BIDRAG. Tjugo års forskning har lett till blodtester som nu används kliniskt för diagnostisering av Alzheimers sjukdom. Henrik Zetterberg, professor i neurokemi, har just fått det prestigefyllda EU-anslaget ERC Advanced Grant för att ta fram liknande markörer för andra demenssjukdomar.
Det är långvarig forskning inom klinisk neurokemi vid Göteborgs universitet som lett fram till tre väletablerade ryggvätskemarkörer som idag används världen över för att tidigt avgöra om en människa har Alzheimers sjukdom. Dessa har nu utvecklats till pålitliga blodtester. Men av alla som upplever symtom på neurodegenerativ sjukdom är det bara hälften som specifikt har alzheimer. För många går det alltså idag fortfarande inte att ta prover för att avgöra vilken underliggande sjukdom som orsakar sviktande minne eller andra kognitionsstörningar, om det inte är alzheimer.
Femårig plan
När forskarna nu ska ta fram tester även för andra demenssjukdomar ligger fokus på pannlobsdemens och Lewykroppsdemens.
– Om vår plan håller kan vi inom fem år ha markörer som kan mätas i ryggvätska eller till och med i blod för fler demenssjukdomar, och som då också kan användas i klinisk rutin, säger Henrik Zetterberg, professor vid Göteborgs universitet och överläkare på Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Han har just fått ett av de mest prestigefyllda anslag en forskare kan få. Europeiska forskningsrådets ERC Advanced Grant ger honom och den stora forskargrupp han leder tillsammans med Kaj Blennow 25 miljoner kronor för de kommande fem åren.
Betydligt svårare
Precis som för Alzheimers sjukdom kännetecknas pannlobsdemens och Lewykroppsdemens av att proteiner i hjärnan inte veckar sig som de ska eller klumpar ihop sig, vilket stör nervcellernas funktion. Tidigare försök att utveckla biomarkörer för dessa demenssjukdomar har varit resultatlösa. Sannolikt beror det på att vävnadsförändringarna inte avspeglas lika tydligt i kroppsvätskor som vid Alzheimers sjukdom.
– Vi är medvetna om att vi ger oss in i ett supersvårt projekt, men tajmingen är rätt. Utvecklingen av ultrakänsliga mätmetoder inom både masspektrometri och immunkemi ger oss förutsättningarna. Vi har också stor erfarenhet efter våra tidigare framgångar med markörer för alzheimer, säger Henrik Zetterberg.
Projektet ska också utveckla nya metoder för att mäta aktiveringen av de olika hjärncellstyperna astrocyter och mikroglia i de neurodegenerativa sjukdomarna. Det är allt mer tydligt att dessa hjärnceller spelar en viktigare roll i utvecklingen av demens än forskare tidigare trott, och metoderna kommer vara till god nytta i den fortsatta demensforskningen i världen.
Hjärna, ryggvätska, blod
Henrik Zetterberg har också en professur vid University College London, där forskargruppen får tillgång till en stor biobank dit människor som avlidit med demens donerat hjärnvävnad. Genom att lösa upp och analysera hjärnförändringar ska forskarlaget identifiera molekyler som sedan undersöks vidare i ryggvätska och blod. Baserat på tidigare forskning finns redan två goda kandidater som kanske kan bli nya biomarkörer: alfa-synuklein för Lewykroppsdemens och parkinsonliknande tillstånd, samt TDP-43-patologi för vissa former av pannlobsdemens och amyotrofisk lateral skleros (ALS).
Ett etisk dilemma
Det faktum att forskargruppen tar fram sätt att diagnostisera sjukdomar som idag inte går att bota innebär ett etiskt dilemma. Det kan vara svårt för en patient att få veta att hen har en svår sjukdom men att det inte finns så mycket att göra för att bota eller bromsa dess förlopp, funderar Henrik Zetterberg:
– Samtidigt är vi övertygade om att biomarkörer som speglar sjukdomsprocessen vid olika demenssjukdomar kommer att snabba på utvecklingen av läkemedel. Det gör det möjligt för läkemedelsföretag att rekrytera rätt patienter, mäta huruvida deras läkemedelskandidater faktiskt har effekt på sjukdomen, och analysera prover från blod eller ryggvätska för att sjukdomens utveckling efter tre, sex och tolv månaders behandling.
De nya metoderna kommer förhoppningsvis underlätta en snabb och korrekt diagnos, vilket patienter som söker vård på grund av oro för symtom upplever som positivt.
– Samtidigt är det viktigt att en patient som får sin diagnos får bra stöd för att hantera denna och inte överges av sjukvården, säger Henrik Zetterberg.
För Alzheimers sjukdom är nu flera antikroppsbaserade behandlingar på gång, där antikropparna är tänkta att minska de plack i hjärnan som är karaktäristiska för sjukdomen. En sådan behandling har nyligen godkänts i USA, men dess positiva effekt på de kognitiva funktionerna har tyvärr visats vara begränsad.
God hjälp från FIK
Forsknings- och innovationskontoret spelade en avgörande roll för ansökan till det europeiska forskningsrådet ERC, och då särskilt forskningsrådgivaren Dubi Eliasson och ekonomen Tinna Carlsson.
– Att ansöka om stöd för ERC kräver otroligt mycket arbete. Dessutom är beviljandegraden mycket låg. När jag i somras insåg att jag borde börja med min ansökan kändes det i det närmaste oöverstigligt. Peppningen och all hjälp och feedback från FIK var helt avgörande. Utan den hade jag nog tagit semester, säger Henrik Zetterberg.
AV: ELIN LINDSTRÖM