Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Redaktörernas bästa tips: Så utvecklar ni ert skrivande i forskargruppen

5 september, 2022

VETENSKAPLIG PUBLICERING. Har du någon gång fått skrivkramp, haft svårt ihop att introduktionen till din artikel, eller känt tiden för att skriva och revidera manus inte räcker till? Då är du inte ensam. Trots att vetenskapligt skrivande är en nyckel till framgång inom akademin är det en utmaning för många. På en intensivkurs i vetenskapligt skrivande delade erfarna vetenskapliga redaktörer med sig av sina kunskaper. Här kan du ta del av deras bästa tips.

”Jag har sett mina egna texter med nya ögon”. ”Jag har fått lite av en uppenbarelse – det är så här jag ska göra.” Så löd omdömet från några av forskarna när de summerade sina erfarenheter efter en veckas intensivkurs i vetenskapligt skrivande på Ågrenska villan i juni.

Charlotta Lungman, kardiolog och forskare vid Institutionen för medicin, var nöjd med kursen. Foto: Karin Allander.

– Det var en fantastisk kurs! En viktig sak jag tar med mig är hur man kan skapa struktur och tydlighet med relativt enkla medel. Den största utmaningen är att uttrycka sig klart och enkelt, även när det är komplicerat. Det är väldigt lätt att brodera ut för mycket, säger Charlotta Ljungman, forskare vid Institutionen för medicin och kardiolog vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset.

 Vill du bara läsa tipsen? Ladda ner dem här. 

Viktigt med rätt feedback

Hon var en av totalt tolv deltagare inom Sahlgrenska akademin, från juniora forskare till professorer, som deltog. Kursen innehåller mycket individuell handledning och leds av fyra vetenskapliga redaktörer med många års erfarenhet. Två av kursledarna, Rosie Perkins och Reghan Borer, är anställda vid Institutionen för medicin. De andra kursledarna, Pamela Derish och Stephen Ordway, är verksamma i USA.

– Skrivande är en form av tänkande. Du vet egentligen inte vad du har hittat förrän du skriver ner det. En stor del av den akademiska gärningen handlar om skrivande. Trots det är det många som kämpar och inte får rätt stöd, säger Pamela Derish.

Hon har arbetat som vetenskaplig redaktör i över 25 år och undervisat forskare i skrivande i 18 år, både nationellt och internationellt. Den största delen av tiden har hon arbetat på University of California San Francisco, de senaste åren vid Institutionen för kirurgi.

– Att bemästra en ny typ av språk tar tid. Det är viktigt att ge forskarna verktyg för hur de ger feedback och handleder andra. Tyvärr finns det ofta en kultur där det är underförstått att alla vet hur man skriver. En slags ”ta tag i dig själv och bara gör det”-mentalitet. Intressant nog har ingen den åsikten om biostatistik. Då får du rådet att besöka en konsult, för förväntningarna är inte att du automatiskt har den färdigheten, säger Pamela Derish.

Fokus på rollen som mentor

Utöver att ge tips för att skapa bättre texter och en mer effektiv skrivprocess fokuserar kursen därför också på forskarnas egen roll som mentor.

Pamela Derish liknar språket vid ett träd. Löven och grenarna symboliserar det synliga, som ordval och grammatik. Rötterna symboliserar det dolda, som uppbyggnad av en hypotes eller retorisk stil.

– Språket har två delar, dels det vi vanligen tänker på, som stavning, grammatik och skiljetecken. Det kan en språkexpert hjälpa till med, därför ska du som forskargruppsledare inte fokusera på det. Den andra delen av språket är det som rör din expertis, till exempel retorisk stil och hur man bygger upp en hypotes. Det är där ditt fokus ska vara när du läser ett manuskript, säger hon.

Charlotta Ljungman tror att mycket handlar om traditioner, att man lär sig av sin handledares sätt att arbeta med vetenskapliga texter och sedan gör på samma sätt. Själv sysslar hon med klinisk forskning och tycker att skrivandet är en viktig pusselbit som borde ta lite större plats.

– Det är ett omfattande arbete att genomföra en klinisk studie, med etikprövning, studiedesign, insamling av data och allt runt omkring. När du väl är klar vill du bara få ut resultatet så fort som möjligt. Det är egentligen lite konstigt. När man har lagt ner så enormt mycket arbete på själva studien är skrivandet viktigt, så att man inte faller på målsnöret. Har man gjort en bra paketering och en bra formulering av sitt budskap är chansen större att bli publicerad i en bra tidskrift, säger hon.

Lärde känna Jan Borén

Det är sjunde gången kursen ges, berättar Stephen Ordway. Nu är han är pensionär på deltid efter 45 år i branschen, men har frilansat som vetenskaplig redaktör de senaste tio åren. Innan dess arbetade han på Gladstone Institutes och University of California San Francisco. Där lärde han känna Pamela Derish och även Jan Borén, prefekt vid Institutionen för medicin som då gjorde sin postdoktortjänst.

– När Jan åkte tillbaka till Sverige frågade han om jag kunde fortsätta att redigera hans manuskript. Ganska snart började både hans kollegor och hans chef att höra av sig. Till slut frågade Jan om jag ville komma till Sverige och hålla en skrivkurs. Jag fick lite panik och kontaktade Pam, eftersom jag aldrig hade hållit i en utbildning, säger han och skrattar.

Efter att Jan Borén återvände till Sverige har Institutionen för medicin satsat på att anställa egna vetenskapliga redaktörer. 2006 anställdes Rosie Perkins på Wallenberglaboratoriet för kardiovaskulär- och metabol forskning. Hon redigerar manuskript och forskningsansökningar för hela Avdelningen för molekylär och klinisk medicin och tjänstgör även vid Sahlgrenska akademins avdelning för forskningsstöd.

Föredrog skrivandet

Rosie Perkins har en doktorsexamen i farmakologi, men har arbetat som vetenskaplig redaktör sedan hon disputerade vid Imperial College i London 1993.

– Jag insåg att jag inte ville fortsätta forska, däremot gillade jag verkligen att skriva. Det roligaste med forskarstudierna tyckte jag var att skriva min avhandling, vilket nog inte är så vanligt, säger hon.

2020 anställdes även Reghan Borer. Hon har arbetat som vetenskaplig redaktör sedan 2013, både i USA och Sverige. Nu jobbar hon på Krefting Research Centre. Reghan Borer tycker att kursen har varit givande.

–  Jag blir påmind om teorierna och principerna bakom det jag själv gör instinktivt när jag lyssnar på Pams föreläsningar. Jag har också fått många bra tips på hur jag kan ge feedback för att bidra till ett mer långsiktigt lärande hos forskarna, säger hon.

En investering för framtiden

Anders Gummesson, specialistläkare och forskare var en av tolv kursdeltagare.
Foto: Karin Allander

Enligt Pamela Derish kan stöd i vetenskapligt skrivande bidra till bättre ansökningar, ökade anslag och publicering i högre rankade tidskrifter. Det kan också underlätta för yngre forskare att bli mer framgångsrika, eftersom de kan få bättre handledning i skrivande av sina seniora kollegor.

– Trots det är det ovanligt att universitet och enskilda institutioner har egna vetenskapliga redaktörer. Det krävs att någon har en vision och ser det som ett sätt att investera i institutionens framtid, säger hon.

Anders Gummesson, specialistläkare på avdelningen för klinisk genetik vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset och docent vid Institutionen för medicin, tycker att veckan har varit en bra investering.

– Jag kände ett stort behov av kursen, även om jag skrivit mycket genom åren. Den största utmaningen för mig är att skapa struktur i texten och få till argumentationen. Nu har jag fått med mig många bra verktyg, som förhoppningsvis gör det enklare framöver, säger han.

TEXT OCH FOTO: KARIN ALLANDER

Alla kursdeltagare samlade på en gruppbild. Foto: Karin Allander.

Tips: Så utvecklar du ditt eget skrivande

  • Tänk igenom strukturen först. Hur ska du bygga upp dina resonemang? En bra artikel har en organiserad och klar struktur.
  • Använd tydliga mellanrubriker och tänk igenom vad du vill säga med varje stycke. Presentera en idé eller ett koncept per stycke.
  • Uttryck dig så enkelt, tydligt och kortfattat om möjligt. Stryk onödiga utfyllnadsord.
  • Använd frasbanker! Det sparar tid och hjälper dig att skapa variation i språket.
  • Sätt dig in i läsarens perspektiv. Vad behöver hen veta för att förstå? Hur är det läsa texten utan dina specifika fackkunskaper?
  • Var inte rädd för att upprepa dig. Räkna med en ofokuserad läsare som skummar igenom artikeln, eller bara läser delar av den.
  • Låna fräscha ögon! Be en kollega som inte har deltagit att läsa. Var tydlig med vad du vill ha feedback på, till exempel logiskt flöde i texten eller statistiska resultat.
  • Avsätt fokuserad tid för att skriva. Var skriver du bäst? På arbetsplatsen eller hemma? Kan du boka in tid för dig själv eller flera kollegor någon annanstans?
  • Gå en kurs, eller skaffa en bra handbok i vetenskapligt skrivande.
  • Lär dig att ta feedback från andra. Ju bättre du blir på att ta kritik, desto mer kan du lära dig.

Tips till dig som handleder andra

  • Fokusera på bakomliggande idéer i artikeln först.
  • Ge positiv feedback och uppmuntran.
  • Diskutera innehåll och struktur noggrant, fokusera inte på grammatik.
  • Var specifik. Undvik formuleringar som ”texten flyter inte”. Var konkret och ge exempel på var texten slutar fungera och varför.
  • Välj dina strider! Undvik kritik som bygger på att din stil är det rätta sättet att skriva.
  • Var tydlig redan från början med att texten kommer revideras många gånger.
  • Undvik att vara den som kommer uppifrån och kritiserar. Formulera det hellre utifrån läsarens perspektiv, till exempel ”jag tror att läsaren kan fastna här”.
  • Diskutera texten gemensamt, i stället för att bara skicka utkast fram och tillbaka. Ofta ger det mer, skapar nya infallsvinklar och bidrar till ett bättre lärande.
  • Hitta resurser! Vilken hjälp erbjuder institutionen? Finns det särskilda kunskaper inom gruppen? Någon som är extra bra på språkkoll, eller på att se struktur i texten?
  • Inspireras av andra! Spara en pärm med exempel från ert fält, gärna med markeringar om hur texten är uppbyggd, vilken roll varje stycke har och varför stycket är bra. Det tar lite tid att bygga upp en sådan kunskapsbank, men på sikt sparar du tid, eftersom det underlättar för nya forskare.
  • Skapa en egen peer review-grupp.

Användbara länkar

  • The Science of Scientific Writing.
    Övergripande artikel om hur du skriver tillgängligt.
  • Tips på hur du skriver olika delar av artikeln:
    – Introduktion
    – Resultat
    – Resultat när metoden ligger sist
    – Diskussion
  • Akademisk frasbank (University of Manchester)
  • Konkreta språktips och övningar:
    Duke Graduate School Scientific Writing Resource 
  • Vidare läsning och grammatik:
    Länkar för juniora forskare, seniora forskare och verktyg för grammatikkoll

Av: Elin Lindström
Taggat med: akademiskt skrivande, institutionen för medicin, scientific editor, vetenskaplig publicering

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Johan Sandberg: Human MAIT cells in health and viral disease

Hybrid meeting – in Lecture Hall Arvis Carlsson or online via Zoom.

  • Hybrid webinar 15:00-16:00, Thursday June 1st.
  • Link to Zoom webinar.
  • Sahlgrenska Academy Science Seminars – see full program in the Staff Portal.

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED MAY 23]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Akademistatistik hjälper dig med statistiken

Akademistatistik erbjuder statistisk och hälsoekonomisk expertis till forskare och doktorander som arbetar vid Sahlgrenska akademin och i Västra Götalandsregionen. Här får du råd inom alla aspekter, från projektformulering till de analyser som krävs för tidskriftspublicering.

  • Om du vill boka tid, använd deras onlinebokningssystem.
  • Mer information om Akademistatistik finns på deras hemsida.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken
Avhämtning för externa gäster mellan 11.00-12.30 vardagar.

Lyktan

Mersmak Mölndal

Mersmak Sahlgrenska

Mersmak Östra

Salt & Syra

Fler nyheter

Första födseln efter livmodertransplantation med enbart robotkirurgi

26 maj, 2023

KLINISK FORSKNING. För första gången i världen har ett barn fötts efter en livmodertransplantation genomförd med enbart robotkirurgi på både donat … [Read More...]

Storsatsning på innovationskluster lyfte invigning av GoCo House

25 maj, 2023

SAMVERKAN. Med applåder och guldkonfetti invigdes hjärtat i GoCo Health Innovation City, GoCo House. Samtidigt offentliggjorde Vinnova en m … [Read More...]

Rätt behandling till rätt patient med ledgångsreumatism

25 maj, 2023

BIDRAG. De flesta som drabbas av ledgångsreumatism blir hjälpta av tillgängliga läkemedel. Men det finns patienter som inte svarar på de vanliga b … [Read More...]

Vårdmiljöforskare på lunchträff i riksdagen

25 maj, 2023

SAMVERKAN. Nyligen mötte representanter från forskargruppen OUT-FIT vid Institutionen för vårdvetenskap och hälsa bland annat riksdagsledamöter oc … [Read More...]

Hörandeförsamlingen röstade på Carina Mallard som ny prorektor

23 maj, 2023

UNIVERSITETSLEDNING. Prorektorkandidaten Carina Mallard fick en majoritet av hörandeförsamlingens röster vid dagens sammanträde i Vasaparken. Res … [Read More...]

De fick pedagogiska ALF-medel

23 maj, 2023

PEDAGOGISK UTVECKLING. Nu är det klart vilka personer som tilldelats Pedagogiska ALF-medel mot läkarprogrammet 2023 - 2024 samt Pedagogiska A … [Read More...]

Juan Lantero Rodriguez skrev Årets avhandling vid Sahlgrenska akademin 2022

22 maj, 2023

UTMÄRKELSE. Juan Lantero Rodriguez, numera postdoktor på Sektionen för psykiatri och neurokemi, får det fakultetsövergripande priset Årets avhan … [Read More...]

Entusiastiska efter lyckat Soapbox Science

22 maj, 2023

POPULÄRVETENSKAP. Även årets Soapbox Science event under Vetenskapsfestivalen måste beskrivas som mycket lyckat. Uppskattningsvis totalt 300 åhö … [Read More...]

Malin Lindén och Aron Onerup får Assar Gabrielssons pris 2023

22 maj, 2023

PRISER. Stiftelsen Assar Gabrielssons Fond har utsett Malin Lindén till pristagare i kategorin basvetenskaplig forskning och Aron Onerup till … [Read More...]

Motion tycks skydda mot stora hjärnblödningar

22 maj, 2023

NY STUDIE. Personer som drabbas av hjärnblödning får mätbart mindre blödningar om de motionerat regelbundet före insjuknandet. Det visar en studi … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor