En stor dag för fakulteten när Bo Håkansson blir hedersdoktor

AKADEMISK HÖGTID. Vid festföreläsningen inför hans promovering till hedersdoktor bjöd Bo Håkansson på sin 45 år långa resa med utvecklingen av benförankrade hörapparater – från den första patienten att få benförankrade hörapparat, via tankestyrda proteser och nya diagnostiska verktyg, mot de hörapparater som nu utvecklas som i sin helhet kan transplanteras under huden.

Bo Håkansson, född 1953, är professor inom elektroteknik. Hans världsledande forskning kring fortledning av ljudvågor i mänskligt ben har lett fram till en hörapparat, förankrad i skallbenet, som i dag finns att tillgå över hela världen och har haft livsavgörande betydelse för personer med hörselnedsättning.

– Det är en ära att få lov att knyta framstående personer som Bo Håkansson till oss genom att utnämna dem till hedersdoktorer, sade dekan Agneta Holmäng när hon kort inledde festföreläsningen, som hölls onsdag 4 maj i hörsal Arvid Carlsson.

Nytta för individer och samhälle

Agneta Holmäng lyfte också fram den vidareutveckling och industriella satsningen på implanterbara hörapparater som Bo Håkansson står bakom, och det fokus på att forskningsframgångar ska komma individer och samhälle till nytta som hela tiden varit hans drivkraft.

Bo Håkansson valdes att bli hedersdoktor av fakultetsstyrelsen redan 2020, men promoveringen har fördröjts på grund av pandemin.

En stor dag för många

Det är stor dag för Göteborg och för medicinteknikens utveckling när professor Bo Håkansson nu promoveras till hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin. Det konstaterade Johan Hellgren, professor i öron-, näs- och halssjukdomar, som är värd för Bo Håkansson när han introducerade festföreläsningen.

– Det är en stor dag inte bara för Sahlgrenska akademin, för Bo Håkansson själv och alla hans nära och kära, utan också för flickan som föddes utan såväl ytteröra som hörselgång men med bevarat inneröra. Hon kunde få en liten hörapparat på en titanskruv som gör att hon kan utvecklas som alla andra barn. Det är också en stor dag för oss inom öron-näsa-hals, som haft förmånen att samarbeta under så många år, sade Johan Hellgren under sitt anförande vid festföreläsningen onsdag den 4 maj i hörsal Arvid Carlsson.

Han konstaterade att det krävs drivkraft och uppfinningsförmåga att driva svåra projekt över tid och en förmåga att hitta de samarbetsytor som krävs för att ro projekten i hamn – egenskaper som Bo Håkansson besitter.

Viktiga möten

Bo Håkansson inledde sin personliga berättelse på föräldrarnas gård i Vetlanda i Småland. Han blev tidigt intresserad av medicinteknik och orientering, och dessa kombinerade intressen förde honom till utbildningen till elektroingenjör på Chalmers, där han också blev doktorand.

Redan under sitt första år som forskarstuderande träffade han de två nyckelpersonerna Per-Ingvar Brånemark och Anders Tjellström, bara några hundra meter från det podium där han denna dag gav sin hedersdoktorsföreläsning vid Sahlgrenska akademin. Professor Per-Ingvar Brånemark var osseointegrationens fader, och hade alltså upptäckt titanets fina biokompatibla egenskaper och skapat tandimplantatet, och kirurgen Anders Tjellström utvecklade operationstekniken för titanskruven i skallbenet.

Lyckat projekt

Redan samma år, 1977, fick den första patienten Mona Andersson en hörapparat förankrad direkt i skallbenet med en titanskruv genom huden. Den benförankrade hörapparaten innebar en tydlig förbättring gentemot de tidigare hörapparater som utnyttjade skallbenets förmåga att leda ljud, berättade Bo Håkansson:

– De tidigare hörapparaterna låg utanpå huden, vilket dämpade ljudet. Utrustningen var också otymplig och mycket obekväm, eftersom den tryckte hårt mot huden.

Idag har över 300 000 patienter världen över opererats med tekniken och fått en hörapparat som är i direkt kontakt med skallbenet genom en titanskruv. Projektet kan minst sagt kallas lyckat. Bland faktorerna bakom framgången har Bo Håkansson identifierat ett tydligt starkt patientbehov och det faktum att var möjligt att erbjuda en bättre lösning.

Viljestyrda armproteser

Men inget är så bra att det inte kan förbättras. Hudgenomträningen av titanskruven kräver daglig skötsel och innebär risk för hudinfektioner, om än liten. 2012 fick forskarna godkännande att operera in den första helt implanterade hörapparaten, under huden, med överseende av Anders Tjellström. Arbetet med dessa implantat har nu totalt 116 års användning av patienter, och en femårsuppföljning publiceras nu i vår. Forskningen visar att hörseln blir signifikant bättre, och att inga allvarliga händelser ännu inträffat för personer som fått implantat.

Tillsammans med Rickard Brånemark handledde Bo Håkansson Max Ortiz avhandling, som inledde utvecklingen av viljestyrda handrörelser i armproteser. Denna utveckling har väckt stor internationell uppmärksamhet och, som det heter i motiveringen till att Bo Håkansson nu utses till hedersdoktor, och bidragit till att sätta Sahlgrenska akademin i fokus.

AV: ELIN LINDSTRÖM