BIDRAG. I Sverige och världen råder stor brist på njurar för transplantation. Det kostar liv, livskvalitet och mycket pengar. Professor Michael Olaussons forskning kan ändra på det. Inom kort startar en studie där hans metod testas på människa för första gången och om allt går enligt plan kommer köerna till transplantation att kunna opereras bort. Tre miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse möjliggör den förestående studien.
Michael Olausson, professor i transplantationskirurgi vid Institutionen för kliniska vetenskaper på Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, har utfört kliniska transplantationer i 35 år och är trygg inför studien som innebär att den metod han utvecklat under sju år nu ska testas på människa.
– Det här kommer att gå bra. Vår tidigare forskning har lärt oss hur vi ska behandla och bedöma njurar för att de ska vara möjliga att transplantera och fungera väl, säger han.
Från 200 till 6 000 möjliga njurdonatorer
I Sverige avlider cirka 92 000 personer varje år. Endast 200 blir organdonatorer och de har alla avlidit på sjukhus. Michael Olaussons forskning går ut på att njurar från minst 6 000 personer som avlider av hjärtstopp utanför sjukhus varje år också ska kunna användas till transplantation. I dagsläget är det inte möjligt, främst beroende på tidsspannet från den potentiella donatorns död till att njuren kan opereras in i en mottagare. Syrebristen efter hjärtstoppet gör att organen hinner blir för dåliga för att kunna transplanteras. Läkarna har 30–60 minuter på sig att operera ut njuren från den avlidna personen, förbereda den och genomföra transplantationen.
Michael Olaussons metod innebär att njurar som skadats av syrebrist kan återställas till det skick de hade innan syrebristen uppstod, de får en rekonditionering. Samtidigt förenklas hela transplantationsprocessen.
– Metoden ger gott om tid mellan hjärtstopp och transplantation. Den avlidnes njure måste inte opereras ut direkt. Dessutom försvinner behovet av hjärt-lungmaskiner och andra stora resurser som är nödvändiga vid dagens transplantationer. Transplantationerna blir billigare och enklare och kan utföras på fler ställen, inte bara på de största sjukhusen.
Kostsam dialys
I Sverige är 4 000 njursjuka personer beroende av dialys och 1 100 nya patienter påbörjar dialysbehandling varje år. 600 transplantationer genomförs årligen varav 400 med njurar från avlidna och 200 med organ från levande donatorer. 19 procent av dialyspatienterna avlider varje år. Bland transplanterade är motsvarande siffra två procent.
– Det finns hyllkilometer med litteratur som beskriver hur mycket bättre patienterna mår efter transplantation jämfört med i dialys. Med vår metod kan antalet patienter som är beroende av dialys minska i stället för att som nu, hela tiden öka. Det skulle inte bara spara liv och ge hälsa åt många människor utan också vara god samhällsekonomi. Dialys kostar väldigt mycket och är tio gånger dyrare per överlevnadsmånad än en lyckad transplantation.
Den begränsade tillgången på organ leder till hård prioritering. Idag är det bara de friskaste patienterna, de som har störst chans att leva ett långt friskt liv, som får en njurtransplantation. Med fler tillgängliga njurar skulle många av de som idag inte ens får en plats i kön kunna få en transplantation och väsentligt förbättrad livskvalitet.
– Det finns studier, bland annat från Norge, som visar att det går väldigt bra även för transplantationspatienter som är över 75 år. Och med tanke på att 50 procent av de som föds idag förväntas bli 100 år så kommer behoven av och kraven på transplantation bara att öka.
Korta tid till användning
Den förestående studien ska genomföras under 2022. Anslaget om tre miljoner kronor från Lundbergs Forskningsstiftelse går till inköp av två så kallade perfusionsmaskiner, som används när de uttagna njurarna behandlas och återställs till friskt skick.
– Den medicinska tekniken utvecklas hela tiden och med den de krav vi ställer. Perfusionsmaskinerna är en förutsättning för att vi ska kunna genomföra studien, säger Michael Olausson.
I studiens första fas, som helt fokuserar på säkerhet, ska forskarna transplantera fyra njurar. De blir de första som opereras in i människa med den nya metoden. Syftet är att säkerställa att njurarna efter rekonditioneringen fungerar i enlighet med förväntningarna – det vill säga mycket bra. Om så är fallet genomförs sedan 24 transplantationer med den nya metoden och 24 transplantationer med den metod som används idag. Patienterna följs upp och forskarna kan jämföra resultaten för de två grupperna.
– Vi följer patienterna under tre månader, men vi vet redan efter någon vecka om det har gått bra. Då producerar njuren urin och patienten kissar,” förklarar Michael Olausson som menar att metoden bör kunna användas i sjukvården relativt snart efter att forskarna publicerat resultaten av sina studier.
– Det krävs utveckling av en del ny teknik, men drivkrafterna för att komma igång är starka eftersom det finns så mycket att vinna. Med god vilja och uppfinningsrikedom kan det kanske vara på banan inom två till tre år.
AV: LUNDBERGS FORSKNINGSSTIFTELSE
