Akademiliv

Sahlgrenska akademins nyheter

In English
Göteborgs universitets logotyp
  • Nyheter
  • Notiser
  • Kalendarium
  • Bidrag
  • Om Akademiliv
Doktorand Paula Giraldo Osorno och professor Anders Palmquist i laboratoriet. Foto: Magnus Gotander.

Forskar för att fler ska kunna få benförankrade proteser

8 juni, 2022

BIDRAG. En benförankrad protes innebär en helt annan livskvalitet än en konventionell protes för den som tvingats amputera till exempel ett ben. I dagsläget begränsas antalet patienter som kan få ett implantat av att de måste ha god läkningsförmåga. Professor Anders Palmquist studerar vad som händer i mötet mellan implantatets yta och patienternas benvävnad.

Syftet är att göra det möjligt för betydligt fler amputerade att få ett implantat. Ett avancerat mikroskop, finansierat av medel från Lundbergs Forskningsstiftelse, kommer att bidra till ny kunskap på nanometernivå om hur benet läker och utvecklas runt ett implantat.

Konventionella proteser ger ofta sina användare problem. Passformen är sällan optimal, de är obekväma att sitta med och huden blir svettig och irriterad i fästet mellan hylsan och kroppen. En benförankrad protes fästs med en skruv av titan (implantat) i patientens skelett. Studier visar att patienter med benförankrade proteser använder sina proteser mer, får ökad rörlighet, färre problem och bättre livskvalitet.

De flesta amputationer i Sverige utförs på grund av diabetes. I nuläget kan diabetespatienterna inte få en implantatprotes eftersom diabetes också innebär nedsatt läkningsförmåga. Detsamma gäller patienter med osteoporos (benskörhet) och cancerpatienter som behandlats med strålning. Därför behövs mer kunskap om de här patienternas benvävnad och dess förmåga att läka och växa.

Benceller som kommunicerar

Anders Palmquist

Anders Palmquist, professor på avdelningen för biomaterialvetenskap på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, fokuserar i sin forskning på hur benvävnad formas runt ett implantat. Målet är att fler ska kunna behandlas med benförankrade proteser. Han har utvecklat nya metoder för analys av benvävnadens kemi och struktur som gör det möjligt att se hur sjukdomar, livsstil och mediciner påverkar benets kvalitet och tillväxt. Det handlar om svindlande närbilder i mikroskop. På nanometernivå ser benvävnaden ut som en matta uppbyggd av flera lager av rep som i sin tur består av många små trådar som är proteiner med mineraler omkring sig. Det är de som skapar benets hållfasthet.

– Genom att analysera strukturen i benet kan vi se hur det har bildats. Vi tittar på osteocyterna, cellerna i benvävnaden som känner av belastning, och deras kommunikationstrådar som är 200-300 nanometer i diameter. De har direktkontakt med implantatytan och signalerar till kroppens system för att aktivera andra celltyper som behövs för benbildning och remodellering.

Belastningens effekter på benets tillväxt

Tack vare ett anslag om tre miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse kan Anders Palmquist nu vidareutveckla analyserna. Pengarna finansierar inköpet av ett AFM-mikroskop*. Ett sådant används oftast för att mäta topografin på en yta, till exempel på ett vävnadsprov. Men Anders Palmquist ser andra möjligheter.

– Mikroskopet har en extremt tunn spets som mäter ovanpå ytan. Vi vill trycka ner den i materialet och mäta krafterna, styvheten, i vävnaden. Då kan vi koppla ihop benets struktur och kemiska sammansättning med mekaniska egenskaper och förstå mycket mer om hur benet påverkas av både implantatet, av olika sjukdomstillstånd och av hur det belastas. När man går eller står på en benförankrad protes går belastningen upp i skelettet. Skelettets benvävnad svarar på belastningen och förändras hela tiden för att skapa maximal hållfasthet utifrån den belastning som det utsätts för. Den processen behöver vi mer kunskap om.

Nya möjligheter med simulering

I samarbete med forskarkollegor i Israel är Anders Palmquist också igång med att bygga upp en kunskapsbank av all data som växer fram. Kunskapsbanken ska bli en plattform för simulering av bentillväxt runt implantat.

– Med simulering kan vi fortsätta bygga ny kunskap och samtidigt minska den experimentella forskningen. Till exempel kan vi anta att ben bildas med en viss hastighet och se hur hastigheten påverkar benets mekaniska utveckling. Sedan kan vi lägga till ytterligare parametrar och se vad de har för effekt på benvävnaden.

Implantat i benvävnad.

Ett annat viktigt område att lära mer om är hur ytan på implantaten växelverkar med biologin. Via doktorand Paula Giraldo Osorno deltar Anders Palmquists forskargrupp i ett EU-projekt som studerar hur man kan förändra ytan på implantat så att cellerna i benvävnaden trivs och växer bra samtidigt som bakterier inte trivs.

– Infektioner är ett stort problem och vi vill inte behöva använda antibiotika, förklarar Anders Palmquist.

Mer individuell anpassning

Anders Palmquists forskning ska inte bara göra det möjligt för fler att kunna få implantat. Implantaten ska också bli bättre genom individuell anpassning.

– Med de möjligheter som simulering medför kommer vi att kunna utveckla metoder för att specialanpassa material och ytegenskaper i implantaten efter varje patients bentyp och på så sätt få väl fungerande lokal läkning. Dessutom kan designen på implantaten modifieras mer för att passa den enskilde patienten.

Det nya mikroskopet är ännu inte på plats, men upphandlingsprocessen är inledd.

– Olika AFM-utrustningar är bra på olika saker. Vi vill ha ett mikroskop som kan användas av många kollegor här på avdelningen, men det ska främst vara riktigt bra för just våra behov.

* AFM: Atomic Force Microscope

AV: LUNDBERGS FORSKNINGSSTIFTELSE
FOTO: MAGNUS GOTANDER

Av: Elin Lindström
Taggat med: avdelningen för biomaterialvetenskap, benförankrade proteser, benforskning, Bidrag och stipendier, forskningsinfrastruktur, implantat, IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse, institutionen för kliniska vetenskaper, mikroskop

Lägg in dina egna arrangemang i Akademilivs kalendarium

Johan Reutfors: Risk factors and consequences in difficult-to-treat depression – results from Swedish registry studies

Hybrid meeting – in Assembly Room Birgit Thilander (NOTE the venue!) or online via Zoom.

  • Hybrid webinar 15:00-16:00, Thursday June 8th.
  • Link to Zoom webinar.
  • Sahlgrenska Academy Science Seminars – see full program in the Staff Portal.

Information from Sahlgrenska Academy Research Support Office

[UPDATED MAY 23]
The Sahlgrenska Academy Research Support Office provides an overview of upcoming and current calls, nominations and events in an information letter. This letter is updated approximately four times per semester.

’20 minuter för forskare’ är tillbaka – här kan du se hela vårens program

Under 20 minuter över Zoom tipsar Biomedicinska biblioteket om verktyg och tjänster som kan underlätta din forskarvardag.

Akademistatistik hjälper dig med statistiken

Akademistatistik erbjuder statistisk och hälsoekonomisk expertis till forskare och doktorander som arbetar vid Sahlgrenska akademin och i Västra Götalandsregionen. Här får du råd inom alla aspekter, från projektformulering till de analyser som krävs för tidskriftspublicering.

  • Om du vill boka tid, använd deras onlinebokningssystem.
  • Mer information om Akademistatistik finns på deras hemsida.

Vi bygger på Medicinareberget

Nu hittar du samlad information om byggprojekt som påverkar Sahlgrenska akademin i Medarbetarportalen.

 

Här finns aktuell information om ALF i Västra Götaland

Veckans lunchmenyer

Café Anatomen
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Café Annedal
Matsedel ej tillgänglig på hemsidan.

Lunchen.nu

Lustgården på Änggårdsbacken
Avhämtning för externa gäster mellan 11.00-12.30 vardagar.

Lyktan

Mersmak Mölndal

Mersmak Sahlgrenska

Mersmak Östra

Salt & Syra

Fler nyheter

Så påverkar klimatförändringarna vår hälsa – se filmad föreläsning

2 juni, 2023

SAMVERKAN. Fler fall av astma och hjärt-kärlsjukdomar, en värre situation för pollenallergiker och fler som dör i värmeböljor. Det är några hälsok … [Read More...]

Fin utmärkelse till forskning inom reumatologi

2 juni, 2023

UTMÄRKELSE. Avdelningen för reumatologi och inflammationsforskning vid Institutionen för medicin har utsetts till EULAR Centre of Excellence in Rh … [Read More...]

Två topprankade anslag till Joan Camuñas-Solers forskningsgrupp

1 juni, 2023

BIDRAG. Joan Camuñas-Soler fick tidigare i våras Swedish Foundations’ Starting Grant, riktat till projekt som fått A-betyg i European Research Cou … [Read More...]

Fem frågor till Cecilia Engström om hennes STINT-utbyte i Hongkong

1 juni, 2023

LÄRARE. Cecilia Engström  kom nyligen hem från ett fyra månader långt lärarutbyte i Hongkong, finansierat av STINT. Hon är adjungerad univers … [Read More...]

Apotekarprogrammet fördjupar samarbete med AstraZeneca

1 juni, 2023

UTBILDNING. Med examen från apotekarprogrammet är studenterna som klippta och skurna för att arbeta med forskning och läkemedelsutveckling. Pro … [Read More...]

Onyttig mat dominerade matbutikers reklamblad

31 maj, 2023

NY STUDIE. Det var ohälsosam mat som dominerade i mataffärernas veckoblad. Hela två tredjedelar av utrymmet upptogs av detta. Det framgår av en st … [Read More...]

Magnus Gisslén blir statsepidemiolog

30 maj, 2023

NYTT JOBB. Magnus Gisslén, professor i infektionssjukdomar vid Göteborgs universitet, blir ny statsepidemiolog vid Folkhälsomyndigheten. Han ti … [Read More...]

Blodprov kan visa hjärnpåverkan efter neurokirurgi

30 maj, 2023

NY STUDIE. Det går att bedöma hjärnpåverkan hos patienter som opererats för hjärntumör genom att mäta biomarkörer i blodet före och efter operatio … [Read More...]

Ny metod sprider ljus över samspel mellan proteiner och DNA

29 maj, 2023

NY STUDIE. En forskargrupp vid Göteborgs universitet har utvecklat en metod som gör det möjligt att se exakt var i genomet särskilda protein bin … [Read More...]

Grattis Kaj Blennow – högt rankad i världen inom neurovetenskap

29 maj, 2023

UTMÄRKELSE. Hallå där, Kaj Blennow, professor i klinisk neurokemi vid Göteborgs universitet, som rankas på plats 17 i världen av alla forskare ino … [Read More...]

Fler nyheter…

Sahlgrenska akademin

© Göteborgs universitet
Box 100, 405 30 Göteborg
Telefon: 031 786 0000

Om webbplatsen

Elin Lindström är redaktör för Akademiliv.
Har du idéer eller synpunkter mejla till akademiliv@gu.se

Anmäl dig till Akademilivs nyhetsbrev:

Tipsa Akademiliv

Har du förslag på en nyhet eller känner till något intressant bidrag/seminarium/utbildning?
Skicka ett mejl till Elin Lindström Claessen

www.watchfreesocceronline.com replik klockor