UTBILDNING. Hudläkaren Sam Polesie har nyligen blivit processledare för etiskt förhållningssätt på läkarprogrammet i Göteborg.
– Alla personalgrupper inom hälso- och sjukvården har sina etiska vardagsdilemman. Det viktiga är att de inte slarvas bort, utan att vi får chans att lyfta dem med kollegor under strukturerade former, säger han.
När Sam Polesie pratar om etik är det inte de största frågorna som är viktigast.
– Många förknippar etik med de stora frågorna såsom surrogatmödraskap, aktiv dödshjälp eller omskärelse av små gossar som saknar medicinsk indikation. Men när jag tänker på etik, tänker jag i första hand på alla de vardagsetiska fallen, säger han och utvecklar:
– Som läkare tar man etiskt grundade beslut dagarna i ända. Grundförutsättningarna för att kunna föra ett etiskt resonemang är att ha en stor insikt kring medicin, sjukvårdens struktur och gällande lagar. Det är en huvudanledning till att läkarutbildningen är så lång: man ska helt enkelt ha tillräckligt mycket medicinsk kunskap för att alltid kunna fatta det mest etiskt korrekta beslutet. Inom vården handlar väldigt mycket om etiskt förhållningssätt – från själva arbetsmiljön i personalgruppen till det patientnära vårdarbetet.
Etikombud på hudkliniken
Hans eget intresse för etik började redan under läkarutbildningen vid Göteborgs universitet, då han läste en extrakurs i medicinsk etik vid den filosofiska institutionen. Sedan 2018, då han blev färdig specialist i hud- och könssjukvård, är han också ansvarig för det etikseminarium som anordnas under hudkursen på läkarutbildningen.
– Huvudsyftet med seminariet är att skapa en interaktiv och engagerande miljö som stimulerar läkarstudenter att diskutera i grupp, säger Sam Polesie.
På hudkliniken är han även etikombud och försöker synliggöra de löpande etikfrågorna som dyker upp. Etiska frågor dryftas också på patientkonferenser. En målsättning för kliniken är att ägna en arbetsplatsträff per termin åt etikfrågor.
– Etiska frågor som vi bär med oss hem måste vi som huvudregel diskutera med kollegor.
Två aktuella exempel
Han tar två exempel på etiska frågor som är aktuella i vardagen som hudläkare.
– Det ena exemplet är vilka hudtumörer som vi väljer att behandla hos en åldrande patient. De behandlingar vi ger mot långsamt växande hudtumörer måste givetvis sättas i balans till vilken nytta behandlingen har. Dessa gränsdragningar kan emellanåt bli väldigt svåra.
Ett annat etiskt dilemma handlar om unga kvinnor med acne som rekommenderas läkemedlet isotretinoin. Detta läkemedel är mycket fosterskadande och den etiska diskussionen handlar om hur läkare ska hantera frågor som rör sex, preventivmedel och abort.
– En del läkare har som motkrav att dessa kvinnor bara ska få det här läkemedlet om de också använder säkra preventivmedel såsom p-piller eller hormonspiral. Men är det verkligen etiskt försvarbart att villkora ett läkemedel med ett annat? Andra läkare menar att det måste räcka med att förklara riskerna för kvinnorna och låta dem ta eget ansvar. Samtidigt är de ofta unga – hur mycket ansvar ska de behöva ta själva? En del har med sina föräldrar till besöket och det kan vara svårt att diskutera dessa frågor med föräldrarna i rummet, säger Sam Polesie.
Just den här sortens frågor behöver hudläkare diskutera på sina etiska seminarier och patientkonferenser.
– Jag är övertygad om att alla personalgrupper inom hälso- och sjukvården har sina etiska vardagsdilemman. Det viktigaste är ju att de inte slarvas bort i allt annat vi ska göra, utan att vi faktiskt får en chans att lyfta dem med kollegor under strukturerade former, säger Sam Polesie.
Vill förena maskininlärning och etik
1. Förankra det etiska arbetet med verksamhetschefen och utse gärna flera etikombud på kliniken från olika personalgrupper.
2. Avsätt ett par APT per år åt etikfrågor. Etikombuden kan naturligtvis ansvara för dessa och stå för agendan.
3. Synliggör och diskutera etiska frågor kontinuerligt i rond/eller konferens-sammanhang. Gör det till en stående punkt och engagera studenterna under deras verksamhetsförlagda undervisning.
4. I utvalda fall, använd gärna det etiska rådet och /eller Etiskt forum på Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Sahlgrenska akademins Rådet för forskningsfrågor ger också stöd i vissa etiska frågor.
Sam Polesie arbetar numera med patienter bara någon dag i veckan. Övrig tid forskar han, främst på olika tillämpningar av maskininlärning som i framtiden kan visa sig värdefulla för hud- och könssjukvård.
– Mitt långsiktiga mål är ju att förena maskininlärning och etik och på sikt skapa en valbar kurs inom detta område för det nya läkarprogrammet, förklarar Sam Polesie.
Sedan våren 2022 har han dessutom ett nytt jobb. En dag i veckan arbetar han som professionell utvecklingsledare för etiskt förhållningssätt på läkarutbildningen vid Göteborgs universitet. Hans uppdrag är att säkerställa att den del av utbildningen som handlar om etik är varierad och drivs framåt – att de moment som handlar om etiskt förhållningssätt fördjupas för varje läsår, och inte stagnerar. Uppdraget går ut på att stärka kvaliteten i läkarprogrammet och implementera en handlingsplan för förbättrat lärande av etiskt förhållningssätt.
– Vi får aldrig glömma av att universitetets viktigaste tillgång är våra studenter och att universitetets enskilt viktigaste uppdrag är utbildning, fortsätter han. Därför måste självklart undervisningen vara centrerad kring vad våra studenter behöver och efterfrågar.
Genom åren har Sam Polesie hört läkarstudenter berätta att etikmomenten i utbildningen har upplevts som upprepande.
– Självklart ska det vara tvärtom – ju mer studenterna har lärt sig om medicin, desto mer intressanta etiska diskussioner kan vi ha. Så det är målet. Lärandemomenten i etik under de kliniska terminerna måste också givetvis ha en tydlig koppling till den kurs som de anordnas vid. Slutligen är själva essensen i att resonera etiskt att kunna fatta ett mer välgrundat kliniskt beslut. Det är det som det hela kokar ned i.
AV: MAJA LARSSON / SAHLGRENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSET
Artikeln publicerades först av Sahlgrenskaliv
