AVHANDLING. När dykare andas syrgas direkt efter dykning ses en tydligt minskad mängd kvävgasbubblor i blodet. Syrgasandning kan därför användas för att minska risken för att någon ska få dykarsjuka, visar en avhandling inom ämnet anestesiologi och intensivvård vid Institutionen för kliniska vetenskaper.
Människan är anpassad för ett liv på land och den som dyker utsätter sig för olika risker. Vid dykning tas kvävgas upp i kroppen. När dykaren återvänder till ytan är det vanligt att en del av den ansamlade kvävgasen bildar bubblor i blod och vävnader. Ju större mängd bubblor som bildas desto större risk anses det vara att den som dykt ska få dykarsjuka, vilket kan skada hjärnan och nervsystemet.
– I mitt avhandlingsarbete undersöker jag hur andning av ren syrgas efter dykning påverkar bildningen av kvävgasbubblor i blodet, säger Anders Rosén.
Han är specialistläkare på narkoskliniken, Sahlgrenska Universitetssjukhuset/Östra. Han arbetar mestadels med intensivvård av vuxna, men tjänstgör även vid den tryckkammare som finns på Östra sjukhuset.
Skadligt för hjärnan?
Foto: Anders Rosén.
Höga syrgastryck kan ge krampanfall, vilka är livshotande eftersom de sker under vatten. Vid dykning djupare än 150 meter påverkas nervsystemet av omgivningstrycket i sig självt med skakningar och ryckningar, slöhet och försämrad tankeförmåga som följd.
Det finns vetenskapliga studier som hävdar att vissa av hjärnans funktioner, exempelvis reaktionsförmågan och närminnet, kan försämras av långvarig dykning. Frågan är om dykning är skadligt för hjärnan?
– Det finns proteiner med ursprung i hjärnan som frisätts bland annat vid stroke, hjärnblödning, boxning och hjärnskakning. I mitt avhandlingsarbete undersöker jag om samma sorts proteiner ökar i blodet efter dykning.
Målet är att möjliggöra säkrare dykning
Forskningsresultaten i hans avhandling visar att om du andas syrgas direkt efter dykning leder detta till en tydligt minskad mängd kvävgasbubblor i blodet. Syrgasandning efter dykning kan därför användas för att minska risken för att någon skall få dykarsjuka.
– Ett protein från nervsystemet som heter tau (*) ökar i blodet efter dykning. Sannolikt är den ökade mängden av protein tau ett uttryck för att dykning påverkar nervsystemet. Men protein tau kan frisättas även när det inte förekommer en hjärnskada, så ökningen av tau i blodet efter dykning kan inte tas som bevis på att dykning är skadligt för hjärnan.
Förhoppningen är att mätning av protein tau i blodet efter dykning i framtiden ska kunna användas för att jämföra hur olika sätt att dyka påverkar nervsystemet. Exempelvis skulle det kunna vara så att långa och djupa dyk åtföljs av en stor mängd protein tau i blodet medan korta och grunda dyk inte gör det, men det återstår att bevisa att det verkligen är så. Målet är att möjliggöra säkrare dykning.
AV: SUSANNE LJ WESTERGREN
* Tau (tau), gliafibrillärt surt protein (glial fibrillary acid protein, GFAp) och neurofilament light (NfL) är tre proteiner som läcker ut i blodet vid skador på hjärnan. Men både tau och GFAp kan även utsöndras vid påverkan av hjärnans celler utan att det förekommer en direkt cellskada.
