegla kvaliteten på äldres läkemedelsbehandling. Detta är intressant, eftersom dessa listor i Sverige och många andra länder används för att mäta just sådan kvalitet, säger Naldy Parodi López.
Ur ett fortbildningsperspektiv är det dock lärorikt att använda instrumenten, och Naldy Parodi López menar därför att de skulle kunna vara värdefulla i undervisningssammanhang.
Titel: Clinical relevance of potentially inappropriate medications and potential prescribing omissions according to explicit criteria-a validation study; https://doi.org/10.1007/s00228-022-03337-8
AV: ELIN LINDSTRÖM
