Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv

Nytt ljus på sambandet mellan diabetes och hjärtklaffsjukdom

9 juni, 2022 Kommentera

NY STUDIE. Personer med diabetes har en kraftigt ökad risk för sjukdom i de vänstersidiga hjärtklaffarna, visar en omfattande registerstudie vid Göteborgs universitet. De statistiska analyserna pekar också på att det kan gå att förebygga hjärtklaffssjukdom genom att sänka blodtryck och andra riskfaktorer ännu mer än dagens behandlingsmål. 

För att blodet ska gå i rätt riktning finns fyra hjärtklaffar som fungerar som ventiler. Eftersom trycket är störst i hjärtats vänstra sida är det dessa klaffar som oftast drabbas av hjärtklaffssjukdom. Det kan antingen innebära att klaffarna förlorar sin smidighet och kanske inte längre sluter tätt, eller att det uppstår ett läckage som försämrar pumpförmågan. Hjärtklaffssjukdom kan orsaka många problem som andningsbesvär, trötthet, yrsel och hjärtklappning, och kan i värsta fall leda till hjärtsvikt.

Tydligt ökad risk

Annan forskning gjord på djur har visat att diabetes kan bidra till förstelningen av klaffar i hjärtat och även i den ring som fäster klaffen i hjärtat. Denna studie visar för första gången på befolkningsnivå hur tydlig kopplingen mellan diabetes och ökad risk för hjärtklaffssjukdom är. Både personer med diabetes typ 1 och typ 2 har ökad risk att drabbas. Personer med diabetes typ 2 visas exempelvis ha en 1,62 gånger högre risk för förkalkning av aortaklaffen (aortastenos).

Lägre risk för läckage

Däremot hade personer med diabetes typ 2 en lägre risk för att det ska uppstå läckage. Men trots att fyndet kan tolkas som en skyddande effekt är det inte något positivt, menar forskarna.

Aidin Rawshani. Foto: Elin Lindström.

– Den minskade risken för primär regurgitation, eller läckage, vid diabetes typ 2 är också en effekt av den förmodade förstelnings- och förkalkningssprocess som startas av till exempel förhöjt blodtryck, försämrad förmåga att omsätta blodsocker och faktorer kopplade till fetma. Förstelningsprocessen i hjärtat ses hos alla människor när vi blir äldre, även hos dem som inte har diabetes, men vid diabetes är processen förmodligen accelererad, säger Aidin Rawshani, forskare knuten till Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och läkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, som är huvudförfattare till studien.

Studien baseras på registerdata om drygt 3,4 miljoner personer i Sverige, med uppföljning under tjugo års tid. Resultaten publiceras av den vetenskapliga tidskriften Circulation.

Optimala behandlingsmål

Studien identifierar särskilt blodsocker, blodtryck, blodfetter, övervikt och njurfunktion som faktorer som påverkar riskerna för hjärtklaffssjukdom. Den statistiska analysen visar att det kan vara fördelaktigt om fler av de traditionella riskfaktorerna sänktes ännu mer med hjälp av läkemedel och livsstilsförändringar, jämfört med de riktlinjer som gäller i vården idag. Fyndet är dock bara rent statistiskt, understryker forskarna bakom studien.

– Våra resultat talar för att risken för sjukdom i hjärtklaffarna skulle kunna gå att minska ytterligare om de rekommenderade behandlingsmålen sänktes. Men fyndet ska hanteras med försiktighet, eftersom det än så länge bara är ett statistiskt samband. Det behövs kliniska prövningar för att veta att det verkligen har så god effekt som statistiken antyder, säger Aidin Rawshani.

Degenerativ klaffsjukdom och diabetes

Studien visar även att individer med diabetes som har blodsocker, blodtryck, blodfetter, kroppsmasseindex (BMI) och njurfunktion (eGFR) inom terapeutiska målvärden har fortsatt förhöjd risk för förstelning i vänstersidiga klaffar medan risken för läckage var mycket lägre, jämfört med kontroller. Olika känslighetsanalyser visade flera intressanta fynd, exempelvis den kraftigt förhöjda risken för degenerativ vänstersidig klaffsjukdom bland personer med diabetes, vilket stärker misstanken att det är en degenerativ process i klaffringen som bidrar till den observerade riskminskningen för klaffregurgitation hos personer med diabetes.

Studien omfattar drygt 3,4 miljoner personer i Sverige, varav 36 211 med diabetes typ 1 och 678 932 med diabetes typ 2, vars data samlats in under 20 års tid. Studien är baserad på Nationella diabetesregistret, Patientregistret, dödsorsaksregistret och läkemedelsregistret. Statistiska centralbyrån (SCB) tillhandahöll matchade kontroller och tillgång till Longitudinell integrationsdatabas för sjukförsäkrings- och arbetsmarknadsstudier (LISA).

Titel: Left-Sided Degenerative Valvular Heart Disease in Type 1 and Type 2 Diabetes

AV: ELIN LINDSTRÖM

 

Av: Elin Lindström
Taggat med: diabetes, diabetes typ 1, diabetes typ 2, hjärtklaffsjukdom, hjärtmuskelsjukdom, institutionen för medicin, Ny studie, tidskriften Circulation, vetenskaplig publicering, Wallenberglaboratoriet

Skriv en kommentar Avbryt svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Akademilivs nyhetsbrev har nu sommaruppehåll. Höstens första ordinare nyhetsbrev kommer den 24 augusti.

Samlade länkar med anledning av kriget i Ukraina

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Mersmak på Sahlgrenska

Lunchen.nu

Lyktan

Lustgården på Änggårdsbacken
Just nu stängt för externa matgäster.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Fler nyheter

Så kommer GU att arbeta med profilområden

22 juni, 2022

PROFILOMRÅDEN. Vilka områden ska utses till särskilda forskningsprofiler vid GU? Den frågan kommer att utredas i höst. Men mycket är fortfarande … [Read More...]

Se Natrium från insidan – Öppen visning den 30 september

22 juni, 2022

Byggprojektet bjuder in medarbetare och studenter vid Naturvetenskapliga fakulteten och Sahlgrenska akademin den 30 september på eftermiddagen. … [Read More...]

Sommarhälsning från dekan Agneta Holmäng

21 juni, 2022

KRÖNIKA. I sin sista hälsning för den här terminen fokuserar Agneta Holmäng särskilt på två frågor där det skett mycket aktivitet under våren: arb … [Read More...]

Magnet synliggör life science-forskningen vid Svenskt NMR-centrum

21 juni, 2022

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Utanför Svenskt NMR-centrum i Hasselbladslaboratoriet på Medicinareberget står sedan en tid en stor magnet upps … [Read More...]

Stamceller kan bli behandling för vanlig ledsjukdom

20 juni, 2022

FORSKNINGSSAMARBETE. I framtiden kan stamceller förhoppningsvis användas för att behandla artros, som är världens vanligaste ledsjukdom. Fors … [Read More...]

Nominera ledamöter till hörandeförsamlingen inför rektorsvalet

20 juni, 2022

REKTORSVAL. Sahlgrenska akademin ska utse totalt 13 ledamöter till den hörandeförsamling som bereder tillsättning av rektor och prorektor. Led … [Read More...]

Proteinforskning: Ökad tillgång till kunskap om och forskningsstöd

16 juni, 2022

FORSKNINGENS FÖRUTSÄTTNINGAR. Genom Proteinproduktion Sverige (PPS) har en ny nationell infrastruktur tagit form. Expression, produktion och r … [Read More...]

Nytt avsnitt av podden Akademiliv – med diabetesforskaren Emanuel Fryk

16 juni, 2022

PODCAST. Gäst i detta avsnitt av podden Akademiliv är Emanuel Fryk, doktorand vid Göteborgs universitet och läkare på vårdcentral, som snart dispu … [Read More...]

Vanlig hormonsjukdom kopplas till frakturer, stroke och infarkt

16 juni, 2022

NY STUDIE. Patienter med hormonsjukdomen primär hyperparatyreoidism har en 51 procent ökad risk för höftfraktur och en 45 procent ökad risk för hj … [Read More...]

Lokala informationssystem måste inventeras – forskningsledare ska meddela system senast 1 juli

14 juni, 2022

MYNDIGHETSKRAV. På grund av nya tvingande föreskrifter kring informationssäkerhet i statliga myndigheter inventerar Göteborgs universitet just nu … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor