UNGA FORSKARE. Carolina Guibentif, forskare på avdelningen för mikrobiologi och immunologi, använder singelcellsanalys för att identifiera gener och mekanismer under fosterstadiet som har betydelse för barncancer. Hennes dröm är att forskningen i framtiden skulle kunna hjälpa till att tidigt identifiera nyfödda barn innan de hunnit utveckla cancer.
Carolina Guibentif gläds naturligtvis över att vara en av dem som just utnämnts till framtidens forskningsledare av Stiftelsen för strategisk forskning (SSF), som ger hennes forskning 15 miljoner kronor under fem år. Samtidigt är det är en utnämning som förpliktar:
– För mig är det en validering av mina tidigare meriter att bli anförtrodd så mycket pengar, men det finns också en tydlig förväntan om framtida framgång. Eftersom det är ett strategiskt anslag fokuserar det mycket på att resultaten ska ha goda möjligheter att få betydelse i samhället i framtiden, säger hon.
En utvecklingsbiologisk atlas
Hennes fokus är utvecklingen i fosterlivet, framför allt med hjälp av musmodeller, cellodlingar och singelcellprofilering. Forskningen ska resultera i ett forskningsverktyg – en atlas – som även kan användas av andra forskare för att identifiera genetiska förändringar under fosterlivet. Hon är särskilt intresserad av bildningen och utmognaden av blodet, där utvecklingen i fosterlivet sker i vågor. Genom att kartlägga dessa utvecklingsvågor vill hon identifiera de faser av utveckling där de förändringar sker som senare kan leda till cancer.
Framtida kliniska samarbeten
Forskningen är i allra högsta grad relevant för flera olika barncancersjukdomar, eftersom hälften av alla fall av barncancer tros börja utvecklas redan under fosterlivet. Det långsiktiga målet är att det ska vara möjligt att identifiera biomarkörer för kommande cancerförändringar redan när barn är helt nyfödda, flera år innan de utvecklar leukemi eller andra barncancersjukdomar.
– Förhoppningen är att det då är möjligt att ge dem behandling baserad på precisionsmedicin, anpassad efter just dem. Det ligger en bit in i framtiden, men om det fungerar kan vår forskning hjälpa till att rädda liv. Jag ser fram emot att etablera samarbeten med kliniska forskare, eftersom det kommer vara en förutsättning för att min forskning ska förbli kliniskt relevant när jag når det stadiet, säger Carolina.
Postdoktor i Cambridge
Hon kommer ursprungligen från Portugal, och hon fick sin grundutbildning i molekylärbiologi i sin hemstad Lissabon, följt av både masters och forskarutbildning vid Lunds universitet. Där fick hon rådet att börja söka plats som postdoktor redan ett år innan hon skulle disputerade, vilket ledde till att hon påbörjade sin postdoc i Cambridge sex månader innan hon var klar med sin avhandling.
– Jag åkte fram och tillbaka mellan Lund och Cambridge. Det var en absolut galen tid, men det var också väldigt stimulerande. Labbet i Cambridge jobbade exakt med det jag ville lära mig, nämligen singelcellprofilering i utvecklingsbiologi, berättar Carolina, vars tid i gruppen resulterade i flera fina publikationer, bland annat i Nature, där de använde singelcellanalys för att studera musembryon.
Uppmuntran från institutionen
En av hennes gamla kollegor från tiden i Lund hade under tiden fått plats i Göteborg, vilket väckte hennes intresse för Sahlgrenska akademin. Hon hann nätt och jämnt lämna Storbritannien våren 2020, innan landet stängde ner för att möta pandemin. På Institutionen för biomedicin fick hon ett varmt välkomnande, och uppmuntrades att söka stora anslag hon annars hade avvaktat med att söka. Redan förra året fick hon en forskartjänst från Barncancerfonden, och nu alltså också ett stort anslag från SSF. Här vid Sahlgrenska akademin är hennes grupp ännu blygsam, men den kommer att växa under hösten.
TOTALT FYRA UTVALDA FORSKARE FRÅN GU
Det är åttonde gången som SSF utser framtidens forskningsledare. I år får 16 utvalda forskare ett bidrag på 15 miljoner kronor vardera under en femårsperiod. Under programmets gång kommer de också att delta i en gedigen ledarskapsutbildning. Förutom Carolina Guibentif har ytterligare tre forskare vid Göteborgs universitet valts att ingå i programmet: vid Sahlgrenska akademin Johan Bengtsson-Palme, som studerar framtidens patogener och resistensgener, och vid Naturvetenskapliga fakulteten Julia Morud Lekholm samt Anne Bjorkman.
Läs mer på SSF:s hemssida: https://strategiska.se/pressmeddelande/de-ar-framtidens-forskningsledare/
AV: ELIN LINDSTRÖM
