Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Stamceller kan bli behandling för vanlig ledsjukdom

20 juni, 2022 Kommentera

FORSKNINGSSAMARBETE. I framtiden kan stamceller förhoppningsvis användas för att behandla artros, som är världens vanligaste ledsjukdom. Forskning pågår inom AutoCRAT, ett stort europeiskt samarbete där Göteborgs universitet ingår. I dagarna samlades medlemmarna i AutoCRAT för ett arbetsmöte på konferenscentrum Wallenberg.

Artros, eller osteoartrit som sjukdomen också kallas, är en kronisk sjukdom som drabbar var fjärde svensk över 45 år. Idag består behandlingen främst av fysioterapi och smärtlindring, men det finns inget sätt att bota sjukdomen.

I slutet av förra veckan samlades medlemmar i AutoCRAT för arbetsmöte i konferenscentrum Wallenberg. Klicka för att se en större bild.

Inom ett stort europeiskt forskningssamarbete pågår arbete för att kunna bygga upp den broskvävnad som slitits ned med hjälp av stamceller. Forskningssamarbetet kallas AutoCRAT, och har fyra års finansiering av EU. Samarbetet omfattar forskare vid lärosäten, forskningsinstitut och företag i Irland, Italien, Nederländerna, Sverige och Tyskland.

Stamcellsbaserad behandling

Den svenska delen av EU-projektet leds av Kristina Vukusic, forskare vid Göteborgs universitet.

Kristina Vukusic

– Inom AutoCRAT tar vi fram nya stamcellsbaserade produkter, som alla har potential att kunna bli en framtida behandling. Snart behöver vi inom projektet enas om vilket alternativ som har de bästa möjligheterna att bli en cellterapi för artros, som vi nästa år kommer att testa i en stordjursmodell, säger Kristina Vukusic.

Som biomedicinsk analytiker i forskargruppen arbetar Josefin Ekholm sedan länge med att utveckla nya protokoll där så kallade IPS-celler styrs mot att bli broskceller.

Det första alternativet som undersöks inom EU-projektet är mesenkymala stamceller, som är en typ av vuxna stamceller som tas från fettvävnad eller benmärg. Ett annat spår är inducerade pluripotenta stamceller, IPS, som är en metod vuxna celler backas tillbaka till att bli stamceller igen. Dessa celler programmeras sedan till broskceller, vilket kan ge stora mängder celler och behandling för många patienter. Det tredje spåret handlar om så kallade extracellulära vesiklar. Dessa vesiklar är små bollar med biologisk information som knoppas av från cellens yta. De fungerar som budbärare mellan celler, och kan styra tillväxt av broskceller samt minska inflammationen i leden.

– Vårt forskarlag i Göteborg har stor klinisk erfarenhet, och har länge varit experter inom broskets reparation. Vi bistår projektet med broskceller som slutprodukten jämförs mot. Vi odlar broskceller och undersöker deras extracellulära vesiklar. Vi har under många år utvecklat nya protokoll där vi  styr IPS-celler att bli broskceller. På så sätt hoppas vi få fram en universell donator för artros patienter, säger Kristina Vukusic.

Inflammatorisk sjukdom

Anders Lindahl, professor vid Göteborgs universitet och senior forskare i EU-projektet, var en av de första i världen att börja arbeta med cellterapi. Redan i början av 1990-talet började han och hans kollegor behandla patienter med broskskador med patientens egna celler. Den behandlingen är en godkänd cellterapi, som tusentals patienter fått. Denna form av behandling fungerar tyvärr bara för patienter med en isolerad broskskada där det finns friskt brosk att tillgå och där patienten kan vara sin egen celldonator.

Anders Lindahl

– Det protokoll som vi utvecklar beskriver i minsta detalj hanteringen av cellerna under differentieringen, så att resultatet blir det önskvärda. Samarbetet inom AutoCRAT ska sedan leda till en optimal automatisk produktion, där dyra laboratorielokaler och höga personalkostnader ersätts av en cellodlingsrobot. Målet är att få fram stora mängder av celler och funktionella extracellulära vesiklar med ett protokoll som gör det möjligt att behandla ett stort antal patienter som lider av artros, berättar Anders Lindahl.

FAKTA ARTROS

  • Artros innebär att brosket i leden successivt slits ned. Den som har artros har ont i enskilda leder, oftast i knäna och ofta när de belastas.
  • Artros är världens vanligaste ledsjukdom. I Sverige har var fjärde vuxen över 45 års ålder har artros, och sjukdomen är vanligast hos äldre och bland kvinnor. Det är en kronisk sjukdom som bryter ned ledernas vävnad
  • Skador, ärftlighet, tungt arbete, och övervikt är några orsaker. Sjukdomen kan drabba alla leder i kroppen, men knä och höft är vanligast. Artros går inte att bota, men rätt behandling kan lindra besvären och smärtan.

AV: ELIN LINDSTRÖM

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: artros, brosk, EU-projekt, institutionen för medicin, stamcellsforskning

Skriv en kommentar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Akademilivs nyhetsbrev har nu sommaruppehåll. Höstens första ordinare nyhetsbrev kommer den 24 augusti.

Samlade länkar med anledning av kriget i Ukraina

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Mersmak på Sahlgrenska

Lunchen.nu

Lyktan

Lustgården på Änggårdsbacken
Just nu stängt för externa matgäster.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Fler nyheter

Så kommer GU att arbeta med profilområden

22 juni, 2022

PROFILOMRÅDEN. Vilka områden ska utses till särskilda forskningsprofiler vid GU? Den frågan kommer att utredas i höst. Men mycket är fortfarande … [Read More...]

Se Natrium från insidan – Öppen visning den 30 september

22 juni, 2022

Byggprojektet bjuder in medarbetare och studenter vid Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin den 30 september på eftermiddagen. … [Read More...]

Sommarhälsning från dekan Agneta Holmäng

21 juni, 2022

KRÖNIKA. I sin sista hälsning för den här terminen fokuserar Agneta Holmäng särskilt på två frågor där det skett mycket aktivitet under våren: arb … [Read More...]

Magnet synliggör life science-forskningen vid Svenskt NMR-centrum

21 juni, 2022

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Utanför Svenskt NMR-centrum i Hasselbladslaboratoriet på Medicinareberget står sedan en tid en stor magnet upps … [Read More...]

Nominera ledamöter till hörandeförsamlingen inför rektorsvalet

20 juni, 2022

REKTORSVAL. Sahlgrenska akademin ska utse totalt 13 ledamöter till den hörandeförsamling som bereder tillsättning av rektor och prorektor. Led … [Read More...]

Proteinforskning: Ökad tillgång till kunskap om och forskningsstöd

16 juni, 2022

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Genom Proteinproduktion Sverige (PPS) har en ny nationell infrastruktur tagit form. Expression, produktion och r … [Read More...]

Nytt avsnitt av podden Akademiliv – med diabetesforskaren Emanuel Fryk

16 juni, 2022

PODCAST. Gäst i detta avsnitt av podden Akademiliv är Emanuel Fryk, doktorand vid Göteborgs universitet och läkare på vårdcentral, som snart dispu … [Read More...]

Vanlig hormonsjukdom kopplas till frakturer, stroke och infarkt

16 juni, 2022

NY STUDIE. Patienter med hormonsjukdomen primär hyperparatyreoidism har en 51 procent ökad risk för höftfraktur och en 45 procent ökad risk för hj … [Read More...]

Lokala informationssystem måste inventeras – forskningsledare ska meddela system senast 1 juli

14 juni, 2022

MYNDIGHETSKRAV. På grund av nya tvingande föreskrifter kring informationssäkerhet i statliga myndigheter inventerar Göteborgs universitet just nu … [Read More...]

Årets forskarutbildningsdag ger kompetensutveckling inom etik

14 juni, 2022

SEMINARIUM. Den 15 september är det dags för årets forskarutbildningsdag, denna gång med fokus på etik inom forskarutbildningen. Det blir en efte … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor