GLOBAL HÄLSA. Analyser av avloppsvatten är en lovande metod för att övervaka antibiotikaresistens, men kan metoden också fungera i länder där behovet av förbättrad övervakning är som störst? Forskare vid Göteborgs universitet samarbetar med kollegor i tre afrikanska länder för att söka svar på den frågan.
Antibiotikaresistensen fortsätter öka bland sjukdomsframkallande bakterier, och utgör ett allvarligt och växande folkhälsoproblem både i Sverige och i världen. Att ha överblick över hur antibiotikaresistensen utvecklas är en förutsättning för att kunna kontrollera och motverka problemet. Övervakningen kartlägger antibiotikaresistens på nationell och internationell nivå, och är också av stor betydelse vid enskilda utbrott när sjukhus ska hantera smittspridningen.
– Övervakningen ger en bild av hur vanligt det är med resistens mot antibiotika. Vi behöver den kunskapen för att kunna ge välgrundade och goda rekommendationer om vilket antibiotika som bör användas vid olika infektioner, och även för att vägleda och utvärdera de åtgärder som vidtas, säger Carl-Fredrik Flach, docent i medicinsk mikrobiologi vid Göteborgs universitet.
Övervakningen av antibiotikaresistens görs framför allt genom mikrobiologisk analys av prover tagna på patienter med olika infektioner. Denna traditionella metod kräver dock både resurser och ett vårdsystem som kan hantera stora mängder prover. I många låg- och medelinkomstländer kan övervakningen därför ofta halta betänkligt, eller saknas helt.
Enklare och billigare metod
Ett enda avloppsprov kan innehålla bakterier från tusentals människor – avloppsanalyser kan därför vara ett resurseffektivt sätt för övervakning av antibiotikaresistens. Tidigare studier i Sverige och andra europeiska länder har visat att avloppsanalyser kan ge en bild av resistensläget inom vården. Tack vare stöd på omkring tio miljoner kronor från Wellcome Trust, en av världens största privata forskningsfinansiärer, ska metoden att analysera avloppsvatten nu utvärderas i en afrikansk kontext. Projektet leds av Carl-Fredrik Flach, och inkluderar forskare i tre afrikanska länder (Kenya, Sydafrika och Mocambique).
– I många afrikanska länder saknas ofta forskningsresurser, och jag är väldigt glad över att projektet inkluderar forskargrupper som både har kompetens och erfarenhet inom fältet och dessutom har resursstarka laboratorier som klarar av uppgiften, konstaterar Carl-Fredrik Flach.
Projektets afrikanska forskningspartners är dr Patrick Okanya vid Technical University of Kenya i Nairobi, professor Sabiha Essack vid University of KwaZulu-Natal i Sydafrika och dr Inacio Mandomando vid Manhica Health Research Centre i Mocambique.
Förutom kontinuerlig provtagning av avloppsvatten i de olika afrikanska länderna kommer också kliniska prover tas från infekterade patienter, för att säkerställa att de typer och de nivåer av antibiotikaresistenta bakterier som uppmätts i avloppsvatten kan användas som ett mått för de bakterier som vården måste hantera.
Aktualiserad av pandemin
Metoden att analysera avloppsvatten har kommit i fokus under pandemin, där bland andra Heléne Norders forskargrupp vid Sahlgrenska akademin följt smittspridningen av covid-19 med hjälp av den.
– Det är en metod som använts under flera år och analyserna av Corona-viruset har, liksom våra tidigare studier av antibiotikaresistenta bakterier, visat vilket kraftfullt övervakningsverktyg avloppsprover kan vara, säger Carl-Fredrik Flach.
AV: ELIN LINDSTRÖM
